Asemakaavan muutos nro 12617, Pasila tontit 17051/3 ja 17053/10, Radiokatu 15 ja 20 , Kiinteistö Oy Pasilan RTI-talo

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Stadsfullmäktige godkände 5.5.2021 (§ 103) detaljplaneändring nr 12617 för Radiogatan 15 och 20. Detaljplanen gäller tomt 3 i kvarteret 17051 och tomt 10 i kvarteret 17053 samt gatuområden i 17 stadsdelen (Böle, Västra Böle).

Staden tog 7.6.2021 emot en rättelseuppmaning som Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen) lämnat in i enlighet med 195 § i markanvändnings- och bygglagen, med anledning av detaljplanen. Med anledning av rättelseuppmaningen ska stadsfullmäktige fatta ett nytt beslut om planen (195 § i MBL). Om fullmäktige inte har fattat ett beslut inom sex månader efter rättelseuppmaningen, ska beslutet om godkännande av planen anses ha förfallit.

Förfarandet kräver att fullmäktige antingen ändrar detaljplanen eller beslutar att detaljplanen inte ändras, med anledning av rättelseuppmaningen. Enligt stadsmiljösektorns planläggningstjänst (25.8.2021) kan detaljplanens bestämmelser kompletteras med anledning av rättelseuppmaningen. Tjänsten föreslår att detaljplaneändring nr 12617 ska ändras genom att man i kartan tar in följande planbestämmelse: ”Merparten av de bostäder som angränsar mot Radiogatan ska riktas mot innergården som är mer skyddad för buller.”

NTM-centralens uppmaning till rättelse

NTM-centralen konstaterar att på basis av en bullerutredning som utarbetats för detaljplanen överskrider bullernivåerna riktvärdena för buller vid alla bostadshusens fasader vid Radiogatan i prognosen, samt att omständigheterna på det planlagda området kräver att bostäderna öppnas även mot en sådan fasad där bullernivån understiger statsrådets riktvärde 55 dB. NTM-centralen kräver att detaljplaneändring nr 12617 rättas på så sätt att det bestäms att bostäderna ska öppna sig även i den riktning som uppfyller riktvärdena som statsrådet föreskriver.

NTM-centralen motiverar sitt yrkande med att det ingår i de riksomfattande målen för markanvändning som gäller sunda och trygga livsmiljöer, att man bekämpar olägenheter för hälsa och miljö orsakade av buller, vibration och dålig luftkvalitet. Kraven för innehåll i detaljplanen (MBL 54§) innebär att detaljplanen ska utarbetas så att man skapar förutsättningar för en sund, trygg och trivsam livsmiljö. NTM-centralen konstaterar att bullerutredningen som gjorts för detaljplanen visar att de genomsnittliga ljudnivåerna dagtid vid Radiogatan 15 är 64…68 dB och vid Radiogatan 20 är 65…67 dB.

Störningen och olägenheten från bullret i de bostäder som endast vetter mot Radiogatans fasad ökas betydligt av maxnivåerna (LAmax) från spårtrafiken. Det framgår i bullerutredningen att maxnivån som spårvagnen orsakar är 71…82 dB vid fasaden för Radiogatan 15 och 72…80 dB vid fasaden för Radiogatan 20. De bostäder som ligger där bullret är som störst ska vända sig även mot den fasad vars yttre bullernivå enligt riktlinjen understiger 55 dB (Laeq) dagtid. Samtidigt är det nödvändigt att bestämma att balkongerna måste glasas in.

NTM-centralen motiverar sitt krav ytterligare med att de höga maxvärdena förutom hälsan även påverkar trivsamheten i bostäderna och möjligheterna att vädra dem. Gatuschaktet ökar värmen i området och bostäderna och behovet att vädra med fönster. Lägenheter som inte är genomgående vädras inte heller så bra. NTM-centralen påpekar att överskridning av riktvärdet i bostäder som inte öppnas mot den sida som uppfyller riktvärdet har kunnat godkännas upp till 65 dB i fall att 30 dB ljudisolering på fasaden garanterar att bullrets riktvärden (LAeq) och rekommenderade värden (LAmax) uppfylls även inomhus. Att beakta maxnivåerna kräver nu en betydligt högre nivå av ljudisolering.

Utgångspunkten har även varit att i dessa fall endast en del av bostäderna mot den mest bullriga fasaden inte är genomgående. I planritningarna som presenteras i detaljplanen är en betydande del av bostäderna mot bullret på Radiogatan inte genomgående.

