Kiinteistöosakeyhtiö Laakson yhteissairaalan investointihankkeen rahoituksen takaaminen

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Bakgrund

Stadsfullmäktige beslutade 10.6.2020, § 157, godkänna projektplanen för Dals samsjukhus, daterad 12.2.2020, utgående från att projektet, som genomförs som ett gemensamt projekt mellan Helsingfors stads och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, omfattar cirka 190 000 m² bruttoyta och att byggnadskostnaderna uppgår till högst 838 000 000 euro exklusive mervärdesskatt i kostnadsnivån för november 2019.

Dals samsjukhus är ett psykiatriskt och somatiskt sjukhus som byggs i Dals sjukhusområde i Helsingfors som ett gemensamt projekt mellan Helsingfors stad och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS).

Projektet genomförs stegvis under åren 2021–2030. I projektet byggs lokaler för HUS:s och Helsingfors psykiatriska sjukhusvård och för cirka hälften av de vårdplatser som Helsingfors sjukhus behöver. I projektet byggs dessutom lokaler för HUS:s krävande neurologiska rehabilitering och för poliklinikfunktioner, stödtjänster, undervisning, forskning och administration som stöder dessa.

Enligt förslaget i projektplanen ska samsjukhuset få 922 vårdplatser, varav 394 för somatik, 54 för neurologisk rehabilitering, 444 för psykiatri och 30 för barnpsykiatri. Till sjukhuset har därtill planerats 10 platser för boendeträning.

Dals samsjukhus ersätter i Helsingfors sjukhusverksamheten i Dals sjukhus och Aurorasjukhuset i sin helhet och i Storkärrs sjukhus till hälften. Dessutom ersätter samsjukhuset i fråga om HUS Mariefors/Ohkola sjukhus, psykiatriska centret och barnpsykiatrin i Stengårdsområdet och sjukhusvården i Ulfåsa.

Projektets beredning

Helsingfors stad och HUS har sedan år 2017 tillsammans berett en plan om ett samsjukhus som byggs på Dals sjukhusområde. Social- och hälsovårdsnämnden godkände 23.5.2017, § 167, en behovsutredning om Dals samsjukhus, daterad 8.5.2017. HUS:s styrelse har behandlat behovsutredningen för Dals samsjukhus 21.8.2017, § 105, och beslutat anteckna den och konstatera att den gemensamma planeringen av HUS:s och Helsingfors mentalvårdstjänster fortsätter.

Projektplanen grundar sig på ett avtal mellan staden och HUS om genomförandet av projektplaneringen för Dals samsjukhus och därtill hörande upphandlingssamarbete och kostnader som stadsstyrelsen godkände 28.5.2018, § 385, och som HUS:s styrelse godkände 5.2.2018. Avtalet undertecknades 5.6.2018. Projektplanen godkändes i projektets styrgrupp 4.2.2020. Stadsstyrelsen godkände 10.6.2020, § 157, projektplanen, daterad 12.2.2020, och HUS:s styrelse godkände den 6.4.2020, § 44.

Parterna har fortsatt med beredningen av projektet och ingått ett nytt avtal om uppgifter som utförs efter projektplaneringsfasen, utgående från vilket projektet främjas tills fastighetsaktiebolaget bildas. Stadsstyrelsen godkände avtalet 14.9.2020, § 541, och HUS:s styrelse 8.6.2020, § 87.

Genomförande av projektet

Projektet är ett hyresprojekt för Helsingfors stad och HUS. Helsingfors stad och HUS har beslutat att med likvärdiga ägarandelar (50 %) bilda Fastighetsaktiebolaget Dals samsjukhus, som låter bygga och förvaltar lokaler som byggs i eller hör till projektet och utgör en del av sjukhuset Dals samsjukhus. Bolaget ansvarar för byggandet och förvaltningen av parkeringsanläggningen som byggs i samband med Dals samsjukhus och dess infartsförbindelse samt logistiktunneln mellan Mejlans och Dal. Stadsstyrelsen beslutade om bildandet av bolaget 18.1.2021, § 44. Social- och hälsovårdsministeriet har 7.1.2021 beviljat undantagstillstånd för projektet i enlighet med lagen om temporär begränsning av vissa av kommunernas och samkommunernas rättshandlingar inom social- och hälsovården.

