Hankinta, pää- ja arkkitehtisuunnittelu, LVI-suunnittelu, Laakson yhteissairaala

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Dals samsjukhus är ett psykiatriskt och somatiskt sjukhus som byggs i Dals sjukhusområde i Helsingfors i form av ett gemensamt projekt mellan Helsingfors stad och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS).

Projektet genomförs stegvis under åren 2021–2030. I projektet byggs lokaler för HUS:s och Helsingfors psykiatriska sjukhusvård och för cirka hälften av de vårdplatser som Helsingfors sjukhus behöver. I projektet byggs dessutom lokaler för HUS:s krävande neurologiska rehabilitering och för poliklinikfunktioner, stödtjänster, undervisning, forskning och administration som stöder dessa.

Enligt projektplanen har samsjukhuset 922 vårdplatser, varav 394 för somatik, 54 för neurologisk rehabilitering, 444 för psykiatri och 30 för barnpsykiatri. Till sjukhuset har därtill planerats 10 platser för boendeträning.

Dals samsjukhus ersätter i Helsingfors sjukhusverksamhet i Dals sjukhus och Aurorasjukhuset i sin helhet och i Storkärrs sjukhus till hälften. Dessutom ersätter samsjukhuset i fråga om HUS Mariefors/Ohkola sjukhus, psykiatriska centret och barnpsykiatrin i Stengårdsområdet och sjukhusvården i Ulfåsa.

I projektplaneringsfasen uppskattades Helsingfors stads projektandel till 59 % och HUS:s andel till 41 %. Uppdelningen grundar sig på ett avtal mellan staden och HUS om genomförandet av projektplaneringen för Dals samsjukhus och därtill hörande upphandlingssamarbete och kostnader som stadsstyrelsen fattade beslut om 28.5.2018, § 385, och som HUS:s styrelse godkände 5.2.2018.

Projektplanen utgör bilaga 1. Projektplanens bilagor ingår i det bifogade materialet.

Projektets bakgrund

År 2009 utarbetades publikationen Huvudstadsregionens sjukhusområdesvision 2030 om arrangemangen inom sjukhusvården i huvudstadsregionen. Den uppdaterades år 2016 och godkändes i social- och hälsovårdsnämnden 14.5.2016, §153. Enligt visionen har huvuddelen av sjukhustjänsterna i huvudstadsregionen på 2030-talet centraliserats till fyra sjukhusområden, till Jorv i Esbo, till Pejas i Vanda samt till Malm och till Mejlans i Helsingfors. Mejlans sjukhusområde omfattar också Dals sjukhusområde samt hud- och allergisjukhuset.

I visionen föreslås att de funktioner inom den krävande psykiatriska sjukvården i Nyland som år 2016 var Helsingfors stads och HUS-psykiatris verksamhet centraliseras till Dal. Hela verksamheten i Helsingfors sjukhus och de behövliga 900 vårdplatserna kommer enligt sjukhusområdesvisionen att placeras till hälften i Dals sjukhusområde och till hälften i Malms sjukhusområde.

Helsingfors stad och HUS har sedan år 2017 tillsammans berett en plan om ett samsjukhus som byggs på Dals sjukhusområde. Social- och hälsovårdsnämnden godkände 23.05.2017, § 167, en behovsutredning för Dals samsjukhus, daterad 8.5.2017. HUS:s styrelse har behandlat behovsutredningen för Dals samsjukhus 21.8.2017, § 105, och beslutat anteckna den och konstatera att den gemensamma planeringen av HUS:s och Helsingfors mentalvårdstjänster fortsätter.

Projektplanen grundar sig på ett avtal mellan Helsingfors stad och HUS om genomförandet av projektplaneringen för Dals samsjukhus och därtill hörande upphandlingssamarbete och kostnader som godkändes av stadsstyrelsen 28.5.2018, § 385, och av HUS:s styrelse 5.2.2018. Projektets styrgrupp har godkänt projektplanen 12.2.2020.

I samband med planeringen av projektet har representanter för byggnadstillsynen och miljötjänsten samt tillgänglighetsombudsmannen hörts som sakkunniga. Dessutom har man hört representanter för stadsmuseet och räddningsverket samt erfarenhetsexperter och samarbetspersonal från brukarorganisationernas arbetarskydd.

Projektets mål och behövlighet

Samsjukhusprojektet grundar sig på ett behov att trygga utvecklingsförutsättningarna, den höga kvaliteten och tillgängligheten av tjänsterna som placeras i sjukhuset, samt på behovet att för patienterna ordna ändamålsenliga lokaler och vårdförhållanden som är betydligt bättre än de nuvarande lokalerna och som uppfyller myndighetskraven. Ett viktigt mål som styr projektet är integrationen av organisationerna för HUS:s och stadens psykiatriska sjukvård, som i nuläget fungerar för sig i Helsingfors. Med det här eftersträvas effektivare funktioner och likvärdiga tjänster för befolkningen i hela området.

