Kaupungin omavelkainen takaus, Kiinteistöosakeyhtiö Laakson yhteissairaala

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Bakgrund

Stadsfullmäktige beslutade 10.6.2020 (§ 157) godkänna projektplanen för Dals samsjukhus utgående från att kostnaderna för projektet, som genomförs som ett gemensamt projekt mellan Helsingfors stads och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, uppgår till högst 838 miljoner euro exklusive mervärdesskatt i kostnadsnivån för november 2019. Stadsfullmäktige beslutade också godkänna en ändring i projektplanen, en höjning av maximipriset och en fortsättning av den proprieborgen som projektet beviljats. Projektets maximipris exklusive mervärdesskatt uppgår till 1 003 miljoner euro och dess totala finansieringsbehov exklusive mervärdesskatt till 1 098 miljoner euro i kostnadsnivån för september 2022. I kalkylerna ingår en uppskattning av Fastighetsaktiebolaget Gemensamma Sjukhuset i Dals finansiella kostnader och verksamhetskostnader. Projektets innehåll beskrivs närmare i motiveringarna till stadsfullmäktiges beslut 1.2.2023 (§ 25). HUS-sammanslutningens stämma beslutade 15.3.2023 (§ 4) godkänna ändringen i projektplanen och höjningen av maximipriset.

Dals samsjukhus är ett psykiatriskt och somatiskt sjukhus som byggs på Dals sjukhusområde i Helsingfors som ett gemensamt projekt mellan Helsingfors stad å ena sidan och före detta samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, numera HUS-sammanslutningen, å andra sidan. Som en del av den riksomfattande social- och hälsovårdsreformen överfördes samkommunen HNS uppgifter, tillgångar och förpliktelser till HUS-sammanslutningen 1.1.2023.

Utöver projektbesluten beslutade stadsfullmäktige 17.3.2021 (§ 59) bevilja Fastighetsaktiebolaget Gemensamma Sjukhuset i Dal proprieborgen.

Tidsplanen för de olika byggnadsskedena har preciserats så att huvudbyggnaden planeras stå färdig före utgången av 2027 och hela sjukhuset före utgången av 2030.

Projektfinansiering

Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen ansvarar i samverkan med Fastighetsaktiebolaget Gemensamma Sjukhuset i Dal för att ordna den finansiering som behövs i projektet. Båda aktieägarna i bolaget ansvarar för finansieringen av bolaget för sin del. Aktieägarna förbinder sig i enlighet med projektplanen till att för genomförande av projektet och i förhållande till sina ägarandelar sköta om bolagets finansiering på ett för bolaget och den andra aktieägaren kostnadsneutralt sätt.

Projektet finansieras av Fastighetsaktiebolaget Gemensamma Sjukhuset i Dal, som Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen äger tillsammans, med inlånat främmande kapital garanterat av staden och HUS-sammanslutningen samt med investeringar utan vederlag. Bolagets finansiering sköts huvudsakligen genom lån som aktieägarna garanterar. Utöver aktieteckningarna som gjordes i samband med bildandet av bolaget förbinder sig aktieägarna vidare till att i fortsättningen göra en vederlagsfri investering av eget kapital på cirka 3–5 miljoner euro per år i bolagets fond för inbetalt fritt eget kapital. Staden ska förbereda sig på detta behov årligen i samband med budgetberedningen. Då projektet färdigställs motsvarar de sammanlagda vederlagsfria investeringarna av eget kapital enligt den preliminära finansieringsplanen 10 % av det totala finansieringsbehovet för investeringen.

En del av finansieringen under byggtiden kommer från ett av aktieägarna garanterat kommunalt företagscertifikatprogram.

Stadsfullmäktige beslutade 17.3.2021 (§ 59) bevilja proprieborgen på 30 miljoner euro för bolagets kommunala företagscertifikatprogram på sammanlagt 60 miljoner euro samt proprieborgen på 150 miljoner euro för de långfristiga lån hos penninginrättningar på sammanlagt 300 miljoner euro som bolaget behöver.

Staden och samkommunen HNS har ingått borgensförbindelser på sammanlagt 60 miljoner euro för bolagets kommunala företagscertifikatprogram med Kommunfinans Abp år 2021. Bolaget använder nu programmet. I samband med social- och hälsovårdsreformen överfördes den proprieborgensförbindelse som samkommunen HNS ingått direkt till HUS-sammanslutningen med stöd av lagen. Bolaget har ännu inte tagit några långfristiga lån, så delägarna har tills vidare inte behövt ingå borgensförbindelser för långfristiga lån.

Kortfristiga limiter

Eftersom projektet pågår under en längre tid är det motiverat att fatta beslut om de behövliga garantierna successivt då projektet avancerar.