HUS:s styrelse beslutade om bildandet av bolaget 15.2.2021. Parterna har för avsikt att bilda bolaget i mars–april 2021.

Aktieägarnas ägarandelar som fastställdes i etableringsfasen grundar sig på aktieägarnas gemensamma bedömning år 2020 om omfattningen av verksamheten som aktieägarna bär ansvaret för i de byggnader och lokaler som bolaget förvaltar.

Helsingfors stad och HUS har i samverkan förhandlat fram ett aktieägaravtal för bildandet av det nya bolaget. I avtalet finns överenskommelser bland annat om projektets förvaltning, styrelsens sammansättning och villkoren för aktieägarnas finansiering, beslutsfattande, hyrning av lokaler och aktieägande. I aktieägaravtalet har parterna också kommit överens om förfarandet för justering av ägarandelarna, om en aktieägares andel av lokalerna som bolaget hyr är betydligt större eller mindre än den ifrågavarande aktieägarens ägarandel i bolaget.

Projektfinansiering

Helsingfors stad och HUS ansvarar i samverkan med det planerade Fastighetsaktiebolaget Dals samsjukhus för ordnandet av den finansiering som behövs i projektet. Båda aktieägarna i det planerade bolaget ansvarar för finansieringen av bolaget för sin del. Aktieägarna förbinder sig i enlighet med projektplanen till att för genomförande av projektet och i förhållande till sina ägarandelar sköta om bolagets finansiering på ett för bolaget och den andra aktieägaren kostnadsneutralt sätt.

I enlighet med stadsfullmäktiges beslut 10.6.2020, § 157, uppgår maximipriset för projektets byggkostnader till 838 000 000 euro exklusive mervärdesskatt i kostnadsnivån november 2019. De i projektplanen upptagna byggkostnaderna omfattar inte projektets finansieringskostnader eller de kostnader som uppstår för projektet i samband med överlåtelsen av sjukhusbyggnaderna som bevaras, vilka utöver byggkostnaderna är på det planerade bolagets ansvar.

Bolagets finansiering sköts huvudsakligen genom lån som aktieägarna garanterar. Utöver aktieteckningarna som görs i samband med bildandet av bolaget förbinder sig aktieägarna vidare till att i fortsättningen göra en vederlagsfri investering av eget kapital på cirka 3–5 miljoner euro per år i bolagets fond med inbetalt, fritt, eget kapital. Staden ska förbereda sig på det ifrågavarande behovet årligen i samband med budgetberedningen. Då projektet färdigställs motsvarar de sammanlagda vederlagsfria investeringarna av eget kapital enligt den preliminära finansieringsplanen 10 % av helhetsfinansieringen för investeringen.

Enligt planerna ska en del av finansieringen under byggtiden komma från ett av aktieägarna garanterat kommunalt företagscertifikatprogram.

Garantier som behövs

Eftersom projektet pågår under en längre tid är det motiverat att fatta beslut om de behövliga garantierna i flera skeden då projektet avancerar. Enligt förslaget beviljar samkommunen i första skedet proprieborgen på högst 150 miljoner euro för bolagets investeringar som en del av bolagets finansieringsarrangemang på högst 300 miljoner euro, för att täcka långfristiga lån, samt räntor, dröjsmålsräntor och eventuella indrivningskostnader för lånen, som tas ut för att finansiera investeringsutgifter som i projektplanen väntas infalla under åren 2021–2024. De planerade löptiderna för lånen som garanteras motsvarar profilen som allmänt följs i dylika långfristiga projekt.

För att se till att de långfristiga lånen som investeringarna förutsätter tas ut enligt ett optimalt schema är det motiverat att tillfälligt utnyttja även kortfristig extern finansiering för att trygga finansieringens flexibilitet. Företagscertifikat är en allmän och utbredd praxis för att säkerställa kortfristig finansiering. Detta finansiella instrument motsvarar kommuncertifikatet som kommunerna använder och är i det rådande marknadsläget ett snabbt och förmånligt sätt för att ordna med finansieringen på kort sikt.

