Helsingin kaupungin ympäristöraportti 2018

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Beaktandet av miljöärendena hos Helsingfors stad styrs av stadsstrategin och miljöpolicyn som stadsfullmäktige godkänt och av anvisningarna för utarbetande av budgeten som stadsstyrelsen godkänt. Staden har dessutom flera program för delområden inom miljöskyddet som bidrar till att förverkliga stadens miljöledning. Miljöarbetet inom sektorerna, på affärsverken och vid dottersammanslutningarna stöder stadens miljöledning.

Miljörapporten för Helsingfors stad är stadskoncernens gemensamma handling. I handlingen beskrivs hur stadens miljömål uppnåtts, hur stadens verksamhet påverkar miljön och hur stadens miljöpolicy verkställts. I miljörapporten rapporteras i fortsättningen också hur åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 och anpassningsriktlinjerna 2019–2025 avancerar. Svaren från sektorerna och affärsverken samt miljöbokföringsuppgifterna publiceras som öppna data och hela rapporten kommer att publiceras på adressen www.hel.fi/ymparistoraportti. Uppgifterna för rapporten, som har sammanställts och redigerats av miljötjänsterna, har producerats av stadens alla sektorer, affärsverk och dottersammanslutningar.

Centrala plock ur miljörapporten

Enligt stadsstrategin 2017–2021 ska modernt klimatansvar bedrivas i Helsingfors. Målet är att ha minskat utsläppen med 60 procent fram till år 2030 och uppnått kolneutralitet fram till år 2035. Åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 godkändes enhälligt av stadsstyrelsen i december 2018. I programmet ingår 147 åtgärder inklusive ansvariga organisationer och tidsscheman. I den öppna beredningen av programmet deltog en bred skara personer från staden och dess intressentgrupper. Dessutom anlitades externa konsultbyråer för att ta fram utsläpps- och kostnadskonsekvensbedömningar för trafik samt byggnader och byggande och för att ge utlåtanden, medan VTT utarbetade en näringskonsekvensbedömning. Utgående från dem har nya åtgärder lagts till och gamla redigerats i åtgärdsprogrammet. Enligt näringslivets önskemål fattades ett beslut om att grunda ett företagsforum, som följer upp förverkligandet av åtgärdsprogrammet. Med tanke på uppföljningen av åtgärdsprogrammet har man utvecklat ett uppföljningsverktyg som är fritt tillgängligt på nätet och som intresserade kan använda sig av för att se hur åtgärderna avancerar. År 2018 färdigställdes en demoversion av uppföljningsverktyget.

De totala utsläppen av växthusgaser i Helsingfors var cirka 27 procent lägre än 1990. Stadens helhetsmål för år 2020 i fråga om utsläppen av växthusgaser är en minskning på 30 procent. Målet är möjligt att uppnå, men det beror framför allt på bränsleuppdelningen i produktionen av fjärrvärme och andelen förnybart bränsle inom kollektivtrafiken år 2020.

Stadens riktlinjer för anpassning till klimatförändringen uppdaterades på hösten 2018 och de är för tillfället bordlagda i stadsstyrelsen. Anpassningsriktlinjerna 2019–2025 är en plan som Helsingfors kan implementera för att anpassa sig till klimatförändringen. I anpassningsvisionen presenteras hur ett klimathållbart Helsingfors ser ut år 2050. År 2018 grundades vid social- och hälsovårdssektorn en arbetsgrupp för anpassning till klimatförändringen. Arbetet inleddes med identifiering av för sektorn centrala konsekvenser av klimatförändringen. Beredskap för hett väder valdes till första utvecklingsmål. Stadsstyrelsen godkände stadens dagvattenprogram år 2018 och ett villkor gällande dagvatten inkluderades i stadens villkor för överlåtelse av bostadstomter.