För att se till att de långfristiga lånen som investeringarna förutsätter tas ut enligt ett optimalt schema är det motiverat att tillfälligt utnyttja även kortfristig extern finansiering för att trygga finansieringens flexibilitet. Företagscertifikat är en allmän och utbredd praxis för att säkerställa kortfristig finansiering. Detta finansiella instrument motsvarar kommuncertifikatet som kommunerna använder och är i det rådande marknadsläget ett snabbt och förmånligt sätt för att ordna med finansiering på kort sikt.

Med tanke på hur räntorna har utvecklats och hur utvecklingen väntas fortsätta vill man inte lyfta långfristig finansiering förrän våren 2024, när räntenivån förväntas stabiliseras och vända neråt. För att möjliggöra detta och öka flexibiliteten i finansieringen har bolaget ansökt om en höjning av stadens proprieborgen för det kommunala företagscertifikatprogrammet med Kommunfinans Abp från 30 miljoner euro till 60 miljoner euro som en del av bolagets kortfristiga finansiering på 120 miljoner euro.

Fastighetsaktiebolaget Gemensamma Sjukhuset i Dal kan ansöka om en tillräcklig finansiering för verksamheten med kortfristig finansiering genom kommunala företagscertifikat, så att det kortfristiga skuldansvaret för de kommunala företagscertifikaten samtidigt uppgår till ett värde på högst 120 miljoner euro.

Statsstödsbedömning

Följande anges i artikel 107 punkt 1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF): ”Om inte annat föreskrivs i fördragen, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.”

Efter att Fastighetsaktiebolaget Gemensamma Sjukhuset i Dal bildades beviljade Helsingfors stad bolaget proprieborgen på högst 150 000 000 euro som garanti för bolagets långfristiga lån, för att trygga den av ägarna godkända lånefinansieringen som investeringen i enlighet med projektplanen förutsätter. Staden har dessutom beviljat bolagets kommunala företagscertifikatprogram proprieborgen på högst 30 000 000 euro för att trygga den kortfristiga finansieringen under byggtiden. En premiss för den föreslagna höjningen på 30 000 000 euro av borgensbeloppet är att bolagets andra aktieägare, HUS-sammanslutningen, beviljar bolaget motsvarande borgen i förhållande till sin ägarandel, på motsvarande villkor.

Innan de ovan beskrivna finansieringsåtgärderna genomförs bör man bedöma om sådant statligt stöd som avses i artikel 107 punkt 1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF) ingår i de planerade åtgärderna.

Enligt Europeiska kommissionens tillkännagivande gäller reglerna om statligt stöd endast om stödmottagaren är ett företag, dvs. en enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oberoende av dess rättsliga ställning och hur den finansieras. All verksamhet som går ut på att erbjuda varor och tjänster på en marknad utgör ekonomisk verksamhet (kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd 2016/C 262/01, punkterna 6–12).

I bedömningen av statsunderstöden bör man reda ut huruvida bolaget bedriver sådan ekonomisk verksamhet som avses i reglerna om statligt stöd.

I kommissionens tillkännagivande konstateras att de allmänna sjukhusen i vissa medlemsstater är en integrerad del av det nationella hälso- och sjukvårdssystemet och nästan helt och hållet baserade på solidaritetsprincipen. Sådana sjukhus finansieras direkt med sociala avgifter och andra statliga medel och deras tjänster är gratis på grundval av principen om ett heltäckande skydd. Unionens domstolar har bekräftat att om en sådan struktur finns agerar de berörda organisationerna inte i egenskap av företag. Enligt kommissionens tillkännagivande gäller vidare att, där denna struktur finns, är även verksamheter som i sig kan vara av ekonomisk art men som utförs enbart i syfte att tillhandahålla en annan icke-ekonomisk tjänst inte av ekonomisk art. En organisation som köper varor – även i stora kvantiteter – för att kunna erbjuda en icke-ekonomisk tjänst kan inte anses som ett företag bara därför att den är en köpare på en viss marknad (kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd 2016/C 262/01, punkterna 24–25).

Bolagets enda syfte är att möjliggöra förverkligande av offentlig hälsovård. Bolagets verksamhetsområde är att hyra ut lokaler som det förvaltar till sina ägare, det vill säga Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen, som använder lokalerna endast för offentlig hälsovårdsverksamhet. Den verksamhet som bolagets hyrestagare – Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen – bedriver i lokalerna är inte ekonomisk verksamhet utan sådan offentlig hälsovård som avses i kommissionens tillkännagivande. Uthyrningsverksamheten som bolaget bedriver är följaktligen inte ekonomisk verksamhet, eftersom dess syfte är att ordna offentlig hälsovård, det vill säga att erbjuda en icke-ekonomisk tjänst.

