Beslutet stämmer överens med förslaget.

Samlingspartiets fullmäktigegrupp föreslår i sin gruppmotion att man ska göra upp en hobbyförteckning i Helsingfors och kartlägga möjligheterna till medborgarverksamhet, motion, kultur, fritt bildningsarbete och frivillig verksamhet och lokalerna, tillhandahållarna, evenemangen och understöden för dessa. Det förutsätts dessutom i motionen att Helsingfors ska inleda en utredning om på vilket sätt man kan garantera möjligheterna till minst en hobby för alla barn och unga.

Enligt 22 a § i stadsfullmäktiges arbetsordning kan en i 2 § i arbetsordningen avsedd fullmäktigegrupp väcka en gruppmotion. En gruppmotion är en motion som undertecknats av mer än hälften av fullmäktigegruppens medlemmar och som har rubriken gruppmotion. En gruppmotion inlämnas till ordföranden av fullmäktigegruppens ordförande eller vice ordförande. En fullmäktigegrupp får väcka fyra gruppmotioner under en fullmäktigeperiod. Stadsstyrelsen ska förelägga fullmäktige en gruppmotion på det sätt som i 22 § är föreskrivet om behandlingen av en motion som undertecknats av minst 15 ledamöter. I övrigt tillämpas på gruppmotioner det som i 22 § är föreskrivet om fullmäktigemotioner.

Stadsstyrelsen hänvisar till de utlåtanden som kommit in i ärendet. Det framgår av utlåtandena att det allmänna läget med tanke på hobbyer för barn och unga är positivt. Enligt Finlands ungdomsarbete Allians rf:s publikation Nuorista Suomessa har 90 procent av barnen och de unga minst en hobby. Barn och unga går på bio, läser och spelar bl.a. digitala spel och spelar in videor.

I Helsingfors utarbetades en välfärdsplan för barn och unga i enlighet med barnskyddslagen för första gången för åren 2009–2013. Stadens aktörer identifierade hobbyernas betydelse för välbefinnandet hos barn och unga under arbetet på planen. Det ställdes upp som ett av planens mål att varje barn ska ha möjlighet till minst en hobby. Planen förde olika aktörer samman och det tväradministrativa arbetet fortsätter vidare bl.a. i arbetet på ett branschövergripande service- och styrnätverk för unga. Välfärdsplanen för barn och unga har nu blivit en del av fullmäktigestrategin. Målet är fortfarande att varje barn ska ha möjlighet till hobbyer.

I utlåtandena från nämnder och direktioner har man beskrivit det omfattande hobbyutbudet som olika aktörer tillhandahåller för barn och unga. En del av hobbyverksamheten och hänvisningen till hobbyer äger rum redan i skolor och daghem. Ett exempel på ett lyckat projekt är Skolan i rörelse som gör motionen till en del av barnens och de ungas skoldag och därigenom främjar idrottshobbyn. Alla grundskolor i Helsingfors är nu s.k. skolor i rörelse. I dem sitter man mindre, motionerar på rasterna och tar sig till fots eller med cykel till skolan. Skolornas klubbverksamhet stöder barn och unga till långsiktig hobbyverksamhet. I Helsingfors stads skolor deltog cirka 14 000 elever i klubbverksamheten år 2016. På motsvarande sätt blir barn inom småbarnsfostran bekanta med hobbyer inom den dagliga småbarnspedagogiska verksamheten.

Det finns fortfarande avsevärda skillnader i hobbyernas åtkomlighet i olika områden, vilket syns bl.a. i en utredning som gjorts om den grundläggande konstundervisningen. Likaså inverkar familjernas ekonomiska situation på vilka hobbymöjligheter barn och unga har. Enligt utredningen syns familjernas strama ekonomiska situation i ungdomarnas hobbyer. En tredjedel av ungdomarna säger att de inte har börjat på en hobby på grund av brist på pengar, och detsamma gäller för nästan hälften av ungdomarna med främmande modersmål. På motsvarande sätt har en knapp femtedel av ungdomarna varit tvungna att lämna en hobby på grund av brist på pengar. Bland ungdomarna med främmande modersmål uppgår andelen till 27 procent.