Stadsorganisationens energieffektivitet är ett nytt avsnitt i miljörapporten. Avsnittet bifogades miljörapporten för att minska överlappningen i rapporteringen. Helsingfors stads energispararbete samordnas av Energispararbetsgruppen, som inledde sin verksamhet under hösten 2018. Stadskoncernens utsläpp är 15 procent av hela stadens utsläpp och av den här andelen orsakas cirka 95 procent av byggnadernas energiförbrukning. Helsingfors stadskoncerns sammanlagda energiförbrukning år 2018 var cirka 1 712 GWh, vilket var cirka 1 procent mer än år 2017. Fastigheternas energiförbrukningar har följt föregående årets nivå, endast fjärrkylans andel har ökat i och med de nya objekten med fjärrkyla. Det har varit möjligt att minska elförbrukningen i allmänna områden och belysningens elförbrukning från år 2017 med hjälp av energieffektivitetsåtgärder.

Stiftelsen Smart & Clean har startat sju effektiva ändringsprojekt, som hela 100 företag deltar i. Nya slags lösningar byggs bland annat i samband med luftkvalitet, reparationsbyggande, trafik, dagvattnens kvalitetskontroll och plastens cirkulära ekonomi. Inom projektet Helsinki Metropolitan Air Quality Testbed (HAQT) skapas ett tätt och noggrant mätningssystem för luftkvaliteten i huvudstadsregionen. I projektet Bio Sata övergår HRT:s bussar och Staras arbetsmaskiner till att använda avfalls- och matrestsbaserade biobränslen före år 2020.

Luftkvaliteten i Helsingfors har förbättrats under de senaste decennierna och är ganska bra i internationell jämförelse. Årsgränsvärdet för kvävedioxid som EU:s luftkvalitetsdirektiv fastställer med tanke på hälsoeffekterna överskrids dock fortsättningsvis på vissa ställen i centrums slutna gator. Orsaken är avgaser från trafiken, särskilt från dieselfordon. Även i fråga om inhalerade partiklar, dvs. gatudamm, finns fortfarande en risk för en överskridning av gränsvärdena. I småhusområden orsakas försämring i luftkvaliteten av småskalig förbränning av ved i öppna spisar och ugnar.

Miljöbuller påverkar kvaliteten på livsmiljön och den allmänna trivseln kännbart. Vägtrafiken är den största orsaken till bullerolägenheter i Helsingfors. Helsingfors stads bullerbekämpning styrs av verksamhetsplanen för bullerbekämpning 2018–2022. Dess fokus ligger på att förebygga bullerolägenheter genom planering av markanvändningen och trafiken. Dessutom behövs åtgärder som sänker bullernivåerna såsom ljuddämpande ytbeläggning på gatorna, sänkning av hastighetsbegränsningarna och en minskad användning av nabbdäck. Principerna för fastställande av hastighetsbegränsningar godkändes år 2018. Hastighetsbegränsningarna kommer att sjunka i stora delar av staden, vilket har en betydelse också för bullret. Antalet hastighetsövervakningskameror och hastighetsbildskärmar i staden har ökats. Bra förhandskommunikation har konstaterats minska de bullerolägenheter som invånarna upplever både i fråga om bygg- och saneringsarbeten och utomhuskonserter.

Stadscykeltjänsten utvidgades till Esbo. På användarnas önskemål inleddes säsongen redan i april. I Helsingfors kördes 2,8 miljoner stadscykelresor och enligt en utredning som staden låtit utföra var användningsgraden för stadscyklarna bland de bästa i världen. Tjänsten överskred sina ekonomiska mål år 2018 och för att jämna ut antalet cyklar lanserades ett system som förutspår efterfrågan på stationerna.

