Asemakaavan muutos nro 12683, Pasila tontit 17018/2 ja 3, Opastinsilta 8a ja 8b, Kiinteistö Oy Helsingin Opastinsilta 8

HEL 2019-000443
More recent handlings
Case 8. / 131 §

Detaljplaneändring för Semaforbron 8 i Böle (nr 12683)

Helsinki City Council

Beslut

Stadsfullmäktige godkände detaljplaneändring för kvarteret 17018 i 17 stadsdelen (Böle, Östra Böle) enligt ritning nr 12683, daterad 13.4.2021, och på de grunder som framgår av detaljplanebeskrivningen.

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Close

Detaljplanelösningens centrala innehåll

Detaljplaneändringen (detaljplanelösningen) gäller kvarteret 17018 vid Semaforbron 8 i Östra Böle. Detaljplanelösningen gör det möjligt att ersätta den nuvarande, till dimensionerna och hustekniken föråldrade kontorsbyggnaden med nya hybridbyggnader som har affärs- och kontorslokaler på gatuplanet och bostäder på de övre våningarna.

I detaljplanelösningen har man särskilt strävat att lösa frågan om hur kompletteringsbyggandet kan förverkligas så att områdets kulturvärden och de av stadsmiljönämnden godkända utvecklingsprinciperna för Östra och Västra Böle kan beaktas.

Den nya bostadsytan uppgår till cirka 5 800 m² vy, den nya kontorsytan till cirka 3 850 m² vy och de nya affärslokalerna till cirka 1 950 m² vy. Kvarterseffektiviteten är eₖ=3,98. (11 600 m² vy/2 916 m²). Antalet invånare ökar med cirka 170. Kontorslokalerna minskar med cirka 2 200–4 700 m² vy.

Genomförandet av detaljplanelösningen har speciellt den verkningen att affärslokalerna på gatuplanet upplivar Stinsgatans, Banmästargatans och Semaforbrons fotgängarmiljö, verksamhetslokaler bevaras i kvarteret och bostadsproduktionen främjas.

Beslut som detaljplanelösningen bygger på

Detaljplanelösningen bidrar till att staden kan uppnå sina strategiska mål genom att främja bostadsproduktionen i ett till funktionerna blandat område och samtidigt erbjuda invånarna bättre närtjänster och utnyttja den befintliga kollektivtrafiken. I Generalplan 2016 för Helsingfors är området innerstadsområde med beteckningen C2. Detaljplanelösningen motsvarar Generalplan 2016 för Helsingfors.

Projektet motsvarar utvecklingsprinciperna för Östra och Västra Böle som stadsmiljönämnden har godkänt 8.10.2019.

Utgångspunkter för området och nuläge

Kvarteret 17018 är kvartersområde för kontorsbyggnader (KT) och för tillfället finns det i kvarteret en år 1974 färdigställd kontorsbyggnad i 6 våningar. Bilplatserna finns i en parkeringsanläggning under gårdsdäcket. Byggnaden är ritad av arkitekt Ilmo Valjakka. Norr om kvarteret finns Pensionsskyddscentralens kontorsbyggnad i 12 våningar. Det övriga byggnadsbeståndet i omgivningen representerar för 1960- och 1970-talen typisk betongelementsarkitektur. Husen har i huvudsak 3–8 våningar.

För området gäller en detaljplan från 1983.

Helsingfors stad äger kvartersområdet. Detaljplanelösningen har utarbetats på ansökan och innehållet i lösningen har diskuterats med sökanden.

Detaljplanelösningens kostnader

Att detaljplanelösningen genomförs innebär inga kostnader för staden. Detaljplaneändringen höjer områdets värde enligt grova uppskattningar med cirka 10 miljoner euro och staden får hyresintäkter med anledning av detaljplaneändringen.

Växelverkan under beredningen av detaljplanen

I den bifogade rapporten om växelverkan presenteras en sammanfattning av myndigheternas ställningstaganden och intressenternas åsikter, vilka kommit in under beredningen av detaljplanen, samt bemötandena till påpekandena i dessa.

Myndighetssamarbete

I samband med beredningen av detaljplanelösningen har samarbete bedrivits förutom med olika parter inom stadsmiljösektorn också med stadsmuseet.