Resultaten av ungdomscentralens projekt Bra fritid berättar å andra sidan att fritidstraditionerna i den ungas närmaste omgivning till och med har en större inverkan på vilka hobbyer den unga har än de ekonomiska faktorerna. Föräldrarna hänvisar sina barn till samma hobbyer som de själva hade som barn. Den tid som fördrivs med kompisar har också en mycket viktig roll: Ungdomar kan ha vad som helst som sin hobby om deras viktiga kompisar också har samma hobby. I projektet har man fått tilläggsbevis på att man utöver avgiftsfria och förmånliga hobbyer ska öka föräldrarnas kunskaper om hobbymöjligheter, underlätta möjligheten att testa nya saker och stärka samarbetet mellan ungdomsarbetet och skolan i syfte att säkerställa att alla barn och unga har möjlighet till en hobby. Ungdomshandledare som jobbar en del av sin arbetstid i skolor stärker för sin del hobbykulturen. I ungdomsnämndens utlåtande konstateras det ytterligare att i en större grupp undviker man att enskilda ungdomar präglas av att vara i behov av särskilt stöd eller att vara fattiga. I utbildningsnämndens utlåtande konstateras det att skolan har stora möjligheter att öppna hobbyverksamhetens betydelse och möjligheter för barn och unga. Klubbverksamheten i skolorna hör till grundskolornas uppgifter. Med klubbverksamheten kan man främja i synnerhet de i lagen om grundläggande utbildning upptagna pedagogiska målen: att främja en balanserad uppväxt och utveckling för barn och unga. Att ordna avgiftsfri klubbverksamhet för alla elever är ett sätt för grundskolan att minska ojämlikhet mellan barn och unga.

I motionen föreslås det att man ska göra upp en särskild hobbyförteckning. I många utlåtanden hänvisas det till ungdomscentralens hobbysökningstjänst Harrastushaku.fi. Ungdomsnämnden anser att utvecklingen av tjänsten är den bästa lösningen i denna fråga. Hobbysökningen erbjuder öppen och avgiftsfri service för alla aktörer i huvudstadsregionen som producerar tjänster avsedda för unga. I oktober 2016 fanns det mer än 1 700 hobbyer i tjänsten, och i oktober var det möjligt att söka bland mer än 700 olika hobbyer i tjänsten. Hobbysökningen kommer att kompletteras med en möjlighet till betalning i webben, och ungdomscentralen kommer att satsa på att göra tjänsten med bekant. Att publicera hobbysökningsuppgifter i form av öppna data gör det möjligt också för aktörer utanför staden att bygga upp användargränssnitt på basis av den information som staden samlat ihop.

Sektorreformen ger ännu bättre möjligheter för samarbete mellan olika aktörer och gemensamma projekt. I kultur- och biblioteksnämndens utlåtande konstateras det att den pågående reformen av ledarskapssystemet och sektorerna skapar ännu starkare förutsättningar för gemensam planering och verksamhet i och med att de nuvarande sju förvaltningarna för kultur, ungdom och idrott blir en enda kultur- och fritidssektor räknat från 1.6.2017. Det konstateras vidare i utlåtandet att kartläggning av hobbymöjligheternas nuläge i enlighet med motionen är en naturlig del av den gemensamma utvecklingen av tjänsterna inom den nya kultur- och fritidssektorn.

Kaupunginhallitus 18.04.2017 § 387

09.02.2017 Ehdotuksen mukaan

Kaupunginkirjasto 2.2.2017

Svenska arbetarinstitutet Rektor 20.12.2016

13.12.2016 Ehdotuksen mukaan

12.12.2016 Ehdotuksen mukaan

29.11.2016 Ehdotuksen mukaan

29.11.2016 Ehdotuksen mukaan

15.11.2016 Esittelijän muutetun ehdotuksen mukaan

15.11.2016 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

08.11.2016 Ehdotuksen mukaan

03.11.2016 Ehdotuksen mukaan

03.11.2016 Ehdotuksen mukaan

This decision was published on 12.05.2017

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 91 § i kommunallagen