Visionen för Helsingfors och Åbos gemensamma åtgärdsprogram för Östersjön 2014–2018 var ett rent, produktivt och gemensamt Östersjön. I programmet ingår, inklusive underpunkter, totalt över 80 åtgärder och i slutet av 2018 är 24 påbörjade, 40 pågående och 9 färdigt utförda. Många pågående ärenden blir aldrig ”färdiga”, utan de har förändrats till nya bestående handlingssätt. Särskilt åtgärderna som gäller nedskräpning, sjöfart, rekreationsbåtliv och kommunikation har påskyndats. Under år 2018 har flera oavslutade ärenden i åtgärdsprogrammet för Östersjön överförts för genomförande till stadens dagvattenprogram och åtgärder som gäller systematisk användning av vattenområden till havsstrategin. Huvudsakligen under år 2018 bereddes också det tredje åtgärdsprogrammet för Östersjön för åren 2019–2023, som är gemensamt för Helsingfors stad och Åbo stad.

Arbetet med genomförandet av Helsingfors naturskyddsprogram 2015–2024 fortsatte. Ett förslag om grundande och en skötsel- och användningsplan utarbetades för naturskyddsområdet på Kallviksudden. För naturskyddsområdet i Magnuskärr utarbetades ett förslag om en utvidgning och för området gjordes en ny uppdaterad skötsel- och användningsplan, i vilken ingår både det tidigare grundade naturskyddsområdet och den nya utvidgningsdelen. En skötsel- och användningsplan färdigställdes för Tomtbackaskogens naturskyddsområde.

Stadens mest centrala saneringsområden för förorenad mark var projektområdena i Fiskehamnen och Busholmen, vilka byggs om för bostadsbruk. Dessutom pågår en iståndsättning av deponin i Nordsjö. I byggandet av de allmänna områdena utnyttjades år 2018 totalt 734 800 ton schaktmassor och stenmaterial. Tack vare nyttoanvändningen sparades cirka 4,5 miljoner euro och 840 000 liter bränsle och utsläppen minskades med 2 093 t CO₂e. Den koordinerade hanteringen och nyttobruket av schaktmassor och stenmaterial är ett gott exempel på cirkulär ekonomi inom byggandet.

Miljösystemet Ekokompassen används eller är under förberedelse inom tre sektorer eller underavdelningar till dessa, två affärsverk och tolv dottersammanslutningar. En expansion av Ekokompassen-systemen från system på verksamhetsställen till system för hela servicehelheter och sektorer inleddes år 2018. Ekokompassen byggs bland annat för idrottens servicehelhet, stadsmiljösektorn, ungdomstjänsterna och för evenemanget Helsingforsbiennalen 2020. I slutet av år 2018 fanns det 705 utbildade ekostödpersoner inom stadens moderorganisation. Utbildade ekostödpersoner finns också i flera dottersammanslutningar. Ett rekordantal nya partner anslöt sig under år 2018 till stadens och näringslivets Klimatpartnernätverk. Nätverket omfattar nu över 80 stora företag och stödmedlemmar.

Stadens miljökostnader, inklusive avskrivningarna, uppgick totalt till 91 miljoner euro (2,1 % av stadens alla verksamhetsutgifter). De största utgifterna orsakades av klimatskydd (33 %), renhållning av områden och avfallshantering (23 %) samt främjande av klimat- och miljövänliga mobilitetssätt (18 %). Stadens miljöinvesteringar uppgick till sammanlagt 135 miljoner euro (21,5 % av stadens alla investeringar i anläggningstillgångar). De största investeringarna hänförde sig till främjande av klimat- och miljövänliga mobilitetssätt (HST:s materialanskaffningar) och rengöring av förorenad mark. Stadens miljöintäkter var cirka 6 miljoner euro (0,5 procent av stadens alla verksamhetsintäkter). Miljöintäkterna sjönk märkbart eftersom Högholmens djurgård, vars intäkter stått för en stor del av miljöintäkterna, inte längre är en del av moderorganisationen.

Kaupunginhallitus 27.05.2019 § 388

Päätös

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Timo Lindén, vs. kaupunginsihteeri, puhelin: 310 36550

This decision was published on 25.06.2019

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen