V 11.4.2018, Vuoden 2019 talousarvioehdotuksen valmistelua koskeva lähetekeskustelu

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Enligt Helsingfors stads etablerade planeringspraxis för stadsfullmäktige årligen en remissdebatt om budgeten för följande år.

Förslaget till budget för år 2019 och ekonomiplanen för åren 2019–2021 publiceras som borgmästarens förslag i oktober 2018 och kommer upp till behandling i stadsfullmäktige i november 2018.

Det är meningen att stadsstyrelsen i maj 2018 ska behandla budgetramen samt anvisningarna för utarbetande av budgeten för år 2019 och ekonomiplanen för åren 2019–2021. Ramen i anvisningarna för budgetarbetet har under tidigare år baserat sig på de ekonomiska målen i strategin för fullmäktigeperioden och på utgifterna och inkomsterna och på verksamhetsmålen i den godkända budgeten för det pågående året och i ekonomiplanen vad det följande året beträffar. Ramen utgår dessutom från prognoserna om det allmänna ekonomiska läget och statens åtgärder som riktar sig till kommunekonomin enligt kommunekonomiprogrammet.

Övergången till sektormodellen och ändringen av budgetstrukturen som stadsfullmäktige godkänt innebär en tydligare rambudgetering än förut. Stadsfullmäktige fastställer helhetsramen för sektorerna och sektornämnderna fastställer närmare hur anslagen ska disponeras.

Uppgifterna om det ekonomiska utfallet för 2017 grundar sig på bokslutet för 2017 som stadsstyrelsen har godkänt 19.3.2018.

Det allmänna ekonomiska läget

Enligt prognosen som Finansministeriet publicerade i december 2017 kommer den ekonomiska tillväxten i Finland att jämnas ut under 2017–2019 till en nivå omkring två procent. Utrikeshandeln och den inhemska efterfrågan stöder tillväxten enligt prognosen. Sysselsättningen förväntas öka och arbetslösheten minska i den gynnsamma konjunkturen.

Enligt Statistikcentralens uppskattning i slutet av februari ökade Finlands BNP med 3,0 procent 2017. Enligt FM:s konjunkturöversikt kommer tillväxten av BNP att minska till 2,4 procent under 2018 och ytterligare till 1,9 procent under 2019. Den ekonomiska tillväxten under 2017 grundar sig på att den privata konsumtionen fortsätter öka, att bostadsbyggandets konjunktur håller sig bra och att det görs många produktionsinvesteringar. Världshandelns ökning och den positiva ekonomiska utvecklingen i de flesta länder som är viktiga för Finlands export har bidragit till att exporten återhämtade sig under 2017. Den positiva konjunkturen förväntas fortsätta under 2018. De nya beställningarna inom industrin och den aktiva byggverksamheten i tillväxtcentren är tecken på detta. Också exporten ökar under 2018, men långsammare än under året innan. I synnerhet den minskade efterfrågan i privatkonsumtionen påverkar tillväxten negativt under 2019. Detta orsakas av att ökningen av de disponibla inkomsterna avtar och att inflationen ökar. Tillväxten av privata investeringar förväntas fortsätta under 2019 och sysselsättningen förväntas öka långsammare.

En omfattande tillväxt förväntas inom den globala ekonomin. De ekonomiska utsikterna för euroområdet har förbättrats, tillväxten väntas fortsätta. Sysselsättningen är bra inom euroområdet. Löneutvecklingen är moderat, vilket återspeglas i en anspråkslös ökning av köpkraften och förväntningar på en dämpad inflation. Inom euroområdet är den ekonomiska tillväxten i Tyskland eventuellt snabbare, i Frankrike gör den framsteg och ekonomin i Italien har återhämtat sig. De ekonomiska utsikterna för Storbritannien överskuggas av den osäkerhet som följer av Brexit. Den ekonomiska tillväxten är stark i Norden, men den överhettade bostadsmarknaden särskilt i Sverige väcker oro. I Asien är de ekonomiska utsikterna för Japan positiva medan den ekonomiska tillväxten i Kina förväntas avta på lång sikt och den indiska ekonomin förväntas återhämta sig från den tillfälliga svackan. Den ryska ekonomin är beroende av produktionen av och priset på olja och naturgas.