Myndigheternas ställningstaganden om programmet för deltagande och bedömning och beredningsmaterialet gällde räddningsvägs- och reservvägsarrangemangen, de underjordiska lokalerna och den brandtekniska planen (räddningsverket), de befintliga underjordiska avlopps- och sambrukstunnlarna (Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster HRM vattenförsörjning) och en utredning av möjligheterna att bevara kontorsbyggnaden vid Semaforbron 8 (stadsmuseet).

Frågorna i ställningstagandena har beaktats i planläggningsarbetet så att planeraren som tar fram referensplanen har underrättats om det väsentliga innehållet i ställningstagandena, de underjordiska tunnlarna har tagits upp på detaljplanekartan och det stadsbildsmässiga intrycket av nybyggnaden vid Semaforbron 8 har diskuterats med stadsmuseet.

Åsikter

Åsikterna om programmet för deltagande och bedömning och beredningsmaterialet gällde tryggandet av stadsfågelbeståndets levnadsförhållanden, nybyggnadernas stadsbildsmässiga lämplighet i det befintliga byggnadsbeståndet från 1970-talet och hanteringen av damm och buller under byggtiden. Åsikterna har beaktats i detaljplanearbetet så att planeraren som tar fram referensplanen har blivit underrättad om det väsentliga innehållet i åsikterna. Responsen har behandlats med projektgruppen och planen har utvecklats efter programmet för deltagande och bedömning. Det lämnades in 3 skriftliga åsikter.

Detaljplaneförslaget offentligt framlagt

Detaljplaneförslaget hölls offentligt framlagt 18.1–16.2.2021, vilket kungjordes i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen.

Det kom in en enda anmärkning om förslaget till detaljplan. Påpekandena i anmärkningen gällde olägenheterna som byggnadernas glasytor orsakar för fåglarnas trygghet och stadsfågelbeståndets behov av häckningsplatser.

Följande myndigheter gav utlåtande om detaljplaneförslaget: Helen Elnät Ab, HRM, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen) och stadsmuseet. Utlåtandena gällde Helen Elnät Ab:s transformator i ändringsområdet, avloppstunneln som löper genom området, byggnadens bullerbekämpning och det kulturhistoriska värdet på den befintliga kontorsbyggnaden som rivs och den lokala identiteten i Östra Böle.

Stadsmuseet konstaterar 17.2.2021 bl.a. att den av Ilmo Valjakka 1973–1974 ritade kontorsbyggnadens arkitektur är av hög kvalitet och att byggnaden är ett av de arkitektoniskt högklassigaste objekten i Östra Böle. Objektet har ett byggnadshistoriskt och kulturhistoriskt värde som ett uttryck för idealen i den ursprungliga detaljplanen för Östra Böle. Byggnaden är en del av en stadsbildsmässig helhet och tillsammans med Semaforbron 6 bildar den en balanserad vy vid gångförbindelsen på Semaforbron och för biltrafiken på Stinsgatan. Stadsmuseet anser det beklagligt att dess utlåtande om programmet för deltagande och bedömning inte har beaktats i tillräcklig utsträckning. Stadsmuseet tillstyrker därför inte detaljplaneändringen utan anser att miljön och objektets värden bör beaktas på ett bättre sätt i planeringen av kompletteringsbyggandet.

Stadsstyrelsen anser med hänvisning till detaljplanebeskrivningen och rapporten om växelverkan att trots att tanken i museets utlåtande om den ursprungliga lokala identiteten i Östra Böle som en utgångspunkt för de framtida detaljplaneändringarna är värd att understödja, kan en kompromisslös implementering av principen i nuläget leda till ett funktionellt bristfälligt slutresultat. Staden har för avsikt att anpassa byggnadernas användningssyften och med ett visst variationsintervall även byggandets effektivitet till de nuvarande, förändrade behoven. I beredningen av detaljplaneändringen har man tolkat de ursprungliga planeringsprinciperna på ett översiktligare sätt och strävat att bevara områdets centrala karaktärsdrag, såsom centrumets utformning som en helhet, de mångskiktade trafiklederna, rutplanens dimensioner och kvartersindelningen. Staden har däremot för avsikt att anpassa byggnadernas användningssyften och med ett visst variationsintervall även byggandets effektivitet till de nuvarande behoven, som har ändrats sedan 1970-talet. Möjligheten att reparera och konvertera byggnaden undersöktes, men enligt utredningen möjliggör byggnadsstommens dimensioner inte kontorslokaler som uppfyller dagens krav, och byggnaden kan bl.a. på grund av sin våningshöjd inte byggas om till bostäder.