Dessutom konstaterar NTM-centralen att det är frågan om ett nybygge varmed man i planeringen kan minimera olägenheterna för invånarna.

Motivering för ändring av detaljplanen

Planlösningens centrala innehåll

Detaljplaneändring nr 12617 gäller kontorshustomterna vid Radiogatan 15 och 20 i västra Ilmala. Detaljplanelösningen medger en omdisponering av tomterna ett kvartersområde för flervåningshus och att placera ett daghem på området. Detaljplanelösningen har tagits fram för att öka bostadsutbudet vid den nya spårvägen, alldeles i kanten av Centralparken, då tomternas nuvarande verksamhetslokaler inte längre motsvarar dagens behov och kontorsbyggnaderna är delvis tomma.

Detaljplaneändringen är en del av en mera omfattande process, där verksamhetslokalerna koncentreras till den omedelbara närheten av Ilmala station och bostadsbyggandet till västra delen av området, närmare centralparken.

Målet är att öka bostadsutbudet och tjänsterna i det lättillgängliga Ilmalaområdet som domineras av verksamhetslokaler i närheten av Centralparken samt att förbättra gångförbindelsen mellan Ilmala station och Centralparken. I detaljplanelösningen har målet särskilt varit att lösa frågan om hur området längs med Radiogatan kan utvecklas till en urban och trivsam miljö som betjänar invånarna i området. I området har det planerats två nya kvartersområden för flervåningshus med affärslokaler på gatuplanet på båda sidorna om Radiogatan och servicelokaler för ett daghem i samband med det andra kvartersområdet.

Den nya bostadsvåningsytan uppgår till cirka 39 200 m², affärslokalerna till cirka 620 m² vy och servicelokalerna till cirka 1 230 m² vy. Det genomsnittliga exploateringstalet (e) för tomterna är 2,4. Antalet invånare ökar med ca 980. Våningsytan för verksamhetslokaler minskar med 24 400 m².

Förverkligandet av detaljplanelösningen påverkar situationen särskilt så att invånarantalet och tjänsteutbudet växer, det befintliga mängden verksamhetslokaler minskar och gångförbindelsen i östvästlig riktning till Centralparken förbättras. Det nya byggandet är effektivare och byggnaderna är i huvudsak högre än vad som medges i den gällande detaljplanen.

Genom detaljplanen skapas kompakt och livfull stadsmiljö intill Radiogatan. Det har gjorts en utredning om trafikbuller för detaljplaneområdet, där man modellerat bullernivåer från trafiken på utomhusområden och vid byggnadernas fasader. På basis av utredningens resultat har i detaljplanen angetts krav på ljudnivå, för att säkerställa att de riktvärden för bullernivån som anges i statsrådets beslut 993/1992 underskrids inomhus i bostäderna. LAmax 45 dB är dessutom målsättningen för max ljudnivå i bostäderna.

Detaljplanebestämmelsen kräver att man når riktvärdena för bullernivå även på de områden som är avsedda för lek och vistelse, samt på balkongerna. Vid fasaden vid spårvägens kurva där trafikbullret är som störst, har man tagit in en specifik bestämmelse. Eftersom kravet på ljudnivå ligger på 37 dB måste bostäderna också öppna sig mot en sådan fasad som inte har krav på ljudnivå.

Beslut som detaljplanelösningen bygger på

Detaljplanelösningen bidrar till att staden kan uppnå sina strategiska mål. Detaljplanelösningen motsvarar Generalplan 2016 för Helsingfors.

Svar på uppmaningen till rättelse

Detaljplaneändringen uppfyller kraven i markanvändnings- och bygglagen och de riksomfattande målen för områdesanvändningen om en sund och trygg livsmiljö. Detaljplanebestämmelserna säkerställer att riktvärdena för buller nås inuti bostäderna och utomhus på de områden som är avsedda för lek och vistelse, samt på balkongerna Dessutom har man i planens krav för ljudnivåer beaktat maxnivåerna för spårvägstrafiken mer mångsidigt, enligt sedvanlig praxis i Helsingfors, för att nivåerna inte ska överskrida det rekommenderade värdet i lägenheterna, LAmax 45 dB.

Ytterligare finns en planbestämmelse som gäller riktningen av bostäder där bullret är som kraftigast. Detaljplanelösningen skapar förutsättningar för att fortsätta planera och bygga en sund och trivsam livsmiljö. Med tanke på bullerbekämpning rekommenderas att man helst undviker sådan planering där bostäderna endast vetter mot bullerkällan.

