Asemakaavan muutos nro 12677, Etu-Töölö tontti 422/5, Mannerheimintie 34, Senaatti-kiinteistöt

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Detaljplanelösningens centrala innehåll

Detaljplaneändringen (detaljplanelösningen) gäller kvarteret på adressen Mannerheimvägen 34 med gatuområden, som ligger i östra kanten av stadsdelen Främre Tölö. Syftet med detaljplanen är att genom tillbyggnad möjliggöra stora och krävande internationella utställningar på Nationalmuseet, vars nuvarande lokaler är för små för detta ändamål. Nybyggnadsdelen uppförs i anslutning till Nationalmuseets huvudbyggnad med hänsyn till dess skyddsvärden. Det är meningen att de nya lokalerna placeras i trädgårdsparken norr om museet, huvudsakligen under jorden så att det finns plats för terrassområden, utställningar och utomhusevenemang. Syftet är att nybyggnaden ska kunna fungera som en självständig helhet eller sammanfogas med den nuvarande byggnaden. Nya förbindelser från Mannerheimvägen och Tölögatan kommer att förbättra gårdsområdets tillgänglighet. Skyddsbestämmelsen som gäller byggnaderna i detaljplanen baserar sig på det nuvarande skyddsbeslutet, som har fattats på basis av en numera upphävd förordning om skydd för byggnader.

Nybyggnaden och de befintliga byggnaderna har en sammanlagd våningsyta på 19 200 (12 100 + 7 100) m² vy ovan och under jord. Nybyggnadens underjordiska våningsyta är 4 200 m² vy. Det finns 5 200 m² vy ny våningsyta för museiverksamhet, varav 935 m² ligger ovan jord. Tomtens exploateringstal är eₜ = 1,15.

I samband med detaljplanen har en trafikplan (ritning nr 7136) gjorts upp. Enligt den ska spårvagnshållplatsen på Mannerheimvägen vid museifastigheten förlängas norrut och övergångsstället flyttas norrut för att förbättra gångförbindelserna till nybyggnaden.

Detaljplanen har särskilt den effekten att stora och krävande internationella utställningar kan ordnas på Nationalmuseet. Den tillför stadsbilden ett nytt arkitektoniskt element och förbättrar gårdsområdets tillgänglighet. Stadsstrukturen blir mer levande och möter besökarnas behov, fastighetens framtidsbehov och de behov som utvecklingen i centrum ställer, med hänsyn till områdets värdefulla miljö.

Beslut som detaljplanelösningen bygger på

Detaljplanen bidrar till att staden kan uppnå sina strategiska mål genom att främja utbudet av kulturtjänster och göra dessa mer evenemangsinriktade samt utveckla centrums livskraft.

I Helsingfors generalplan 2016 upptas området som område för centrumfunktioner i affärs- och servicecentrum (C1). Området ligger intill en huvudgata. Området ligger i närheten av en planerad cykelbana. Enligt den underjordiska generalplanen för Helsingfors (nr 12704) är det fråga om ett ytberg i innerstaden. Detaljplanebeskrivningen hänvisar till ytterligare en tidigare underjordisk generalplan från 2011. Detaljplanen stämmer överens med dessa generalplaner.

Planeringen av tillbyggnaden baserar sig på en arkitekttävling i två steg som ordnades 2019. Detaljplanen är utarbetad enligt det vinnande bidraget.

Områdets utgångspunkter och nuläge

I området verkar Finlands Nationalmuseum, som är en del av Museiverket. Museibyggnaden, gårdsbyggnaderna Häkälä och Vaunuvaja och murkonstruktionen från början av 1900-talet som omger tomten (arkitekter Herman Gesellius, Armas Lindgren och Eliel Saarinen) är skyddade genom statsrådets beslut. Rader av träd kantar den parklika gården. I omfattande reparationer på 1980-talet samt åren 1998–2000 och 2015–16 byggdes bl.a. ett nytt auditorium, underjordiska förråd och en tillgänglig ingång från gatuplan. Utställningslokalerna försågs med klimatkontroll och bl.a. tornet renoverades. Under gatuområdet och kvarteret finns en outnyttjad reservering för ytterligare en infartstunnel till Tölövikens parkeringsanläggning och en ramp från Cygnaeusgatan. På Tölögatan finns en outnyttjad beteckning för ett område för fotgängare och cyklister och en beteckning för en rad träd.