I Dals samsjukhus kommer det att ingå ett unikt center med alla specialkunskapsområden inom den psykiatriska vården. Genom att centralisera psykiatrisk och somatisk vård till samsjukhuset, i närheten av Mejlans samjour och specialsjukvård, uppnås effektiva och likvärdiga tjänster som drar nytta av den omfattande campushelheten. På det här sättet främjas tillgängligheten av forskningsbaserad effektiv vård, ökas verksamhets- och lokaleffektiviteten och tryggas patienternas förstklassiga upplevelse om vården. Statsrådets förordning om grunderna för brådskande vård och förutsättningarna för jour inom olika medicinska verksamhetsområden (jourförordningen 583/2017) förutsätter att det vid jourenheten för psykiatri finns tillräcklig omfattande sakkunskap om de somatiska specialiteterna dygnet runt för bedömning av hälsotillståndet hos en patient. I Helsingfors fungerar psykiatriska jouren för tillfället som en del av samjouren. Avdelningarna som planeras till Dal har också jouruppgifter.

Dals samsjukhus ersätter helt och hållet de nuvarande sjukhusverksamheterna vid Dals sjukhus och Aurorasjukhuset och hälften av verksamheten vid Helsingfors stads Storkärrs sjukhus och HUS:s Mariefors/Ohkola sjukhus, Ulfåsas klinik för ätstörningar samt psykiatriska centret och barnpsykiatrin som fungerar i lokaler som staden har hyrt ut i Stengårdsområdet.

Till samsjukhuset centraliseras helsingforsarnas rehabilitering efter en akut sjukdom och rehabiliteringen då funktionsförmågan försvagas plötsligt, varför sjukhuset har planerats för att stöda rehabiliteringen. Till sjukhuset förläggs funktioner för palliativ vård och terminalvård. Samsjukhusets enhet för krävande neurologisk rehabilitering betjänar hela HUS-området i rehabiliteringen av svåra cerebrovaskulära sjukdomar och skador.

De nuvarande enheterna som samsjukhuset kommer att ersätta har betydande moderniserings- och ombyggnadsbehov. De nuvarande sjukhusbyggnaderna ligger spridda, enheterna är huvudsakligen små och patienterna har huvudsakligen placerats i 2-4 personers rum som alla inte har egna toalettrum. I flerpersonsrummen uppfylls inte patienternas integritets- och dataskydd och ökar risken för spridning av epidemier, och det är exempelvis inte möjligt att producera högklassig terminalvård i dem.

Ett beslut om att fortsätta använda de nuvarande lokalerna innebär omfattande arrangemang med tillfälliga lokaler och tillbyggnad. I Helsingfors eller i närliggande områden finns inga användbara tillfälliga lokaler för hundratals vårdplatser. Att bygga om de nuvarande sjukhusbyggnaderna till moderna sjukhuslokaler frambringar inte ett tillräckligt antal vårdplatser, då målet är enkelrum för patienterna.

En del av de nuvarande byggnaderna har skyddats, vilket antagligen förhindrar en utbyggnad av dem. De ändringar som sjukhusets husteknik kräver och som följer de nya energimålen kan inte genomföras i de nuvarande byggnadernas stommar med låga våningshöjder. Målen som gäller likvärdighet mellan olika patientgrupper och ordnande av den psykiatriska vården i förbindelse till ett somatiskt sjukhus i enlighet med den nationella strategin för psykisk hälsa kan inte förverkligas om verksamheten fortsätter i det nuvarande sjukhusnätverket. Även investeringens övriga integrationsnyttor är utom räckhåll om enheterna inte kan placeras på samma campus. Den psykiatriska patientens vårdprocess effektiviseras, då vården förverkligas utan långa överföringsresor mellan sjukhusen.

En centralisering av funktionerna till Dals sjukhusområde frigör delvis eller helt och hållet stadens centralt belägna Aurora, Storkärrs och Stengårds sjukhusområden och fastigheter för utveckling för annat bruk i enlighet med stadens mål.

Projektet är brådskande. De nuvarande sjukhuslokalerna måste renoveras och byggas ut eller byggas om senast inom de följande tio åren. Det är sannolikt att man redan under den här tiden måste ordna tillfälliga lokallösningar för lokalerna som är i användning, på grund av problem med inomhusluften eller andra, exempelvis grava funktionella brister i lokalernas egenskaper. Så här har man varit tvungen att agera bland annat i fråga om barnpsykiatrins och rättspsykiatrins lokaler. Om samsjukhusprojektet genomförs enligt projektplanen och den eftersträvade tidsplanen kan psykiatrin inleda sin verksamhet i de nya lokalerna tidigast år 2026.

Ändring av detaljplanen

Byggandet av Dals nya sjukhuscampus med trafikförbindelser förutsätter en ändring av detaljplanen. En detaljplaneändring för Dals sjukhusområde har inletts och den avancerar parallellt med planeringen av området och dess byggnader. Detaljplaneändringen styr i väsentligt avseende utvecklingen av campuset och trafikarrangemangen i närområdet. Utkastet till detaljplaneändringen har varit framlagt 6-27.11.2019.

