Opetussuunnitelma, lukiot, yhteinen osa

Beslutet stämmer överens med förslaget.

I förvaltningsstadgans 15:e kapitel, 2 §:s andra avsnittets 1:a moment beslutar eller godkänner fostrans- och utbildningsnämndens svenska sektion grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om godkännande på stadsnivå av läroplaner och andra planer som hänför sig till ordnandet av undervisningen.

Den nya gymnasielagen trädde i kraft 1.8.2019 och som en följd av den nya lagstiftningen publicerade Utbildningsstyrelsen grunderna för gymnasiets nya läroplan i november 2019. Den nya läroplanen träder i kraft 1.8.2021.

Helsingfors stads gymnasiers läroplans gemensamma del är skriven i samarbete mellan den svensk- och finskspråkiga gymnasieutbildningen. Fostrans- och utbildningsnämndens finska sektion behandlar för sin del beslutsförslaget för läroplanens gemensamma del på sitt möte 9.6.2020.

Utarbetandet av den gemensamma delen i Helsingfors stads gymnasiers läroplan

I det tvåspråkiga arbetet med läroplanens gemensamma del för Helsingfors stads gymnasier deltog rektorer, lärare, studerande och studerandevårdspersonal från stadens alla svensk- och finskspråkiga gymnasier. De åtta arbetsgrupperna hade tilldelats olika avsnitt från läroplanens gemensamma del och arbetet pågick från september 2019 till maj 2020. Det ämnesvisa läroplansarbetet pågår till och med hösten 2020 och skall godkännas av svenska sektionen under våren 2021.

I läroplansarbetet har många studerande deltagit ända sedan hösten 2019. I arbetsgrupperna som skrev texten till den gemensamma delen deltog studerande och alla studeranden erbjöds möjlighet att kommentera utkastet till läroplanstexten. Det ordnades verkstäder i vilka ca 250 studerande deltog. Teman för verkstäderna var till exempel välmående och delaktighet samt internationalism, arbetslivs- och högskolesamarbete. Gymnasiernas studerandekårsstyrelser ombads ta ställning till innehållet i läroplanstextens gemensamma del.

Centralt i gymnasiets läroplan

Målet med förnyelsen av läroplanen är att utgående ifrån gymnasielagen främja gymnasieutbildningens uppgift: att stödja studerandena så att de utvecklas till goda, välbalanserade och bildade människor samt aktiva samhällsmedlemmar. Gymnasieutbildningen ger studerandena färdigheter till kontinuerligt lärande, självutveckling, livskompetens och ansvarsfull påverkan. En viktig orsak till gymnasieförnyelsen är målet att stärka studerandenas välbefinnande och i Helsingfors stads gymnasiers läroplansarbete har studerandenas välbefinnande uppmärksammats speciellt mycket.

Grunderna till gymnasiets läroplan bygger på demokrati och det finska bildningsidealet enligt vilka studier och lärande förnyar samhället och kulturen. Värderingarna i Helsingfors stads gymnasier är välbefinnande, delaktighet och aktivitet, jämlikhet och jämställdhet, hållbar livsstil samt kunskap och etik. Dessa värderingar leder studerandena att agera med ansvar, initiativ och medkänsla. Verksamhet som utgår ifrån dessa värderingar främjar både individens och gemenskapens välbefinnande.

Den centrala förnyelsen av läroplanen är den mångsidiga kompetensens delområden som utgör gemensamma målsättningar för alla läroämnen. Mångsidig kompetens konkretiserar också gymnasiets värdegrund. I alla läroämnen och studieavsnitt definieras hur den mångsidiga kompetensens delområden förverkligas. Till delområdena hör välbefinnande, kommunikativ kompetens, tvärvetenskaplig och kreativ kompetens, samhällelig kompetens, etisk kompetens och miljökompetens samt global och kulturell kompetens. Mångsidig kompetens bedöms som en del av bedömningen för varje studieavsnitt.

Till andra centrala förnyelser av läroplanen hör att stärka studerandeorienterade arbetssätt och individuella studier och på så sätt förbättra studerandenas studiemotivation och positiva upplevelser av studierna. Dessa mål uppnås bland annat genom att erbjuda mera omfattande handledning och stöd för lärande för de studerande som behöver det. Dessutom synliggörs varje studerandes potential och studerandens individuella mål och studiestig stöds. Gemenskap och samarbete ses som viktiga resurser i gymnasierna och samarbete med högskolor och arbetsliv samt internationalism blir allt viktigare.

Målet för läroplansarbetet har varit att, utgående ifrån stadsstrategin (stadsstyrelsen 27.9.2017, 321§), Helsingfors stad ska vara världens mest storslagna stad att lära sig i. I gymnasiernas verksamhetskultur och pedagogik är det centralt att stödja studerandenas välbefinnande. Utgångspunkten är att varje studerande har individuella mål men dessa mål uppnås tillsammans med stöd av gymnasiegemenskapen.

De centrala teman som har lyfts fram i arbetet med läroplanen i Helsingfors stad är välmående, delaktighet, gemensamt lärande, målet att uppnå ett kolneutralt Helsingfors 2035 och mångsidig kompetens.

This decision was published on 15.06.2020