Som en del av finansieringen under byggtiden har det dessutom planerats att Fastighetsaktiebolaget Dals samsjukhus kan ansöka om en tillräcklig finansiering för verksamheten med kortfristig finansiering genom företagscertifikat, så att det kortfristiga gäldansvaret för företagscertifikaten samtidigt uppgår till ett värde på högst 60 miljoner euro. Att inrätta ett kommunalt företagscertifikatprogram med Kommunfinans Abp förutsätter att ägarna beviljar probrieborgen för programmet.

Statsstödsbedömning

Följande anges i artikel 107 punkt 1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF): ”Om inte annat föreskrivs i fördragen, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.”

Efter att Fastighetsaktiebolaget Dals samsjukhus har bildats har Helsingfors stad för avsikt att bevilja bolaget proprieborgen på högst 150 000 000 euro som garanti för bolagets långfristiga lån, för att trygga den av ägarna godkända lånefinansieringen som investeringen i enlighet med projektplanen förutsätter. Staden har dessutom för avsikt att bevilja bolagets kommunala företagscertifikatprogram proprieborgen på högst 30 000 000 euro för att trygga den kortfristiga finansieringen under byggtiden. Ett villkor för beviljandet av borgensansvaren är att bolagets andra aktieägare, HUS, beviljar bolaget motsvarande borgen i förhållande till sin ägarandel, på motsvarande villkor.

Innan de ovan beskrivna finansieringsåtgärderna genomförs bör man bedöma om sådant statligt stöd som avses i artikel 107 punkt 1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF) ingår i de planerade åtgärderna.

Enligt Europeiska kommissionens tillkännagivande gäller reglerna om statligt stöd endast om stödmottagaren är ett företag, dvs. enheter som bedriver ekonomisk verksamhet, oberoende av deras rättsliga ställning och hur de finansieras. All verksamhet som går ut på att erbjuda varor och tjänster på en marknad utgör ekonomisk verksamhet (kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd 2016/C 262/01, punkterna 6–12).

I bedömningen av statsunderstöden bör man reda ut huruvida bolaget bedriver sådan ekonomisk verksamhet som avses i reglerna om statligt stöd.

I kommissionens tillkännagivande konstateras att de allmänna sjukhusen i vissa medlemsstater är en integrerad del av det nationella hälso- och sjukvårdssystemet och nästan helt och hållet baserade på solidaritetsprincipen. Sådana sjukhus finansieras direkt med sociala avgifter och andra statliga medel och deras tjänster är gratis på grundval av principen om ett heltäckande skydd. Unionens domstolar har bekräftat att om en sådan struktur finns agerar de berörda organisationerna inte i egenskap av företag. Enligt kommissionens tillkännagivande gäller vidare att, där denna struktur finns, är även verksamheter som i sig kan vara av ekonomisk art men som utförs enbart i syfte att tillhandahålla en annan icke-ekonomisk tjänst inte av ekonomisk art. En organisation som köper varor – även i stora kvantiteter – för att kunna erbjuda en icke-ekonomisk tjänst kan inte anses som ett företag bara därför att den är en köpare på en viss marknad. (kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd 2016/C 262/01, punkterna 24–25)

Den enda avsikten med det planerade bolaget är att möjliggöra förverkligande av offentlig hälsovård. Bolagets verksamhetsområde är att hyra ut lokaler som det förvaltar till dess ägare, dvs. Helsingfors stad och HUS, som använder lokalerna som de hyr av bolaget endast för offentlig hälsovårdsverksamhet. Verksamheten som bolagets hyrestagare Helsingfors stad och HUS bedriver i lokalerna är inte ekonomisk verksamhet, utan sådan offentlig hälsovård som avses i kommissionens tillkännagivande. Uthyrningsverksamheten som bolaget bedriver är följaktligen inte ekonomisk verksamhet, eftersom den vidtas för att förverkliga offentlig hälsovård, dvs. för att erbjuda en icke-ekonomisk tjänst.