Utöver uthyrningen av bolagets egentliga lokaler som är avsedda för offentlig hälsovård omfattar bolagets verksamhetsområde också byggherreansvaret för och förvaltningen av en parkeringsanläggning och en logistiktunnel som tjänar bolagets verksamhet. Dessa infrastrukturer anläggs för att göra det möjligt att ordna offentlig hälsovård, det vill säga för icke-ekonomisk verksamhet.

I byggnaderna som bolaget förvaltar finns till mycket liten grad lokaler som inte är hälsovårdslokaler och som bolaget kan hyra ut för sedvanlig kompletterande verksamhet i samband med offentlig hälsovård (t.ex. en blomsterhandel eller en kiosk). Om bolaget hyr ut lokaler till tredje parter (andra än Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen), ska man försäkra sig om att den ekonomiska nytta som bolaget får från Helsingfors stad eller HUS-sammanslutningen inte överförs till fördel för företag som är verksamma på den öppna marknaden. I dylika situationer ska uthyrningen till tredje parter ske på marknadsvillkor. Då en marknadsbestämd hyra tas ut för lokaler som hyrs ut för kompletterande verksamhet, uppstår det i uthyrningsverksamheten ingen sådan fördel som kan betraktas som statligt stöd. Bolagets mycket småskaliga hyresverksamhet som riktas till andra än dess ägare påverkar därför inte frågan om huruvida finansieringen som bolaget beviljas är tillåtlig. I kommissionens tillkännagivande konstateras också att ”offentlig finansiering som ges till sedvanliga faciliteter (såsom restauranger, butiker eller betalparkering) i infrastrukturer som nästan enbart används för icke-ekonomisk verksamhet normalt sett inte påverkar handeln mellan medlemsstaterna eftersom det är osannolikt att dessa sedvanliga faciliteter lockar kunder från andra medlemsstater och att finansieringen av dem får mer än en marginell inverkan på gränsöverskridande investeringar eller etableringar” (kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd 2016/C 262/01, punkt 207).

Bolaget har bildats för att äga och förvalta lokaler som byggts eller byggs för offentlig hälsovård och som det i huvudsak hyr ut till sina ägare Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen, varför bolaget inte anses bedriva ekonomisk verksamhet. I enlighet med motiveringarna ovan ingår det i den ovan beskrivna projektfinansieringen som bolagets aktieägare har ordnat inget sådant statligt stöd som avses i artikel 107 punkt 1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF).

§ 129 i kommunallagen

Med hänsyn till kraven enligt 129 § i kommunallagen och på basis av stadens ekonomiska nyckeltal kan man konstatera att den borgen som föreslås inte äventyrar stadens förmåga att svara för sina lagstadgade uppgifter. Borgensförbindelsen är inte heller förenad med en sådan betydande ekonomisk risk som avses i kommunallagen, med hänsyn till bolagets syfte, som redogjorts för ovan, och till att dess ägare enbart är offentliga samfund. För borgensansvaren krävs i det här sammanhanget ingen motsäkerhet. Rösträtt i bolaget kommer staden och HUS-sammanslutningen att ha. Om det i ett senare skede sker ändringar i innehavet, reserverar staden rätten att i samband med arrangemanget vid behov kräva säkerheter som förhandsvillkor.

På motsvarande sätt tillämpas 134 § i lagen om välfärdsområden på HUS-sammanslutningen.

Behörighet och delegering

Enligt 14 § 2 mom. 9 punkten i kommunallagen fattar fullmäktige beslut om ingående av borgensförbindelse eller ställande av annan säkerhet för annans skuld.

Stadsstyrelsen har för avsikt, om stadsfullmäktige godkänner beslutsförslaget, att i sitt verkställighetsbeslut bemyndiga stadsjuristen att underteckna borgensförbindelserna.

Kaupunginhallitus 15.05.2023 § 295

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Pipsa Kotamäki, rahoitussihteeri, puhelin: 31036125

Tuomo Mäkinen, rahoituspäällikkö, puhelin: 31025641

This decision was published on 30.05.2023

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens besöksadress från och med 29.5.2023 är den följande

Förvaltningsdomstolens besöksadress fram till 26.5.2023 är den följande

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla uppgift om postadress och eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden i fråga får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

Hos den som har inlett ett ärende som gäller sökande av ändring tas det ut en rättegångsavgift i enlighet med lagen om domstolsavgifter (1455/2015).
Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Skyddad e-post: https://securemail.hel.fi/

Använd alltid skyddad e-post när du skickar personliga uppgifter.

Nämn alltid diarienumret (t.ex. HEL 2021-000123) i ditt meddelande om ditt ärende redan har upptagits till behandling vid Helsingfors stad.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00