Under 2017 har den finska exporten ökat snabbare, både inom varor och tjänster. Den ökade exporten beror på att världshandeln vuxit snabbare än tidigare år och på efterfrågan på Finlands viktigaste exportmarknader. Exporten till euroområdet har ökat, Kinas andel av exporten växer stadigt och det finns tecken på återhämtning i den ryska handeln. Exporttillväxten förväntas avta så att den blir i nivå med världshandelns tillväxttakt, och effekten som stöder nettoexportens tillväxt minskar.

Den privata konsumtionen förväntas öka med 1,8 procent under 2017. Den förbättrade sysselsättningen, skattelättnaderna och en högre inkomstnivå samt hushållens tillit inför en positiv utveckling av ekonomin bidrar till att hushållen får större disponibla inkomster, men under åren 2018 och 2019 minskar tillväxten av privatkonsumtionen då inflationen ökar, vilket leder till att realinkomsterna ökar långsammare. Den förväntade tillväxten är 1,6 procent under 2018 och 1,3 procent år 2019.

Tillväxten av privata investeringar förväntas fortsätta under prognosperioden 2017–2019, i genomsnitt fem procent per år. En ökad export leder till ökade investeringar särskilt i industrin.

Konjunkturuppgången i industrin har varit kraftig, största delen av den industriella produktionen är råvaror som exporteras och investeringsprodukter. Industriföretagen har fått mycket nya beställningar, tillväxten har varit kraftigast i skeppsbyggnadsindustrin men beställningarna har även ökat i kemi- och skogsindustrin. Den industriella produktionen växer med ca 4,5 procent under 2017 och stabiliseras till ca tre procent under 2018 och 2019.

Sysselsättningsgraden ökade 2017 och det finns goda förutsättningar för att sysselsättningen ska fortsätta öka under 2018 och 2019. Sysselsättningsgraden förutspås stiga till 70,7 % under 2019. Under perioden förväntas arbetslösheten fortfarande vara ganska hög men antalet arbetslösa och långtidsarbetslösa har sjunkit och förväntas sjunka under de närmaste åren.

Den offentliga ekonomin kommer fortsättningsvis att vara obalanserad strukturellt även om den positiva konjunkturen stärker den offentliga ekonomin. Den offentliga ekonomins inkomster täcker inte utgifterna. Statsekonomin visar fortfarande ett betydande underskott. Utgifterna i socialskyddsfonderna ökar i takt med den åldrade befolkningen, vilket minskar överskottet.

Den ekonomiska tillväxten i Finland under 2017 har baserat sig på en ökad produktion i flera branscher. Tillväxten har varit störst inom industri och bygg, särskilt inom teknologiindustrin. Bristen på kompetent arbetskraft begränsar tillväxtmöjligheterna mer än efterfrågan inom byggbranschen. Kapacitetsbristen utgör ett större hinder för industrins tillväxt än ett år tidigare. Bakom den ökade tillväxten av mervärdet i ekonomin ligger de ökade beställningarna inom industrin, de många påbörjade privata och offentliga byggprojekten samt tillväxten av serviceproduktionen. Mervärdet i hela ekonomin förväntas växa under 2017 med 3,5 procent och med ca 2 procent per år under 2018 och 2019.

Bokslutet 2017

År 2017 var positivare för Helsingfors stads ekonomi än vad man hade utgått från i budgeten. Stadens verksamhetsbidrag utföll bättre än budgeterat och skatteintäkterna ökade mer än väntat. Ränteutgifterna var däremot mindre än budgeterat. Årsbidraget blev 360 miljoner euro större än budgeterat, och förbättrades också något i jämförelse med föregående år.

Stadens inkomstfinansiering räckte till att täcka investeringarna bättre än budgeterat tack vare större skatteintäkter än förväntat. Kassaflödet för verksamheten och investeringarna var positivt och uppgick till 245 miljoner euro 2017. Investeringsnivåns förhållande till avskrivningarna är märkbart högre i Helsingfors än i de andra större städerna.