Utöver uthyrningen av det planerade bolagets egentliga lokaler som avses för offentlig hälsovård omfattar bolagets verksamhetsområde också byggherreverksamhet och förvaltning av en parkeringsanläggning och en logistiktunnel som tjänar bolagets verksamhet. De nämnda infrastrukturerna byggs för att möjliggöra ordnandet av offentlig hälsovård, dvs. för icke-ekonomisk verksamhet.

I byggnaderna som bolaget förvaltar finns till mycket liten grad lokaler som inte är hälsovårdslokaler och som bolaget kan hyra ut för sedvanlig kompletterande verksamhet i samband med offentlig hälsovård (t.ex. en blomsterhandel eller en kiosk). Om bolaget hyr ut lokaler till tredje parter (andra än Helsingfors stad och HUS), ska man försäkra sig om att den ekonomiska nytta som bolaget får från Helsingfors stad eller HUS inte överförs till fördel för förtag som är verksamma på den öppna marknaden. I dylika situationer ska uthyrningen till tredje parter ske på marknadsvillkor. Då en marknadsbestämd hyra tas ut för lokaler som hyrs ut för kompletterande verksamhet, uppstår det i uthyrningsverksamheten ingen sådan fördel som kan betraktas som statligt stöd. Bolagets mycket småskaliga hyresverksamhet som riktas till andra än dess ägare påverkar därför inte frågan om huruvida finansieringen som bolaget beviljas är tillåtlig. I kommissionens tillkännagivande konstateras också att: ”Offentlig finansiering som ges till sedvanliga faciliteter (såsom restauranger, butiker eller betalparkering) i infrastrukturer som nästan enbart används för icke-ekonomisk verksamhet normalt sett inte påverkar handeln mellan medlemsstaterna eftersom det är osannolikt att dessa sedvanliga faciliteter lockar kunder från andra medlemsstater och att finansieringen av dem får mer än en marginell inverkan på gränsöverskridande investeringar eller etableringar.” (kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd 2016/C 262/01, punkt 207).

Bolaget bildas för att äga och förvalta lokaler som byggts eller byggs för offentlig hälsovård och som det i huvudsak hyr ut till sina ägare Helsingfors stad och HUS, varför bolaget inte anses bedriva ekonomisk verksamhet. I enlighet med motiveringarna ovan ingår det i den ovan beskrivna projektfinansieringen som bolagets aktieägare har ordnat inget sådant statligt stöd som avses i artikel 107 punkt 1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF).

129 § i kommunallagen

Med hänsyn till kraven enligt 129 § i kommunallagen och på basis av stadens ekonomiska nyckeltal kan man konstatera att den borgen som föreslås inte äventyrar stadens förmåga att svara för sina lagstadgade uppgifter. Borgensförbindelsen är inte heller förenad med en sådan betydande ekonomisk risk som avses i kommunallagen, med hänsyn till bolagets syfte och till att dess ägare enbart är offentliga samfund. För borgensansvaren krävs i det här sammanhanget ingen motsäkerhet. Staden och HUS kommer att ha bolagets rösträtt. Om det i ett senare skede sker ändringar i innehavet, reserverar staden rätten att i samband med arrangemanget vid behov kräva säkerheter som förhandsvillkor.

Behörighet och delegering

Enligt 14 § 2 mom. 9 punkten i kommunallagen fattar fullmäktige beslut om borgensförbindelse eller annan säkerhet för annans skuld.

Stadsstyrelsen har för avsikt, om stadsfullmäktige godkänner beslutsförslaget, att i sitt verkställighetsbeslut bemyndiga stadskansliets rättstjänst att ingå borgensförbindelserna.

Kaupunginhallitus 01.03.2021 § 139

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Pipsa Kotamäki, rahoitussihteeri, puhelin: 31036125

Tuomo Mäkinen, rahoituspäällikkö, puhelin: 31036321

This decision was published on 06.04.2021

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla uppgift om postadress och eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden i fråga får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

Hos den som har inlett ett ärende som gäller sökande av ändring tas det ut en rättegångsavgift i enlighet med lagen om domstolsavgifter (1455/2015).
Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00