För området gäller en detaljplan från år 1977 och en underjordisk detaljplan från år 2001. I detaljplanerna har området antecknats som ett kvartersområde för byggnader för museiverksamhet (YM) och gatuområde samt som underjordiska lokaler för kör- och serviceförbindelse med en infartsreservering från Cygnaeusgatan. Byggnaderna är skyddade med beteckningen ark. Områdesbeteckningarna för tunneln och rampen samt för fotgängare och cyklister har avlägsnats från detaljplanen som onödiga.

Kvartersområdet ägs av staten. Planen har utarbetats på ansökan och innehållet i planen har förhandlats fram med sökanden.

Detaljplanelösningens kostnader

Detaljplaneändringen medför följande kostnader för staden, exklusive mervärdesskatt: Cirka 150 000 euro för att förlänga spårvagnshållplatsen på Mannerheimvägen vid museifastigheten och flytta övergångsstället samt ändringar i gatu-, cykel- och gångtrafiken som dessa åtgärder orsakar.

Ett markanvändningsavtal hör till detaljplanen, eftersom planen höjer områdets värde. Avtalet har godkänts på stadens vägnar genom tomtchefens beslut 10.11.2021 (§ 64) och det har undertecknats.

Växelverkan under beredningen av detaljplanen

Den bifogade rapporten om växelverkan innehåller sammandrag av de ställningstaganden av myndigheter och åsikter från intressenter som kommit in under beredningen av detaljplanen. Bemötandena till påpekandena i dessa ingår också i rapporten.

Myndighetssamarbete

Beredningen av detaljplanen har inneburit samarbete inom stadsmiljösektorn och dessutom med följande aktörer:

• Helen Ab
• Helen Elnät Ab
• Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT)
• Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) vattenförsörjning
• Museiverket
• Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen)
• Senatfastigheter
• kultur- och fritidssektorns stadsmuseum

Myndigheternas ställningstaganden om programmet för deltagande och bedömning samt beredningsmaterialet gällde den tidigare skyddsbestämmelsen för byggnaderna och frågan om hur nybyggnaden ska anslutas till den befintliga byggnaden så att skyddsvärdena beaktas. Dessutom konstaterades att förslaget till detaljplaneändring inte förutsätter att vattenförsörjningen byggs ut. Synpunkterna som presenterats i ställningstagandena har beaktats i detaljplanearbetet så att en bestämmelse om skyddsbeslutet och de andra planbestämmelserna som gäller skyddet har formulerats på önskat sätt.

Åsikter

Åsikterna om programmet för deltagande och bedömning samt beredningsmaterialet gällde Cygnaeusgatans tunnelreservering, säkerheten under byggandet, verksamhetens natur, parken som finns på tomten, om nybyggnadens glasning kan utgöra en fara för fåglar, belysningen, hur smidigt trafiken löper under byggandet, företagarnas näringsidkande i området, tillgängligheten, nybyggnadens arkitektur och hur den befintliga helheten bevaras. Åsikterna har beaktats i detaljplanearbetet så att det skrivits in i planen att trädraderna i trädgårdsparken i norr på Tölögatans och Mannerheimvägens sida antingen bevaras eller ersätts genom att plantera nya träd av samma art. Beslut om arrangemangen, räddningssäkerheten, personsäkerheten och schaktningarna under byggandet fattas i samband med byggandet. I samband med bygglovet säkerställs tillgängligheten. Nationalmuseets byggnader och mur skyddades 1980 med stöd av ett skyddsbeslut som baserar sig på förordningen om skydd för staten tillhöriga byggnader, men förordningen har sedermera upphävts. Därför kommer Museiverket att föreslå att kvartershelheten skyddas med stöd av lagen om skyddande av kulturarvet (498/2010). Till dess gäller det tidigare beslutet och det har beaktats i detaljplanen. Sex skriftliga åsikter lämnades in.

Detaljplaneförslaget offentligt framlagt

Detaljplaneförslaget hölls offentligt framlagt 22.2–23.3.2021, vilket kungjordes i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen.

Det kom in en enda anmärkning mot detaljplaneförslaget. Påpekandet i anmärkningen gällde nybyggnadens glasfasad, som i princip bör behandlas så att fåglarna lägger märke till den.