Vid planeringen av markanvändningen måste man vid sidan om bullerbekämpning också sammanjämka flera andra målsättningar. Med detaljplanens krav har man även i detta fall främst strävat efter att se till att boendet är hälsosamt och trivsamt även i situationer där bostäder endast öppnas i riktning mot Radiogatan. I bostädernas planlösningar tar man bullret i beaktande enligt övervägande från fall till fall, beroende på bland annat på bullerkälla, bullernivå, bullrets karaktär och övriga faktorer i samband med planeringen.

Bedömningen av planens bullerkonsekvenser grundar sig på en bullerutredning gjord av en akustikkonsult. I den slutliga planbeskrivningens bilagda utredning har bullret från spårvagnstrafiken modellerats i enlighet med Helsingfors stads instruktioner för bullerutredning vid planering av markanvändning 9.9.2019. Ett av syftena med instruktionen är, då en nationell metod saknas, att handleda stadens externa planeringsprojekt för en gemensam bullerbedömning med beaktande av också den spårtrafik som är typisk för Helsingfors. Enligt denna bullerutredning har bullret från spårvagnens gnissel i kurvan beaktats både då man räknat ut genomsnittlig och maximal ljudnivå. Om man beaktar gnisslet höjs medelvärdet för ljudnivån och maxnivån mot fasaderna i närheten av kurvan.

Enligt stadens instruktioner för bullerutredning ska man iaktta försiktighetsprincipen för buller från spårvägar. Exempelvis gnissel i kurvan är ett tillfälligt fenomen, vars storlek och sannolika frekvens påverkas bland annat av kurvans radie, körhastighet, materiel och väderlek. Men i bullermodellen har man utgått ifrån att varje vagn gnisslar i kurvor vars radie är mindre än 50 m som fastställs i anvisningen. Även gnisslets ljudnivå och frekvensband varierar kraftigt. I planeringen av markanvändningen tillämpas dock för säkerhets skull + 5dB störning vid beräkning av medelljudnivå, p.g.a. smalspår.

Denna metod syftar till att säkerställa en tillräcklig och god ljudisolering vid planläggningen av nya bostadshus längs med spårvägen, samt att säkerställa att boendet är sunt och tillräckligt trivsamt även i det fall att bostaden endast är vänd mot bullerkällan. Modellens mål är att ge säkerhet i dimensioneringen av fasadernas ljudisolering. Detta anses inte innebära ett ytterligare krav på bullerbekämpningen och planeringen i övrigt, t.ex. bottenplanerna.

De byggnadsmassor som planerats riktning Radiogatan hindrar effektivt trafikbullret från att höras i de inre delarna av kvarteren. De genomsnittliga ljudnivåerna på dagen och på natten understiger riktvärdena för bullernivå på innergårdarna. Riktvärdena för buller underskrids både natt- och dagtid också i de fasader som vetter mot innergården och angränsar till Radiogatan.

I uppmaningen till rättelse konstateras att det är nödvändigt att bestämma att balkongerna måste vara inglasade. En separat bestämmelse om inglasning är inte nödvändig, eftersom det i detaljplanen redan bestämts att balkongerna ska placeras och vid behov skyddas på så sätt att man når riktvärdet för bullernivå på natten och på dagen. I praktiken innebär det oftast att balkongerna glasas in då de ska skyddas från trafikbuller.

NTM-centralen hänvisar till planens bilagda planritning, där en betydande del av bostäderna som är belägna mot bullret endast öppnas i riktning mot den bullriga Radiogatan. Referensplanerna är inledande skisser, de har ingen rättsverkan och utgör inte en del av detaljplanen. I den fortsatta planeringen har man utvecklat bostädernas planlösning så att bostäderna vid Radiogatan öppnar sig även mot innergården.

Med hänsyn till det som nämns ovan har planläggningstjänsten 25.8.2021 lagt till följande bestämmelse i detaljplanens karta : ”Merparten av de bostäder som angränsar mot Radiogatan ska riktas mot innergården som är mer skyddad för buller.” Dessutom har man uppdaterat planbeskrivningen och presenterat för stadsstyrelsen att fatta beslut om denna ändring av detaljplanen.