I detaljplanen anvisas områdena för nybyggnad, den tillgängliga byggrätten och höjdlägena för byggandet, byggnaderna som skyddas och skyddsbestämmelserna för dem. I detaljplanen ingår också bestämmelser om bergrum, växtlighet och parkering. De arkitektoniskt, stadsbildsmässigt och historiskt värdefulla byggnaderna och norra delen av sjukhusträdgården i Dals sjukhusområde skyddas. Byggnaderna som bevaras och byggs om för samsjukhuset skyddas i detaljplanen med beteckningen sr-2. I samband med detaljplanen utarbetas en trafikplan, där områdets trafiklösningar framförs. Sjukhusområdets byggrätt ökar i jämförelse med nuläget med totalt cirka 99 000 m² vy.

Genomförande av projektet

Projektet genomförs som nybyggnader och som ombyggnad och omdisponering av de tre sjukhusbyggnader som bevaras. De somatiska och psykiatriska sjukhusavdelningarna med stödlokaler placeras i en nybyggnad. Dessutom byggs separat en nordlig och en östlig nybyggnad för behoven hos barn och unga och vissa psykiatriska patientgrupper. Lokalerna för poliklinikerna, administrationen, undervisningen och forskningen placeras i sjukhusbyggnader som bevaras och byggs om för ändamålet. De utrymmen för service-, parkerings- och angöringstrafik som sjukhuset behöver förverkligas som underjordiska bergrum. En ny servicebyggnad byggs för områdets tekniska service. Behövliga gårdar och friluftsområden byggs för sjukhusets verksamhet.

I projektplanen ingår planer för en logistiktunnel som förenar Mejlans och Dals sjukhusområden. Projektet förutsätter också byggande av en ny körförbindelse till sjukhusets underjordiska service- och parkeringsutrymmen och till den centrala hämta och lämna-gården.

Byggnaderna och lokalerna i projektplanen planeras så att de stämmer överens med sjukhusverksamhetens nya verksamhetsmodeller och att de är funktionellt och med tanke på lokalanvändningen effektiva med beaktande av att lokalernas användningsgrad är så hög som möjligt. I planerings- och genomförandelösningarna för lokalerna, konstruktionerna och hustekniken optimeras byggnadens omdisponerings- och användningsflexibilitet under hela livscykeln.

Planeringen av sjukhusavdelningarna utgår ifrån enkelrum för patienter och optimala avdelningsstorlekar med tanke på olika patientgrupper och personaldimensioneringen. Projektets mål är att skapa en trivsam och fungerande vårdmiljö för patienter och klienter samt att bygga en fungerande och lockande forsknings-, undervisnings- och arbetsmiljö för personalen, med vilket man vill bidra till att säkra tillgången till varaktig personal.

Trafiklösningar och Auroraportens nya körförbindelse

Utvecklandet av Dals sjukhusområde förutsätter att en ny körförbindelse byggs i området. Den för samsjukhusets verksamhet nödvändiga körförbindelsen byggs i form av en tunnel under Centralparken. Körförbindelsen separerar trafiken till sjukhuset från den övriga trafiken, styr trafiken till sjukhusområdets olika delar och skapar flexibilitet i trafikarrangemangen.

Utöver körförbindelsen som byggs i form av en tunnel kräver byggandet av sjukhuset ändringar också bl.a. på Nordenskiöldsgatan. Trafikplanen om förbindelsearrangemangen vid Auroraporten tas fram i samband med detaljplanelösningen. Gatuplanerna kan godkännas då detaljplanen vunnit laga kraft.

Sjukhusets angörings- och ambulanstrafik styrs i första hand via Auroraportens nya körförbindelse. Sjukhusets angöringstrafik, som omfattar personbilstrafik och ambulans- och förflyttningstransporter, har anvisats till underjordiska bergrumsparkeringar i närheten av hissförbindelser. Angöringstrafikplatser för sjukhuset anvisas också ovan jord. För den psykiatriska akutmottagningsenheten har man planerat en egen ambulanshall på gatuplanet, via vilken patienterna kan transporteras till enheten så att förflyttningen sker med beaktande av patientens integritet till en lokal där vårdbehovet bedöms och varifrån det är en kort förflyttning vidare till avdelningen.

Sjukhusets parkeringsplatser placeras i en underjordisk parkeringsanläggning, som dimensioneras för högst 600 bilplatser. Dessutom anläggs enstaka parkeringsplatser ovan jord.

I fråga om cykelplatser reserveras en plats per tre ordinarie anställda per skift. Klientcykelplatserna, varav man reserverar en plats per 500 m² vy, placeras i närheten av huvudingången.

Sjukhusområdets servicegård byggs i underjordiska utrymmen under parkeringsutrymmena, varifrån det finns hissförbindelser till sjukhusets byggnader. Huvudvägen till servicelokalerna löper från Nordenskiöldsgatan via Auroraportens körförbindelse. En körförbindelse till servicelokalerna finns också från Läkaregatans håll.

Tunnelförbindelsen Mejlans-Dal

I projektplanen ingår en utredning om byggandet av en logistiktunnelförbindelse mellan sjukhuscampusen i Dal och Mejlans. Logistiktunneln har planerats för personalens förflyttning mellan sjukhusen. Via tunneln är det möjligt att flytta prover, och vid behov även patienter med hjälp av elektriska transportmedel, mellan sjukhusens olika enheter. Logistiktunneln förses med rörpost.