NTM-centralen fäste i sitt utlåtande uppmärksamhet vid det i detaljplaneförslaget upptagna kvartersområdet för bostads- och arbetsplatsbyggande, dess höga bullernivå och detaljplanebestämmelser som tryggar tilluftens renhet, och föreslog ett flertal preciseringar i dessa.

Stadsstyrelsen hänvisar till utredningen som ingår i detaljplanehandlingarna, enligt vilken det i detaljplaneförslaget ges tillräckliga bestämmelser om beaktandet av trafikens miljöolägenheter och styrningen av den fortsatta planeringen.

Följande aktörer meddelade att de inte har någonting att yttra: Helen Ab, HRT och Trafikledsverket (f.d. Trafikverket).

Åtgärder efter att detaljplaneförslaget hölls offentligt framlagt

I rapporten om växelverkan anges anmärkningarna och myndighetsutlåtandena om detaljplaneförslaget i sammandrag och bemötandena till de påpekanden som framförts i dessa.

Med beaktande av målen för detaljplanen är det inte ändamålsenligt att ändra förslaget med anledning av de anmärkningar som framförts i samband med det offentliga framläggandet.

Det gjordes inga ändringar i detaljplanekartan eller bestämmelserna efter att förslaget hade hållits offentligt framlagt. De övriga kompletteringarna till materialet anges i detaljplanebeskrivningens sista kapitel.

Närmare motiveringar

Konsekvenserna av detaljplanelösningen och de närmare motiveringarna till denna framgår av den bifogade detaljplanebeskrivningen.

Close

Kaupunginhallitus 10.05.2021 § 350

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto hyväksyy 17. kaupunginosan (Pasila, Itä-Pasila) korttelin 17018 asemakaavan muutoksen 13.4.2021 päivätyn piirustuksen 12683 mukaisena ja asemakaavaselostuksesta ilmenevin perustein.

Esittelijä
kansliapäällikkö
Sami Sarvilinna
Lisätiedot

Tanja Sippola-Alho, kaupunginsihteeri, puhelin: 310 36154

tanja.sippola-alho@hel.fi

Kaupunkiympäristölautakunta 20.04.2021 § 194

Esitys

Kaupunkiympäristölautakunta esitti kaupunginhallitukselle

  • 13.4.2021 päivätyn asemakaavan muutosehdotuksen nro 12683 hyväksymistä. Asemakaavan muutos koskee 17. kaupunginosan (Pasila, Itä-Pasila) korttelia 17018.

Lisäksi lautakunta päätti

  • ettei ehdotusta aseteta uudelleen nähtäville
  • antaa vuorovaikutusraportista ilmenevät vastineet valmisteluaikana esitettyihin mielipiteisiin, kannanottoihin sekä julkisena nähtävilläoloaikana saatuihin lausuntoihin ja muistutuksiin. Päätösasiakirjat ja vuorovaikutusraportti ovat luettavissa kaupunkiympäristön toimialan asiakaspalvelussa, Työpajankatu 8 (puh. 09 310 22111), sekä internet-sivuilla: Päätöksenteko
  • kehottaa asemakaavoituspalvelua laskuttamaan hakijoilta kaavan hyväksymisen jälkeen kaavan laatimis- ja käsittelykustannukset seuraavasti:
    • Kiinteistö Oy Helsingin Opastinsilta 8,
      c/o Taitokaari Property Management Oy: 10 000 euroa

13.04.2021 Pöydälle

Esittelijä
kaupunkiympäristön toimialajohtaja
Mikko Aho
Lisätiedot

Ville Purma, arkkitehti (asemakaavoitus), puhelin: 310 37261

ville.purma@hel.fi

Sakari Mentu, arkkitehti (rakennussuojelu), puhelin: 310 37217

sakari.mentu@hel.fi

Matti Neuvonen, diplomi-insinööri (melu ja ilmanlaatu), puhelin: 310 37311

matti.neuvonen@hel.fi

Oula Rahkonen, arkkitehti (kaupunkitila- ja maisemasuunnittelu), puhelin: 310 27273

oula.rahkonen@hel.fi

Aleksi Räisänen, liikenneinsinööri (liikenne- ja katusuunnittelu), puhelin: 310 37229

aleksi.raisanen@hel.fi

Ilkka Aaltonen, va. yksikön päällikkö, puhelin: 09 310 36441

ilkka.aaltonen@hel.fi (maaomaisuuden kehittäminen ja tontit)