Stadens driftsutgifter understeg budgeten huvudsakligen på grund av att starten av Västmetrons trafik försenades, vilket påverkade HST:s utgifter och HRT:s betalningsandel. Utfallet för stadens utgifter blev mindre än året innan även på grund av att utbetalningen av det grundläggande utkomststödet överfördes till FPA. Vid en jämförbar granskning var omkostnadsökningen låg, bara cirka 0,6 procent. Även i de andra större städerna har utvecklingen varit liknande.

Skatteintäkterna var 247 miljoner euro högre än budgeterat och 5,5 procent högre än 2016. I kommunalskatt inflöt 0,3 procent mer än 2016. I samfundsskatt inflöt 33 procent mer än 2016. I november 2017 fattade stadsfullmäktige ett beslut om att sänka kommunalskatten från 18,5 procent till 18 procent för 2018.

Utfallet för stadens investeringar 2017 var 621,4 miljoner euro när affärsverkens investeringar beaktas (närmast affärsverket HST:s investeringar i kollektivtrafik). Bortsett från rabatten på 32,5 miljoner euro för Variotram-spårvagnarna är stadens investeringsnivå 653,9 miljoner euro 2017, dvs. nästan densamma som föregående år. Stadens investeringar uppgick till 545,7 miljoner euro när affärsverkens investeringar inte räknas med (486 miljoner euro år 2016 och 388 miljoner euro år 2015). 81 procent av de disponibla anslagen för investeringar användes (78 procent år 2018 och 68 procent år 2015). Den procentuella anslagsförbrukningen har ökat jämfört med tidigare år eftersom högkonjunkturen inom byggbranschen som började 2014 fortfarande pågår.

Målsättningen under den avslutade strategiperioden var att finansiera investeringarna med internt tillförda medel och inkomster från försäljning av fast egendom i betydligt större utsträckning än de föregående åren. Målet för markförsäljningen var 100 miljoner euro. Det flöt in 143 miljoner euro i markförsäljningsinkomster. Målsättningen för försäljning av byggnader och aktier var 35 miljoner euro. Försäljningsintäkterna uppgick till sammanlagt 46 miljoner euro. Fastigheterna som använts av yrkeshögskolan Metropolia var ett betydande försäljningsobjekt inom mark och byggnader.

Inga nya långfristiga budgetlån lyftes under 2017. Stadens lånestock sjönk till 1 206 miljoner euro (inkl. HST:s lån). Långfristiga lån amorterades för sammanlagt 165 miljoner euro, vilket finansierades med det positiva kassaflödet från verksamheten och investeringarna. Stadens egentliga egna likvida medel ökade under 2017 med sammanlagt 184 miljoner euro.

Befolkningsutveckling 2012−2017 och prognos 2018−2019

Helsingfors befolkning har ökat med 7 000–8 000 invånare per år, förra året med 9 000 invånare. Den snabba ökningen berodde delvis på de asylsökande som kom till landet 2015 och flyttade till Helsingfors, vilket kompenserade den minskade flytten från Estland. Befolkningen förväntas öka med 8 000 invånare under åren 2018 och 2019. Den flyttningsrörelse som varit typisk för de tidigare åren antas fortsätta och förutsättningarna för att bygga bostäder är goda.

Tabell 1. Invånarantal 31.12.2012−2016 förhandsuppgift 31.12.2017 samt uppskattning 31.12.2018−2019

Ännu för fyra år sedan ökade mängden barn i förskoleåldern med 1 000 personer, men sedan har tillväxten avtagit. Den sjunkande nativiteten syns nu också i Helsingfors, förra året föddes nästan 400 barn färre än toppåret 2015. I fjol ökade antalet 1−6-åringar med 460, i år är ökningen ca 350 och nästa år färre än 100. Även om ökningen av antalet barn avtar kan den förbättrade sysselsättningen leda till märkbart fler barn inom småbarnspedagogiken.

Tabell 2. Barn inom småbarnspedagogiken 31.12.2012−2016, förhandsuppgift 31.12.2017 samt uppskattning 31.12.2018−2019

Antalet barn i skolåldern började snabbt växa detta årtionde, och i fjol var ökningen närmare 1 800 personer. Tillväxten förväntas fortsätta nästan på samma nivå i år och nästa år.