Med hänsyn till byggnadsplaneringen och bullret på området är det tillräckligt att största delen av bostäderna riktas mot innergården. En liten del av bostäderna kan öppna sig mot Radiogatan, så att bostadsplaneringen kan hitta de mest fungerande planlösningarna och man undviker överdimensionerade bostäder av yxskaftmodell. Också i det här fallet har man säkerställt att innehållskraven i detaljplanen uppfylls i och med krav för ljudnivåer för fasaden. Detaljplanen skapar tillräckliga förutsättningar för hälsa, säkerhet och trivsel, vilka den tillagda planbestämmelsen ytterligare förbättrar. Den tillagda planbestämmelsen ändrar inte väsentligt på detaljplanen varför det inte är nödvändigt att offentligt lägga fram den på nytt.

Ingen har överklagat stadsfullmäktiges beslut 5.5.2021 § 103. I enlighet med 196 § i MBL har Nylands NTM-central rätt att söka ändring i det beslut som behandlas, om den inte nöjer sig med stadsfullmäktiges nya beslut. Övriga har rätt att söka ändring endast till de delar som detaljplanen godkänd 5.5.2021 har ändrats.

Kaupunginhallitus 04.10.2021 § 713

Päätös

19.04.2021 Ehdotuksen mukaan

Esittelijä

Lisätiedot

Tanja Sippola-Alho, kaupunginsihteeri, puhelin: 310 36154

Stadsfullmäktige 05.05.2021 § 103

Beslut

Föredragande

Upplysningar

Tanja Sippola-Alho, stadssekreterare, telefon: 310 36154

Kaupunkiympäristölautakunta 22.09.2020 § 548

Esitys

Käsittely

31.03.2020 Ehdotuksen mukaan

Esittelijä

Lisätiedot

Outi Ruski, arkkitehti (asemakaavoitus), puhelin: 310 15207

Aleksi Räisänen, liikenneinsinööri (liikenne- ja katusuunnittelu), puhelin: 310 37229

Inka Lappalainen, maisema-arkkitehti (kaupunkitila- ja maisemasuunnittelu), puhelin: 310 21344

Sakari Mentu, arkkitehti (rakennussuojelu), puhelin: 310 37217

Raila Hoivanen, diplomi-insinööri (teknistaloudelliset asiat), puhelin: 310 37482

Pirjo-Liina Koivusaari, johtava tonttiasiamies, puhelin: 310 38800

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 6.5.2020

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 10.6.2019

Lisätiedot

Anne Salminen, tutkija, puhelin: 310 36501

Kaupunkiympäristön toimiala Palvelut ja luvat -palvelukokonaisuus Kaupunkimittauspalvelut Kartat ja paikkatiedot Yksikön päällikkö 10.02.2020 § 8

Päätös

Päätöksen perustelut

Lisätiedot

Merja Kyyrö, vastaava kartoittaja, puhelin: 310 31911

Timo Tolkki, yksikön päällikkö, puhelin: 310 31883

This decision was published on 25.10.2021

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Om kommunen har bibehållit sitt tidigare beslut om en plan oförändrat får närings-, trafik- och miljöcentralen söka ändring i beslutet och de besvär som redan tidigare blivit anförda anses gälla det nya beslutet. Andra än de som redan överklagat beslutet har inte rätt att söka ändring.

Om kommunen har ändrat sitt tidigare beslut ger förvaltningsdomstolen de som sökt ändring i beslutet möjlighet att komplettera sin besvärsskrift. Även andra som har rätt att överklaga beslutet om en plan har rätt att söka ändring i beslutet till den del planen har ändrats. Ändring i beslutet får då sökas av

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast den sista dagen av besvärstiden under besvärsmyndighetens öppettid.

Den som har besvärsrätt anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Besvär får anföras på den grunden att

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär ska anföras hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/.

Besvärsskriftens form och innehåll

Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften, som ska riktas till besvärsmyndigheten, ska uppges

I besvärsskriften ska ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om ändringssökandens talan förs av hans eller hennes lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person.

I besvärsskriften ska vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden.

Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Ett elektroniskt dokument behöver emellertid inte kompletteras med en underskrift om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet.

Till besvärsskriften ska fogas

Rättegångsavgift

Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift på 260 euro för handläggning av ett ärende som gäller sökande av ändring. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut. Avgifter tas inte ut i vissa ärendegrupper eller hos dem som enligt bestämmelser någon annanstans i lag är befriade från avgifter. Den som inlett ärendet är betalningsskyldig och avgiften gäller per besvärsskrift.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00.