Lokallösning

Sjukhusverksamheten förläggs i enlighet med projektplanen till tre nybyggnader och tre byggnader som byggs om. Byggnaderna förenas under jorden genom nätverket som omfattar bergrumsparkeringen och -servicen och gångarna för persontrafik och logistik. Från parkerings- och serviceutrymmena i bergrummet finns en direkt hissförbindelse till sjukhusets samtliga nybyggnadsdelar.

Huvuddelen av sjukhusavdelningarna, totalt nästan 800 vårdplatser, placeras i den nya huvudbyggnaden, vars högsta del har 9 våningar. I byggnadens två nedersta våningar finns lokaler för gemensamt bruk. Sjukhusavdelningarna placeras i de övre våningarna så att varje våning vanligtvis har två sjukhusavdelningar som består av fyra moduler med 16-18 vårdplatser.

I samsjukhusets andra, östra nybyggnad planeras 56 rättspsykiatriska vårdplatser. I byggnaden finns fem våningar. På det lägsta planet förenas den med huvudbyggnadens lokaler och system. På det här planet finns också en ingärdad vistelsegård som gränsar till Centralparken. En del av patienternas utevistelseområden placeras inuti byggnadsstommen på däck med öppna sidor.

Den tredje, norra nybyggnaden tas i bruk av barnpsykiatrin och ungdomspsykiatrin. I byggnaden med fyra våningar placeras totalt 30 vårdplatser för barnpsykiatrin och 46 vårdplatser för ungdomspsykiatrin. På det lägsta planet förenas byggnaden med sjukhusområdets övriga byggnader, logistiska lokaler och system. Från den översta våningen byggs en broförbindelse till den intilliggande byggnaden, som byggs om till Sophie Mannerheims sjukhusskolas undervisningslokaler för barn- och ungdomspsykiatrin i fostrans- och utbildningssektorns projekt.

I de nuvarande byggnader som bevaras i Dals sjukhusområde har man planerat lokaler för en boendeträningsenhet, arbetsverksamhet, neurologiska och psykiatriska polikliniker, stadens åtgärdscentral, en endoskopienhet och en inremedicinsk poliklinik. I det gamla byggnadsbeståndet byggs dessutom lokaler om för undervisnings- och forskningsverksamhet, administration och stadens hemsjukhusverksamhet.

De byggnadsspecifika uppgifterna om omfattningen, planerna och utredningarna som tagits fram om projektet, liksom bl.a. kvalitets- och miljömålen som ställs upp för projektet, beskrivs mera i detalj i projektplanen som utgör bilaga 1.

Gårdar

Sjukhuspatienternas utevistelseområden består av gårdar i marknivå, funktionella balkonger och grönskande takgårdar. På huvudbyggnadens yttertak placeras solpaneler, men också gröntak, som påverkar hanteringen av dagvatten, stävjar värmeöfenomenet och möjliggör utnyttjandet av taken som funktionellt och estetiskt rum.

I västra delen av området bildar de olika sjukhusavdelningarnas ingärdade trädgårdar och planteringar en gräns vid den parkaktiga kanten mot Idrottsgatan. Vid behov kompletteras den befintliga grönskande kanten med nya trädplanteringar. I områdets östra del förverkligas kopplingen till Centralparken med kompletterande planteringar av skogsarter.

Energi- och livscykelmål

Planeringen och förverkligandet av Dals samsjukhus styrs av livscykelmålen som ställs upp för projektet, med vilka man eftersträvar energieffektivt, livscykelhållbart och resursklokt byggande som beaktar naturvärdena.

Utgångspunkten för planeringen är via målen i åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 en energieffektivitet som är bättre än föreskriftsnivån, effektivt utnyttjande av interna spillenergiflöden samt förnybar energi som produceras på platsen.

I projektplaneringsfasen har man jämfört olika energiproduktionslösningar med tanke på livscykelkostnader, livscykelns koldioxidavtryck och uppfyllelse av de mål som ställs upp. Utifrån granskningarna har man som grund för den fortsatta planeringen valt ut ett hybridalternativ, enligt vilken man i uppvärmningen vid sidan om fjärrvärme utnyttjar värme som tas till vara från interna spillvärmekällor och jordvärme som förverkligas med hjälp av djupbrunnar. Avkylningen förverkligas med värmepumpar och fjärrkyla. På alla lediga och exploaterbara takytor placeras solpaneler, totalt cirka 3 800 m². Genom att utnyttja spillvärme och med jordvärme täcks cirka 93 % av värmeenergibehovet och med borrade brunnar cirka 68 % av avkylningsenergibehovet. Med solelektricitet täcks cirka 2 % av det totala elektricitetsbehovet.

Energimålen kan uppnås med de ovannämnda metoderna. Byggnadens livscykelutsläpp minskar betydligt. I den fortsatta planeringen undersöks möjligheterna att utnyttja konsumtionsflexibilitet, lagring av energi och dubbelriktad fjärrvärme.

Materialeffektivitet eftersträvas genom att i den mån det är möjligt utnyttja schaktmassor såsom sprängsten i gårdskonstruktionerna, fästa uppmärksamhet vid material- och systemvalens underhållbarhet och reparerbarhet och kartlägga marknaden för byggprodukter som är tillverkade av återvinnings- och returmaterial.

Rivningsarbeten

Nybyggandet förutsätter rivning av hälsostationsbyggnaden, daghemmet, centralköks- och matsalsbyggnaden, fyra flervåningshus inklusive gårdsförråd och värmecentralsbyggnaden i området. Rivningsarbetena är en del av byggbarhetsåtgärderna och deras kostnader har beaktats i projektplanens kostnader för byggbarhetsåtgärder. Rivningsarbetena omfattar totalt cirka 25 300 m² bruttoyta. I rivningsplanerna beaktas den cirkulära ekonomins mål i en omfattning som lämpar sig för objektet.

Omfattning

Den i projektplanen uppskattade omfattningen av projektets sjukhusverksamhet och dess stödtjänster är cirka 152 000 m² bruttoyta, bergrumsparkeringen och utrymmet för angöringstrafiken omfattar cirka 25 535 m² bruttoyta. Projektets helhetsomfattning inklusive tunnelförbindelserna är cirka 190 000 m² bruttoyta.

I samband med genomförandet av projektet förverkligas Sophie Mannerheims skolas undervisningslokaler i förbindelse till samsjukhusets lokaler för barn- och ungdomspsykiatrin. Stadsmiljösektorn bereder som ett separat projekt tillsammans med fostrans- och utbildningssektorn en behovsutredning och projektplan för de här lokalernas reparations- och ändringsarbeten. Projektets omfattning och kostnader ingår inte i maximiomfattningen och -priset som uppges i samsjukhusets projektplan, utan ärendet tas upp i beslutsfattandet i ett senare skede.

Ett mål med ändringen av detaljplanen är att reservera byggrätt för en affärslokal vid huvudbyggnadens gatuplan på den södra entréplatsen som avgränsas av Idrottsgatan och Grejusgatan. Affärslokalen, vars omfattning i projektplanen är cirka 600 m² lägenhetsyta, förverkligas som en del av sjukhusets byggnadsprojekt, men den ingår inte i sjukhusets lokalprogram. Byggkostnaderna för affärslokalen ingår i projektets kostnadsberäkning.

Lokalerna som blir lediga

Efter att Dals samsjukhus har färdigställts kommer social- och hälsovårdssektorn att koncentrera sina tjänster som stannar i Aurora sjukhusområde till södra delen av området, så att sektorn har totalt cirka 11 600 m² lägenhetsyta kvar till sitt förfogande. Norra delen av sjukhusområdet och en del av byggnaderna blir lediga för utveckling före år 2030.

Lokalerna som blir tomma i Stengårds sjukhusområde frigörs för utveckling för annat bruk som en del av helhetsplaneringen av Stengårds sjukhusområde.

Storkärrs sjukhus byggs inte längre om, utan hela fastigheten töms uppskattningsvis före år 2030, då tillbyggnaden av Malms sjukhus färdigställs. Staden utvecklar sjukhusområdet som frigörs för annat bruk.

Centraliseringen av funktionerna till Dals sjukhusområde frigör sjukhusområden som håller på att tömmas och som är centralt belägna i staden. Fastigheterna kan utvecklas för annat bruk, såsom boende och verksamhetslokaler, i enlighet med målen i stadens fastighetspolitiska program. Utvecklandet av sjukhusområden som håller på att tömmas effektiviserar stadens användning av färdig infrastruktur och möjliggör bättre tillgängliga tjänster genom ett ökande invånarantal.

Byggnadskostnader

Enligt beräkningen i projektplanen uppgår byggnadskostnaderna till 838 000 000 euro exklusive mervärdesskatt i kostnadsnivån för november 2019. Av det här beräknas kostnaderna för nybyggnad och ombyggnad av sjukhus- och stödlokalerna uppgå till 727 000 000 euro exklusive mervärdesskatt.

Kostnaderna för den underjordiska parkeringsanläggningen och utrymmena för angöringstrafik som ingår i den beräknas uppgå till cirka 59 000 000 euro exklusive mervärdesskatt.

Den uppskattade kostnaden för logistiktunneln som förenar Mejlans och Dals sjukhusområden är 18 200 000 euro exklusive mervärdesskatt. I kostnadsberäkningen för logistiktunneln ingår osäkerhetsfaktorer bl.a. i fråga om ändringsarbeten som måste utföras i Mejlansfastighetens underjordiska utrymmen.

Kostnaderna för Auroraportens nya körförbindelse beräknas uppgå till 34 500 000 euro exklusive mervärdesskatt. I den här kostnaden ingår byggandet av en körförbindelse vid Auroraporten från mynningen av tunneln under Centralparken till gränsen för Dals sjukhustomt.

I kostnadsberäkningens områdesarbeten ingår cirka 270 000 euro i kostnader för kabelanslutningsarbeten längs med Idrottsgatan och Centralparken i Dal som utförs av samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster, Helen Ab och teleoperatörerna.

Investeringskostnaden för jordvärmesystemet och solpanelerna, totalt cirka 12 000 000 euro, ingår i projektets pris.

Kostnadsberäkningen uppdelas enligt följande (mn euro):

Sjukhuset totalt 727, varav:
- Nybyggnaderna 542
- Byggnaderna som byggs om 102
- Underjordiska utrymmena 38
- Områdesarbeten 44
- Reservering för inköp av konst 1
Parkeringsanläggningen 59
Logistiktunneln Mejlans-Dal 18
Auroraportens anslutning 34

Projektplaneringsfasens kostnadsberäkning innehåller inte kostnaderna för projekt med tillfälliga lokaler. Rivningskostnaderna för de nuvarande byggnaderna och kostnaderna för de övriga byggbarhetsåtgärderna på tomten (bl.a. sanering av förorenad mark) ingår inte i projektets pris.

Preliminär uppdelning av kostnaderna över åren 2020-2030:

• 2020 5 mn €
• 2021 18 mn €
• 2022 11 mn €
• 2023 160 mn €
• 2024 160 mn €
• 2025 157 mn €
• 2026 64 mn €
• 2027 34 mn €
• 2028 58 mn €
• 2029 46 mn €
• 2030 25 mn €

Kostnader för att använda lokalerna

Projektets beräknade lokalkostnad har räknats som intern hyra i enlighet med Helsingfors stads anvisningar för behandling av lokalprojekt (stadsstyrelsen 14.12.2015). Hyran för sjukhuset exklusive den östra nybyggnaden är cirka 35,7 euro/m² lägenhetsyta/månad, cirka 4 mn euro i månaden och cirka 48 mn euro om året. Grunden för kvadratmeterhyran är 112 064 m² lägenhetsyta. Kapitalhyrans andel av ovannämnda lokalkostnader är cirka 30,2 euro/m² lägenhetsyta/månad, underhållshyrans andel 5 euro/m² lägenhetsyta/månad och administrationsutgiften 0,5 euro/m² lägenhetsyta/månad. Tomtens hyra 1,69 euro/m² lägenhetsyta/månad ingår i kapitalhyran.

Hyran för den östra nybyggnaden är cirka 51,8 euro/m² lägenhetsyta/månad, totalt cirka 315 000 euro i månaden och cirka 3,8 mn euro om året. Grunden för kvadratmeterhyran är 6 078 m² lägenhetsyta. Kapitalhyrans andel av ovannämnda lokalkostnader är cirka 46,3 euro/m² lägenhetsyta/månad, underhållshyrans andel 5 euro/m² lägenhetsyta/månad och administrationsutgiften 0,5 euro/m² lägenhetsyta/månad. Tomtens hyra 1,69 euro/m² lägenhetsyta/månad ingår i kapitalhyran.

I beräkningarna har man beaktat 5,1 % som den östra nybyggnadens andel och 94,9 % som de övriga lokalernas andel av den gemensamma lägenhetsytan och kostnaderna för servicebyggnaden, bergserviceutrymmena, områdesarbetena, logistiktunnelförbindelsen Mejlans-Dal och Auroraportens körförbindelse.

Kostnaderna för parkeringsanläggningen ingår inte i hyrorna.

I parkeringsanläggningen har planerats totalt 565 platser för parkering och angöringstrafik. Kostnaderna för en bilplats beräknas vara cirka 104 000 euro exklusive mervärdesskatt. Avsikten är att kostnaderna täcks med parkeringsavgifter, varför de inte ingår i kostnaderna för sjukhusverksamheten.

Intäktskravet som har använts i beräkningarna i enlighet med stadens anvisning är 3 % och avskrivningstiden är 30 år.

Den slutliga kapitalhyran bestäms efter de verkliga omfattningarna och kostnaderna. Tomtens värde justeras bl.a. i fråga om byggkostnaderna för Auroraportens körtunnel och kostnaderna för rivningen av byggnaderna i området. Underhållshyran, som inte inbegriper städning eller bevakning, justeras så att den motsvarar underhållshyran vid datumet för färdigställande.

Investeringens ekonomiska verkningar för verksamhetens kostnader har i projektplanen granskats i form av beräkningar av ändringarna i de årliga verksamhetsutgifterna under perioden 2018-2030. Ändringen i kostnaderna, som är cirka 27 % som mest, bildas stegvis under 2020-talet. Beräkningen av kostnadseffekterna är ännu på en grov nivå och innehåller osäkerhetsfaktorer. Med hjälp av den är det dock möjligt att beräkna projektets nyttor och produktivitetsmål som ställs upp, trots att kostnadsutvecklingen kan förklaras endast delvis med byggandet av samsjukhuset. En stor del av ökningarna i kostnaderna hänför sig till en ökning i efterfrågan av tjänster, utvidgning av verksamheten och därav uppstående tilläggsresurser, som är delvis oberoende av funktionernas läge. I fråga om lokalkostnaderna bör det beaktas att verksamheten nu drivs i gamla, slitna och i förhållande till verksamheten trånga lokaler, vars interna hyror i genomsnitt är relativt låga. De ofrånkomliga reparations- och utbyggnadskostnaderna för lokalerna höjer hur som helst lokalkostnaderna under de närmaste åren.

Kostnader för tillfälliga lokaler

Projektplaneringsfasens kostnadsberäkning innehåller inte kostnaderna för projekt med tillfälliga lokaler. I projektplanen ingår en beskrivning av arrangemangen för ersättande och tillfälliga lokaler med kostnader för funktionerna i byggnaderna som rivs i Dals sjukhusområde.