Tabell 3. Barn i grundskoleåldern 31.12.2012−2016, förhandsuppgift 31.12.2017 samt uppskattning 31.12.2018−2019

Åldersgruppen för andra stadiets utbildning, 15-17-åringar, har minskat under flera år, men enligt föregående års förhandsuppgifter kommer antalet att börja växa eftersom de större årskullarna nu avslutar grundskolan, dvs. uppnår denna ålder. Nästa år förväntas ökningen redan bli närmare 500 personer.

Tabell 4. Åldersgruppen för andra stadiets utbildning 31.12.2012−2016, förhandsuppgift 31.12.2017 samt uppskattning 31.12.2018−2019

Den arbetsföra befolkningen förväntas öka under pågående och nästa år snabbare än tidigare, med över 4 000 invånare. Under åren 2013–2016 var genomsnittsökningen 3 400 personer.

Personerna i pensionsåldern ökar fortfarande med närmare 2 000 invånare per år, även om den största ökningen skedde i början av årtiondet. Även antalet personer över 75 år förväntas nu öka fortare, med 1 300 personer per år.

Stadsstrategins ekonomiska målsättningar

Stadsfullmäktige godkände 27.9.2017 stadsstrategin för åren 2017–2021. I strategin finns målsättningar för totalinvesteringar, utdelningen av samfundsskatten, den totala lönsamheten och kostnader per enhet.

Enligt strategin ska stadens ekonomi skötas ansvarsfullt, hållbart och produktivt. Syftet är att se till att kommuninvånarna garanteras service på lång sikt och att staden bibehåller sin konkurrenskraft som företagens säte. Man sörjer för den växande stadens investeringsförmåga genom att under strategiperioden dimensionera de totala investeringarna till en nivå som kan finansieras med intern finansiering, så att lånebeståndet per invånare inte ökar. När sysselsättningsgraden ökar enligt målsättningarna bör de beskattningsbara förvärvsinkomsterna utvecklas snabbare i Helsingfors än i de övriga kommunerna i Helsingforsregionen. Utdelningen av samfundsskatten borde stiga till en nivå på över 30 procent under fullmäktigeperioden.

Staden förbättrar sin totalproduktivitet genom att en årlig ökning på 0,5 procent i totalproduktiviteten används för att täcka en del av de ökade omkostnaderna som befolkningsökningen orsakar. Målsättningen för kostnaderna per enhet är medeltalet för de stora städerna.

Nivån för reparationsinvesteringar i stadens servicelokaler höjs enligt den kommande fastighetsstrategin för att säkerställa att lokalnätet kan användas effektivt.

Löneförhandlingarnas inverkan på Helsingfors ekonomi 2019

Förhandlingsresultatet som nåddes för kommunsektorns kollektivavtal följer till kostnadsnivån den så kallade allmänna linjen. Kostnadseffekten av kommunsektorns avtal är 3,5 procent under avtalsperioden på 26 månader. Förhandlingsresultatet inverkar inte på det så kallade konkurrenskraftsavtalet och dess nedskärningar i semesterlönen. Kollektivavtalet som gäller semesterpenningen kvarstår under 2018–2019.

Avtalsperiodens höjningar inom ramen för kommunsektorns allmänna kollektivavtal:
- Fr.o.m. 1.5.2018 en allmän höjning på 26 euro eller minst 1,25 procent,
- 1.1.2019 en lokal justeringspott om 1,2 procent, och
- 1.4.2019 en allmän höjning om en (1) procent.
Avtalsparterna kom dessutom överens om utbetalning av och grunderna för en lokal resultatbaserad engångspott. Engångsbetalningen utgör 9,2 procent av den egentliga lönen och den är i genomsnitt 260 euro.

Avtalsförhöjningarna kommer att öka arbetskraftskostnaderna i genomsnitt med 0,86 procent i år och 2,36 procent 2019. Kostnadseffekten för den separata resultatbaserade engångspottens kostnadseffekt uppskattas till i genomsnitt 0,67 procent år 2019. Arbetskraftskostnaderna inom kommunsektorn stiger under 2018 med sammanlagt ca 174 miljoner euro och år 2019 med sammanlagt ca 615 miljoner euro.