Följande aktörer gav utlåtande: Helen Elnät Ab, HRT, HRM, Museiverket, riksdagen, NTM-centralen, Elisa Abp, Telia Finland Oyj och stadsmuseet.

Påpekandena i utlåtandena gällde trafikplanen som utarbetats i samband med detaljplanen (den understöddes), telekommunikationsstrukturerna, som man bör vara medveten om när ledningar eventuellt flyttas, och den befintliga vattenförsörjningens tillräcklighet. Museiverket och stadsmuseet konstaterade i sina utlåtanden bl.a. att frågan om byggnadsskydd har lösts på ett lämpligt sätt i detaljplaneändringen eftersom ett skyddsbeslut som baserar sig på en förordning eller lagen om byggnadsarvet prioriteras framom detaljplanen. Nybyggnadens placering i en värdefull kvartershelhet har beaktats väl i detaljplanen. Tack vare att en del av gården skyddas och trädraderna bevaras samt de allmänna bestämmelserna som gäller gårds- och utomhusområdena är kvartershelhetens värdefulla miljö väl tryggad. Skyddsnivån är tillräcklig även med tanke på att gården ska skyddas genom ett beslut som utfärdas med stöd av lagen om byggnadsarvet.

Dessutom meddelade Helen Ab att det inte har någonting att yttra.

Åtgärder efter att detaljplaneförslaget hölls offentligt framlagt

I rapporten om växelverkan anges anmärkningarna och myndighetsutlåtandena om detaljplaneförslaget i sammandrag och bemötandena till de påpekanden som framförts i dessa.

Med tanke på detaljplanens syften är det inte ändamålsenligt att ändra detaljplaneförslaget med anledning av de påpekanden som framfördes då förslaget hölls offentligt framlagt.

Det gjordes ändringar i detaljplanekartans beteckningar eller bestämmelser och övriga material efter att planen varit offentligt framlagd. För ändringarna redogörs närmare i detaljplanebeskrivningens sista kapitel. De har också samlats i bilagan över ändringar (Tehdyt muutokset).

De ändringar som gjorts efter det offentliga framläggandet har diskuterats med berörda parter.

Närmare motivering

Detaljplanens konsekvenser och den närmare motiveringen till denna framgår av den bifogade detaljplanebeskrivningen.

Kaupunginhallitus 13.12.2021 § 914

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Tanja Sippola-Alho, kaupunginsihteeri, puhelin: 310 36154

Kaupunkiympäristölautakunta 15.06.2021 § 336

Esitys

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Kajsa Lybeck, arkkitehti, puhelin: 310 37052

Janne Prokkola, yksikön päällikkö, puhelin: 310 37233

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 19.3.2021

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo 11.6.2020

Lisätiedot

Mikko Lindqvist, arkkitehti, puhelin: +358 9 310 36972

Kaupunkiympäristön toimiala Palvelut ja luvat -palvelukokonaisuus Kaupunkimittauspalvelut Kartat ja paikkatiedot Yksikön päällikkö 16.02.2021 § 13

Päätös

Päätöksen perustelut

Lisätiedot

Merja Kyyrö, vastaava kartoittaja, puhelin: 310 31911

Timo Tolkki, yksikön päällikkö, puhelin: 310 31883

This decision was published on 24.01.2022

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Besvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast den sista dagen av besvärstiden under besvärsmyndighetens öppettid.

En kommunmedlem, en part eller en annan aktör som har besvärsrätt anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Besvär får anföras på den grunden att

Besvärsmyndighet

Besvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens besöksadress fram till 24.12.2021 är den följande

Förvaltningsdomstolens besöksadress från och med 27.12.2021 är den följande

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften, som ska riktas till besvärsmyndigheten, ska uppges

I besvärsskriften ska ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om ändringssökandens talan förs av hans eller hennes lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person.

I besvärsskriften ska vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden.

Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Ett elektroniskt dokument behöver emellertid inte kompletteras med en underskrift om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet.

Till besvärsskriften ska fogas

Rättegångsavgift

Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift på 260 euro för behandling av ett ärende som gäller ändringssökande. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut. Avgifter tas inte ut i vissa ärendegrupper eller hos dem som enligt bestämmelser någon annanstans i lag är befriade från avgifter. Den som inlett ärendet är betalningsskyldig och avgiften gäller per besvärsskrift.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00.