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 17.2.2021

Kaavamuutoksessa suunnitellaan Itä-Pasilassa os. Opastinsilta 8 oleva toimitilarakennus korvattavaksi hybridirakennuksella joka sisältää asumista ja toimitilaa (50/50). Kaupunginmuseo tarkastelee hanketta rakennetun kulttuuriympäristön näkökulmasta. Kaupunginmuseo on lausunut aikaisemmin hankkeen osallistumis- ja arviointisuunnitelmasta. Kaupunginmuseo on päättänyt lausua asemakaavaehdotuksesta seuraavaa.

Oleva rakennus Opastinsilta 8

Leijona-talo (os. Opastinsilta 8) on arkkitehti Ilmo Valjakan 1973-74 suunnittelema toimistorakennus, rakennuttajina toimivat Kansallissäätiö ja Teräsbetoni Oy. Rakennuksen arkkitehtuuri ilmentää hyvin Itä-Pasilan rakentamisessa sovelletun strukturalistisen arkkitehtuurin tavoitteita. Kohde muodostuu U-muotoisesta korttelista, joiden massat rajaavat hallitusti kaupunkitilaa keskeisessä Asemapäällikönkadun ja Ratamestarinkadun risteyksessä. Piha aukeaa pohjoispuoliselle kansitasolle. Elementtirakennuksen sisennettyihin nurkkiin sijoittuvat porrashuoneet on käsitelty umpinaisina, klinkkkeripintaisina porrastorneina. Toimistosiipien nauhaikkuna-julkisivut ovat kuparinvihreäksi käsiteltyjä peltikasetti- elementtejä. Ikkunoiden välipuitteiden vaihtelu luo elävää rytmiä modulaariseen julkisivuun. Rakennus käsittää kannen alaiset kerrosten lisäksi kuusi liike- ja toimistokerrosta. Rakennus on toteutettu elementeistä pilari-laatta –järjestelmällä (PLS-80), jolloin sen sisätilat muodostavat avointa ja joustavaa toimitilaa. Kohde muodostuu Itä-Pasilan rakennustavasta poikkeavasti kahdesta tontista (Kansallissäätiö ja Teräsbetoni Oy), jotka on kuitenkin toteutettu arkkitehtonisesti elimellisellä tavalla. Rakennuksen viimeinen peruskorjaus on suoritettu vuonna 2015 (Arkkitehtitoimisto Tero Ahava).

Ilmo Valjakan suunnitteleman toimistorakennuksen arkkitehtuuri on korkeatasoista, ja rakennus on yksi Itä-Pasilan rakennustaiteellisesti laadukkaimmista kohteista. Kohteella on rakennushistoriallista ja kulttuurihistoriallista arvoa Itä-Pasilan alkuperäisen asemakaavan ihanteiden ilmentymänä. Rakennus on osa kaupunkikuvallista kokonaisuutta, ja se yhdessä Opastinsilta 6:n kanssa muodostaa tasapainoisen näkymän keskeisen kävely-yhteyden Opastinsillan ja autoliikenteen Asemapäällikönkadun varrella.

Itä-Pasilan kehittämisperiaatteet

Itä-Pasilan kehittämisperiaatteet nojaavat yleiskaavan tavoitteeseen kantakaupungin omaisesta, monipuolisesta ja toiminnallisesti sekoittuneesta keskustatoimintojen alueesta C2. Itä-Pasila rakennettiin kuitenkin 1970-luvulla toiminnallisesti eriytyneeksi liike- ja toimistorakennusten keskukseksi, jonka tavoitteena oli mahdollistaa kivikeskustan säilymisen perinteisenä sekoittuneena kaupunkirakenteena, ajan voimakkaiden uusiutumispaineiden vallitessa. Itä-Pasila on säilyttänyt edelleen aseman ja identiteetin keskustan toimitilarakentamisen laajentumisalueena, mitä kaupunginmuseon näkemyksen mukaan tulee edelleen hyödyntää ja vahvistaa. Näin mahdollistetaan sekä alkuperäisen kantakaupungin että Itä-Pasilan laajentumisalueen yhteinen kehittyminen, kumpikin omaa identiteettiään ja ominaispiirteitään vahvistaen.

Tätä Itä-Pasilan identiteetin ja arvojen keskeistä tekijää toimitilarakentamisen keskittymänä ei ole riittävästi otettu huomioon Itä-Pasilan kehittämisperiaatteissa, mistä kaupunginmuseo esittää huolensa. Kaupunginmuseo näkemyksen mukaan 1970-luvun Itä-Pasila omaa suomalaisen asemakaavoituksen ja kaupunkirakenteen historiassa ainutkertaista rakennus- ja kaavahistoriallista arvoa, joka tulisi sen kehittämisessä ottaa lähtökohdaksi.

Asemakaavamuutos

Itä-Pasilan 1970-luvun kaavoittamista ohjasivat alkuperäisten suunnittelijoiden asettamat valokulmien ja näkymien tunnusluvut ja parametrit, joiden mukaisesti alueen rakennusoikeus laskennallisesti vahvistettiin, toimitila- ja asuntotonteille omansa. Toimitilatonttien rakennusoikeus oli luonnollisesti asuntotontteja tehokkaampi. Käsillä olevan asemakaavamuutoksessa uuden asuin- ja liiketiloja käsittävän hybridirakennuksen lähtökohdaksi on otettu oleva toimitilarakentamisen tehokkuus, jota ehdotuksessa on lisäksi kasvatettu 45%. Rakentamisen runkosyvyyttä on samalla kasvatettu alkuperäisestä 11 metristä 14,5 metriin. Rakennuskorkeus nousee kantakaupungin korkeutta noudattaneesta 23,6 metristä 26,1 metriin, kannen päällisten kerrosten lukumäärän kasvaessa kuudesta seitsemään. Asunnot perustuvat uudissuunnitelmassa 54 metrin pituisen rungon läpäisevään keskikäytäväratkaisuun. Mikäli purkavaa täydennysrakentamista Itä-Pasilassa tehdään, tulee asumisen mitoitus ja laatu huomioida alueen asuntoratkaisujen lähtökohdista, eikä alkuperäisestä toimitilamitoituksesta, sitä vielä korottaen. Alueen tonttien rakennustavan tehostaminen rikkoo Itä-Pasilan strukturalistisen kaupunkirakenteen arvoa ja potentiaalia.

Opastinsilta 8 rakennus on ollut vajaakäytössä, ja sen nykyaikaistaminen edellyttäisi rakennesuunnittelun ja talotekniikan osalta tarkkaa ja osaavaa suunnittelua, rakennuksen matala kerroskorkeus huomioiden. Rakennus ei ole purkukohde. Olevan rakennuskannan hyödyntäminen Itä-Pasilassa on ensisijaista, ja säilyttämisen osalta tulisi alueella huomioida myös kohteiden rakennus- ja kulttuurihistorialliset arvot. Mikäli purkavaan täydennysrakentamiseen ryhdytään, tulee Itä-Pasilan kaavahistorialliset arvot tunnistaa täydennysrakentamisen lähtökohdiksi, keskustan liike- ja toimitilarakentamisen laajennusalueena. Strukturalismin lähtökohtiin liittyy yksittäisten osien vaihdettavuus, mutta tämän tulisi tapahtua järjestelmän ja rakenteen ehdoilla. Myös alueen asumisen tulee säilyä laadukkaana ja houkuttelevana.

Kaupunginmuseo pitää valitettavana, ettei museon osallistumis- ja arviointisuunnitelmasta antamaa lausuntoa strukturalistisen asemakaavan arvoista ja tavoitteista ole otettu riittävästi huomioon. Tämän johdosta kaupunginmuseo ei voi puoltaa kaavaehdotusta, vaan täydennysrakentamisen suunnittelussa tulisi ympäristön ja kohteen arvot ottaa paremmin huomioon.

Lisätiedot

Mikko Lindqvist, arkkitehti, puhelin: +358 9 310 36972

mikko.lindqvist@hel.fi

Kaupunkiympäristön toimiala Palvelut ja luvat -palvelukokonaisuus Kaupunkimittauspalvelut Kartat ja paikkatiedot Yksikön päällikkö 04.12.2020 § 59

Päätös

Yksikön päällikkö päätti hyväksyä asemakaavan 12683 pohjakartan kaupunginosassa 17 Pasila. Pohjakartta täyttää maankäyttö- ja rakennuslain (132/1999) 54a §:n asettamat vaatimukset.

Päätöksen perustelut

Helsingin kaupungin kaupunkiympäristön toimialan kaupunkimittauspalvelut on valmistanut asemakaavan pohjakartan:

Asemakaavan numero: 12683
Kaupunginosa: 17 Pasila
Kartoituksen työnumero: 23/2020
Pohjakartta valmistunut: 18.8.2020
Tasokoordinaatisto: ETRS-GK25
Korkeusjärjestelmä: N2000

Pohjakartta täyttää maankäyttö- ja rakennuslain (132/1999) 54a §:n asettamat vaatimukset.

Kaupunkiympäristön toimialan palvelut ja luvat -palvelukokonaisuuden asiakkuusjohtaja on päätöksellä (4§/1.6.2017) siirtänyt hallintosäännön 16 luvun 8 § 2 momentin 7 kohdan toimivallan hyväksyä kaavoja varten valmistetut pohjakartat kaupunkiympäristön toimialan palvelut ja luvat -palvelukokonaisuuden kaupungingeodeetille sekä kartat ja paikkatiedot -yksikön päällikölle.

Lisätiedot

Merja Kyyrö, vastaava kartoittaja, puhelin: 310 31911

merja.kyyro@hel.fi

Timo Tolkki, yksikön päällikkö, puhelin: 310 31883

timo.tolkki@hel.fi
Close

This decision was published on 25.05.2021

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

  • av den som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part)
  • av en kommunmedlem
  • av en myndighet i ärenden som hör till dess verksamhetsområde
  • av förbund på landskapsnivå och kommuner för vars område den markanvändning som anges i planen har konsekvenser
  • av en registrerad lokal eller regional sammanslutning i ärenden som hör till dess verksamhetsområde.
Besvärstid

Besvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast den sista dagen av besvärstiden under besvärsmyndighetens öppettid.

En kommunmedlem, en part eller en annan aktör som har besvärsrätt anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Besvär får anföras på den grunden att

  • beslutet har tillkommit i felaktig ordning
  • den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter
  • beslutet annars strider mot lag.
Besvärsmyndighet

Besvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

 
E-postadress:
Adress:
Banbyggarvägen 5
 
00520 HELSINGFORS
Faxnummer:
029 56 42079
Telefonnummer:
029 56 42000
 

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften, som ska riktas till besvärsmyndigheten, ska uppges

  • det beslut i vilket ändring söks
  • på vilka punkter ändring söks och vilka ändringar som yrkas
  • på vilka grunder ändring söks.

I besvärsskriften ska ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om ändringssökandens talan förs av hans eller hennes lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person.

I besvärsskriften ska vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden.

Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Ett elektroniskt dokument behöver emellertid inte kompletteras med en underskrift om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet.

Till besvärsskriften ska fogas

  • det beslut i vilket ändring söks genom besvär, i original eller kopia
  • ett intyg över vilken dag beslutet har delgivits eller en annan utredning över när besvärstiden har börjat
  • de handlingar som ändringssökanden åberopar som stöd för sin begäran, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten.
Rättegångsavgift

Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift på 260 euro för behandling av ett ärende som gäller ändringssökande. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut. Avgifter tas inte ut i vissa ärendegrupper eller hos dem som enligt bestämmelser någon annanstans i lag är befriade från avgifter. Den som inlett ärendet är betalningsskyldig och avgiften gäller per besvärsskrift.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

E-postadress:
helsinki.kirjaamo@hel.fi 
Postadress:
PB 10
 
00099 HELSINGFORS STAD
Faxnummer:
(09) 655 783
Besöksadress:
Norra esplanaden 11–13
Telefonnummer:
(09) 310 13700
 

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00.

Close

Presenter information

Stadsstyrelsen

Ask for more info

Tanja Sippola-Alho, stadssekreterare, telefon: 09 310 36154

tanja.sippola-alho@hel.fi