Kostnadseffekterna av löneförhandlingarnas resultat i budgetramen 2019 beaktas genom bastjänsternas prisindex i enlighet med stadsstrategins ekonomiska målsättningar. Prognosen för indexförändringen publiceras i samband med ramen för statsfinanserna i april 2018.

Planeringen under fullmäktigeperioden

Stadsstrategin styr planeringen under fullmäktigeperioden. Utifrån stadsstrategin har man startat följande gemensamma projekt inom staden: lösningen på de ungas marginalisering, samordningen av koordinationen och ledarstrukturen för främjandet av hälsa och välfärd, förutsättningarna för ett utvidgat promenadcentrum och en underjordisk matargata samt beredningen av en fastighetsstrategi, ett motionsprogram, en strategi för det havsnära Helsingfors och markpolitiska riktlinjerna.

Genom samarbetet mellan sektorerna identifierades i stadsstrategin gemensamma teman för sektorerna. Dessa kräver en gemensam planering av staden för budgeten 2019 och ekonomiplanen 2019─2021. De identifierade temana är kunderfarenheter och -nöjdhet, främjande av välfärd och hälsa (barn och unga, äldre) delaktighet, tjänsternas tillgänglighet, sysselsättning, näringspolitiska åtgärder, hobbyverksamhet, livskraftiga stadsdelar, planering av boulevarder, trafiksystem samt användningen av stadens lokaler. Staden genomför sin gemensamma planering såväl via den ekonomiska planeringen som sektorernas verksamhet. Under 2018 funderar man även över verksamhetsplanernas struktur med hänsyn till gemensam planering och styrning.

Byggande av bostäder och affärslokaler

Bostadsbyggandet har hållit sig på en hög nivå i Helsingfors. Under 2017 färdigställdes 4 890 bostäder i Helsingfors vilket är det tredje största antalet under 2000-talet. Man började bygga 5 071 bostäder och bygglov beviljades för 8 232 bostäder. Antalet bostäder i byggloven är rekordhögt. Vid årsskiftet 2017/2018 höll man på att bygga 6 923 bostäder och 7 598 bostäder hade fått bygglov. Hälften av de halvfärdiga bostäderna byggs på de fem största projektområdena. I Västra hamnen blev flest bostäder färdiga år 2017, 1 162 st. Nordsjö, Drumsö och Hertonäs är betydande stadsdelar då man ser på antalet färdigbyggda bostäder. Under de följande åren kommer bostadsproduktionen främst att koncentrera sig kring Fiskehamnen på basis av inledda byggen och beviljade lov. Under 2017 var det byggstart för flera nya bostäder i Kungseken och Hertonäs.

2 873 oreglerade bostäder blev färdiga, 888 bostäder av hybridform och 1 129 hyresbostäder med statligt ara-stöd. Drygt 60 % av de ara-hyresbostäder som började byggas 2017 var stadens egen produktion.

Bostadsproduktionen har kommit väl i gång 2018. Man har börjat bygga ungefär lika många bostäder som i fjol. De största bostadsbyggena pågår på Nätholmen i Fiskehamnen samt Keskos f.d. huvudkontor som ändras till bostäder på Skatudden. Fortfarande är mer än 7 000 bostäder under byggnad.

Även våningsytan för affärslokaler under byggnad var större än genomsnittet under 2017. År 2017 var 2010-talets aktivaste år inom byggande av affärslokaler med en påbörjad våningsyta på 341 287 m². Mängden färdigställd våningsyta under 2017 (200 054) är i samma storleksklass som under de två föregående åren. Merparten (76 %) av de färdigställda våningsytorna för affärslokaler samt de beviljade byggloven gällde affärs- och kontorsbyggnader år 2017.

Nackdelen med den goda konjunkturen inom bostadsbyggandet är bristen på kompetent arbetskraft och entreprenadofferter. Offerterna på statligt understödda ara-hyresbostäder har varit så höga att finansieringen för dem inte godkänns. Man bygger flitigt bostäder också i grannkommunerna så Helsingfors projekt konkurrerar om byggherrar med dem.