Övriga tillhörande kostnader

Förverkligandet av Dals samsjukhus förutsätter rivning av fyra flervåningshus som ägs av Fastighets Ab Auroraborg, som i sin tur är helt i stadens ägo. Rivningskostnaderna för de nuvarande byggnaderna och kostnaderna för de övriga byggbarhetsåtgärderna på tomten (bl.a. sanering av förorenad mark och anskaffning av Fastighets Ab Auroraborgs byggnader) samt ändringsarbetena som utförs på det allmänna gatuområdet som en följd av genomförandet av projektet ingår inte i projektets kostnadsberäkning, utan i det här skedet har man utgått ifrån att de betalas med stadens investeringsanslag.

Byggnadernas anskaffningspris och rivningskostnader beräknas uppgå till nivån 18 mn euro (exkl. moms). Anskaffningen och rivningsarbetena beräknas huvudsakligen bli utförda under åren 2021-2022. Anslagsbehoven beaktas i samband med beredningen av 2021 års budget.

Kostnaderna för arbetena som hänför sig till övriga byggbarhetsåtgärder på tomten har ännu inte beräknats. Utredningarna om förorenad mark preciseras i samband med den fortsatta planeringen. Kostnadsberäkningarna för arrangemangen som utförs på gatuområdet preciseras i trafik- och gatuplaneringen. Arbetena beräknas bli utförda under åren 2021-2027.

Projektets genomförandeform

I samband med projektplaneringen har man övervägt fastighetsaktiebolags-, Public Private Partnership (PPP)/livscykel- och fastighetsleasingmodeller som genomförandeformer för samsjukhuset. Det är fråga om ett mycket stort projekt som genomförs i flera skeden under cirka tio års tid och på ett sjukhusområde som hela tiden är i bruk. I projektet ingår krävande nybyggnad, ombyggnad och infrastrukturbyggande för sjukhuset. I samband med beredningen har man konstaterat att projektet är för komplicerat för att genomföras som ett fastighetsleasing- eller PPP/livscykelprojekt.

Helsingfors stad och HUS undersöker i samverkan genomförandet av projektet i bolagsform utgående från att ett fastighetsaktiebolag som bildas hyr tomterna i Dals sjukhusområde av Helsingfors stad, bygger objektet och hyr till självkostnadspris ut de färdiga lokalerna och parkeringsplatserna till stadens social- och hälsovårdssektor och HUS eller till en annan aktör som ansvarar för verksamheten. Helsingfors stad och HUS blir delägare i fastighetsaktiebolaget.

Enligt den preliminära planen äger det bildade fastighetsbolaget byggnaderna och ansvarar för underhållet och reparationerna i enlighet med en ansvarsfördelning som man kommer överens om i samband med uthyrningen. Hyrorna för lokalerna och parkeringsplatserna ska täcka aktiebolagets kapital- och underhållskostnader och det är meningen att bolaget fungerar så att det täcker sina egna kostnader. De nuvarande byggnaderna i Dals sjukhus som tas i bruk av samsjukhuset överförs som apport till fastighetsaktiebolagets ägo.

I programmet för planerade nybyggnads- och ombyggnadsprojekt i hyres- och aktieobjekten, som ingår som bilaga i den av stadsfullmäktige 13.11.2019, § 322, godkända budgeten för år 2020, konstateras att kostnadsberäkningen för det gemensamma projektet för Dals samsjukhus är cirka 800 mn euro och att byggandet utförs under åren 2021-2027. Informationen som preciserades i projektplaneringen beaktas då förslaget till 2021 års budget utarbetas.

Det är meningen att förslaget om att bilda ett fastighetsaktiebolag tas upp till beslutsfattande i ett senare skede. I det sammanhanget fattas också ett beslut om ägandeförhållandena i fråga om bolagets aktiestock och om andra ärenden som gäller bildandet.

Projektfinansiering

Båda delägarna i bolaget som bildas sköter om bolagets finansiering för sin egen del. För stadens del ordnas finansieringen på ett sätt som fastställs separat i ett senare skede, exempelvis genom att bevilja bolaget lån och/eller lånegarantier.

Projektets entreprenadform/genomförandeform

Den planerade genomförandeformen för samsjukhusets byggprojekt är en samarbetsmodell som grundar sig på tät samverkan, en alliansmodell som främsta alternativ. I alliansmodellen utarbetas ett gemensamt alliansavtal mellan beställaren, byggarna och de centrala planerarna, där principen är att parterna tillsammans drar nytta av lyckade prestationer. Avtalets flexibilitet, parternas gemensamma mål och riskhanteringen stöder hanteringen av samsjuhusprojektets komplexitet. Det är också möjligt att till avtalet foga krav och incitament som stöder projektets livscykelmål. Entreprenadformen avgörs senare.

Tidsplan

Målet är att byggandet av sjukhusets två nybyggnader, Auroraportens körförbindelse och de underjordiska parkerings- och serviceutrymmena inleds under början av år 2022. Målet är vidare att parkerings- och serviceutrymmena samt Auroraportens körförbindelse färdigställs före utgången av år 2025 och att huvudbyggnaden som byggs först färdigställs år 2026. Målet är att ombyggnads- och ändringsarbetena på byggnaderna som bevaras och byggandet av den norra nybyggnaden förläggs till åren 2027-2030. Förverkligandet av tidsschemat påverkas av den tid som projektets beslutsfattande och finansieringsarrangemang kräver, av detaljplaneändringens avancemang och ikraftträdande samt av den tid som behandlingen av dispenser tar på social- och hälsovårdsministeriet och på finansministeriet.

Social- och hälsovårdssektorns utlåtande

Social- och hälsovårdsnämnden har 24.3.2020, § 50, gett ett tillstyrkande utlåtande om projektplanen för Dals samsjukhus, daterad 12.2.2020. Utlåtandet i sin helhet ingår i ärendets beslutshistoria.

HUS:s beslut i ärendet

HUS:s styrelse har 6.4.2020 § 44, godkänt projektplanen för Dals samsjukhus och beslutat att frågan om förenandet av logistiktunneln Mejlans-Dal till en del av förverkligandet av samsjukhuset avgörs separat i ett senare skede och att bildandet av ett gemensamt fastighetsaktiebolag för Helsingfors stad och HUS bereds som det primära finansieringsarrangemanget för Dals samsjukhus.

Befogenheter

Enligt 7 kap. 1 § 1 mom. 3 punkten i förvaltningsstadgan beslutar stadsfullmäktige om projektplaner för projekt i stadens regi då de kalkylerade kostnaderna överstiger 10 miljoner euro.

Kaupunginhallitus 25.05.2020 § 313

Päätös

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Maria Nelskylä, kaupunginsihteeri, puhelin: 310 25251

Saara Kanto, hankepäällikkö, puhelin: 310 20277

Kaupunkiympäristölautakunnan rakennusten ja yleisten alueiden jaosto 14.05.2020 § 67

Esitys

Esittelijä

Lisätiedot

Erja Erra, hankesuunnittelupäällikkö, puhelin: 310 39997

Sosiaali- ja terveyslautakunta 24.03.2020 § 50

Lausunto

Käsittely

10.03.2020 Pöydälle

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Tekninen johtaja 06.11.2018 § 168

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Tekninen johtaja 06.11.2018 § 167

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Tekninen johtaja 28.06.2018 § 107

Esittelijä

Lisätiedot

Pirjo Sipiläinen, arkkitehti, puhelin: 310 42256

Riina Kotaviita, erityissuunnittelija, puhelin: 310 20700

Kaupunkiympäristölautakunta 22.01.2019 § 35

Päätös

11.12.2018 Ehdotuksen mukaan

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Tekninen johtaja 06.11.2018 § 168

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Tekninen johtaja 06.11.2018 § 167

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Tekninen johtaja 28.06.2018 § 107

Esittelijä

Lisätiedot

Päivi Pakarinen, lakimies, puhelin: 310 32240

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Rakennetun omaisuuden hallinta Palvelutilaverkko Yksikön päällikkö 17.12.2018 § 18

Päätös

Päätöksen perustelut

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Rakennetun omaisuuden hallinta Palvelutilaverkko Yksikön päällikkö 29.06.2018 § 6

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Tekninen johtaja 06.11.2018 § 168

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Tekninen johtaja 06.11.2018 § 167

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Tekninen johtaja 28.06.2018 § 107

Lisätiedot

Erja Erra, hankesuunnittelupäällikkö, puhelin: 310 39997

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Rakennetun omaisuuden hallinta Rakennetun omaisuuden hallintapäällikkö 22.11.2018 § 49

Päätös

Päätöksen perustelut

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Rakennetun omaisuuden hallinta Rakennetun omaisuuden hallintapäällikkö 31.08.2018 § 39

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Rakennetun omaisuuden hallinta Rakennetun omaisuuden hallintapäällikkö 31.08.2018 § 38

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Rakennetun omaisuuden hallinta Rakennetun omaisuuden hallintapäällikkö 31.08.2018 § 37

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Rakennetun omaisuuden hallinta Rakennetun omaisuuden hallintapäällikkö 12.04.2018 § 11

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Tekninen johtaja 06.11.2018 § 168

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Tekninen johtaja 06.11.2018 § 167

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Tekninen johtaja 28.06.2018 § 107

Lisätiedot

Erja Erra, hankesuunnittelupäällikkö, puhelin: 310 39997

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Tekninen johtaja 06.11.2018 § 169

Päätös

Päätöksen perustelut

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Tekninen johtaja 06.11.2018 § 168

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Tekninen johtaja 06.11.2018 § 167

Kaupunkiympäristön toimiala Rakennukset ja yleiset alueet -palvelukokonaisuus Tekninen johtaja 28.06.2018 § 107

Lisätiedot

Erja Erra, hankesuunnittelupäällikkö, puhelin: 310 39997

This decision was published on 18.06.2020

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla uppgift om postadress och eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden i fråga får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

Hos den som har inlett ett ärende som gäller sökande av ändring tas det ut en rättegångsavgift i enlighet med lagen om domstolsavgifter (1455/2015).
Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00