Opetussuunnitelman muutos, Helsingin kaupungin ruotsinkieliset peruskoulut

Direktören för den svenska servicehelheten beslöt att godkänna preciseringen i läroplanen för Grundskolan Norsen enligt skolans förslag.

Utbildningsstyrelsen gav 10.2.2020 en föreskrift om ändringar och kompletteringar i kapitel 6, Bedömning av lärande, i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. De nationella grunderna togs i bruk i sin helhet i den lokala läroplanen. Utbildningsstyrelsen fattade även beslut om vilka preciseringar som ska göras i den lokala läroplanen.

Målet med de nationella ändringarna och kompletteringarna var att förenhetliga bedömningen av lärande på nationell nivå, öka jämlikheten vid bedömningen och minska på tolkningsmöjligheterna. Dessutom var syftet att främja bedömningskulturen i skolorna så att den blir mera systematisk och öppen. Elevers delaktighet och samarbetet mellan hem och skola betonades också.

De svenska skolorna följer för närvarande de riktlinjer som gavs i samband med att den gemensamma bedömningsmodellen utarbetades och godkändes 2018. I och med den ges elever i åk 1-6 ett läsårsbetyg medan mellanbedömningen har skett i form av ett lärandesamtal. Elever i åk 7-9 får ett mellanbetyg samt deltar i lärandesamtal där lärandet, framstegen och bedömningen diskuteras.

Sektionen beslöt den 15 september 2020 (18§) att elever i åk 1-7 ges ett läsårsbetyg, men lämnade det upp till skolorna att precisera vilka mellanbetyg som ges. Det beslöts även att elever i åk 8-9 får åtminstone ett mellanbetyg.

De svenska grundskolorna har under hösten 2020 utvärderat den gemensamma bedömningsmodell som utarbetades år 2018. I samband med utvärderingen har skolorna kommit fram till att i årskurs 6, årskurs 9 och i påbyggnadsundervisningen tillägga en mellanbedömning i form av ett mellanbetyg.

Denna ändring i den kommunala läroplanen godkändes av utbildningsnämndens svenska sektion 17.11.2020 (§10) Skolorna kan, om de så önskar, göra vissa ytterligare preciseringar i de skolvisa läroplanerna.

Preciseringar i den skolvisa läroplanen

De skolvisa preciseringarna för Grundskolan Norsen har utarbetats av skolans rektor och en grupp klass- och ämneslärare under veckorna 41-50. Under lärarlagsmötet vecka 41 behandlades kapitel 6 och skolans egna tillägg. Därefter har ännu den skolvisa texten omformulerats. Den färdiga texten har skickats ut till hela lärarkollegiet för genomläsning och kommentarer. De preciseringar som föreslås i den skolvisa läroplanen finns bifogade denna beredning, och är i bilagan skrivna i grönt.

Delaktighet i den skolvisa läroplansprocessen

Skolans elevkår och direktion har hörts i ärendet. Direktionen hördes under tidsperioden 27.11- 7.12.2020 genom direktionens ordförande. Direktionen framförde att den skolvisa texten godkänns med förslag på två språkliga omformuleringar. Båda kommentarerna beaktades i den skolvisa texten.

Skolans elevkårs styrelse, årskurserna 5-9 hördes genom elevkårens handledare. Elevkårens styrelse framförde att vitsordssamtal är viktiga, vad man är bra på, vad man kan förbättra, i mitten på kursen och slutet, tillräckligt med tid, hur mycket olika moment väger i procent, femmor får inte mellanbetyg, samtalet extra viktigt, att få höra lärarens syn, i början kursen berätta om olika vitsord i relation till kursen. En fråga: Hur kunde höja ett misslyckat (prov)vitsord?

Även kommentar om när rimlig tid, senast i början av sista perioden då ämnet undervisas, eller under första vitsordsdiskussion, beroende på hur stora arbeten har varit, om bara i en period, påminnelser om kraven. Särskilda tillfällen helst sista skolveckan, första veckan om det är flera ämnen.

Skolans direktion sände därefter de föreslagna preciseringarna till den skolvisa läroplanen för direktörens godkännande.

Bedömning av hur det påverkar barnen

De gemensamma kommunala preciseringarna i Helsingfors stads grundskolors läroplan betonar elevens delaktighet och individuella lärstig genom individuella lärandemål, lärandesamtal, synliggörande av lärandet genom portfoliolärandet, konstruktiv handledning och vårdnadshavarnas delaktighet. Genom dessa gemensamma riktlinjer kan vi bättre säkerställa en jämlik och högkvalitativ bedömningskultur som stöder eleverna i det livslånga lärandet. Särskilt i läroplansarbetet på skolnivå är såväl elever, vårdnadshavare, som personal delaktiga.