Landskaps- och vårdreformen

Den planerade landskaps- och vårdreformen orsakar en exceptionell osäkerhet i stadens ekonomi under de kommande åren. Om landskapsreformen genomförs minskar de skatteinkomster och utgifter som överförs från Helsingfors till landskapen avsevärt stadens skattefinansiering i förhållande till den växande stadens investeringsbehov. Cirka två tredjedelar av kommunalskatten försvinner, vilket leder till att stadens ökning av skatteintäkter i euro blir märkbart mindre än i nuläget. Stadens nuvarande lånestock blir kvar på stadens ansvar i reformen, vilket medför att stadens relativa skuldsättning märkbart ökar. Efter reformen ökar betydelsen av den statliga finansieringen proportionellt sett stadens interna finansiering jämfört med nuläget, vilket i sig ökar den finansiella osäkerheten.

Landskaps- och vårdreformen orsakar en exceptionell osäkerhet i stadens och de övriga kommunernas ekonomi under de kommande åren. Helsingfors har omkostnader på 4,4 miljarder, verksamhetsinkomster på 1,3 miljarder och skatteintäkter på ungefär 3,5 miljarder euro i 2019 års nivå. Som en följd av reformen försvinner ungefär 2 miljarder – ca 200 miljoner från inkomsterna och ca 1,8 miljarder från skatteintäkterna. Investeringsnivån sjunker däremot bara en aning, från 720 miljoner till 700 miljoner.

Efter landskaps- och vårdreformen är årsbidraget för en baskommun till en början något lägre än vad det skulle vara utan reformen, eftersom en övergångsutjämning balanserar förändringen under de första åren. Cirka två tredjedelar av stadens kommunala beskattningsutfall försvinner som en följd av reformen. På längre sikt är förändringen i Helsingfors ekonomi stor, eftersom den årliga tillväxten i skatteinkomstbeloppet blir mindre än i nuläget efter nedskärningarna i kommunalskatten och samfundsskatten.

I en förändringssituation bibehålls investeringsnivån i en tillväxtstad nästan helt och hållet och på sikt ökar investeringsbehovet allt fortare. Stadens finansiering med skattemedel minskar märkbart i förhållande till investeringsbehovet för en tillväxtstad i och med att utgifter och skatteintäkter överförs till landskapet. Skatteinkomstökningen har under de senaste åren varit en av de viktigaste faktorerna som bibehållit den ekonomiska balansen, trots att stadens investeringsnivå har stigit.

Finansieringen av de uppgifter som fastställts för landskapen baserar sig på de statistikförda kostnaderna för de uppgifter som överförs från kommunerna. Kostnaderna som statistikförts och samlats under 2018–2019 är osäkra och därför beskriver de inte vilka kostnader som verkligen försvinner från kommunerna. För närvarande finns det ingen klar uppfattning om vilka uppgifter och kostnader som de facto kommer att flyttas över från kommunernas tjänsteproduktion. Man bör inte göra några stora överföringar av finansiering från kommunerna på basis av osäker statistik. Beslutet om inkomsterna som flyttas bort från kommunerna fattas sakenligt som en del av lagstiftningen, men de kostnader som överförs uppskattas de facto först senare, åren 2019−2020.

I reformen beaktas inte de kostnader som riktar sig till kommunerna på ett heltäckande sätt. Under övergångsperioden måste kommunerna stå för överlappande kostnader i samband med stödfunktioner samt kostnader för ersättande system såsom en del av gränsytorna med anknytning till räddningsverkets uppgifter. Finansieringen av kostnaderna försvinner dock från kommunerna när finansieringsmodellen ändras.

En växande stad måste se till sin investeringsförmåga under alla omständigheter. Det krävs ett särskilt ansvar i stadens hushållning i enlighet med stadsstrategins ekonomiska mål då man reserverar sig inför de försämringar och osäkerheter som den eventuella vård- och landskapsreformen orsakar.

Fortsatta åtgärder

Stadsstyrelsen konstaterar samtidigt att protokollet för remissdebatten som fullmäktige fört i samband med beslutet om verkställighet av detta ärende skickas till direktionerna och sektorerna, förvaltningarna och affärsverken för att användas då de gör upp budget.

Kaupunginhallitus 26.03.2018 § 177

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Riikka Henriksson, erityissuunnittelija, puhelin: 310 25543

This decision was published on 26.04.2018

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen