Tilinpäätös vuodelta 2020, Helsingin kaupunki

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Stadsstyrelsen konstaterar i enlighet med 113 § i kommunallagen att kommunstyrelsen ska upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning. Efter revisionen ska kommunstyrelsen förelägga fullmäktige bokslutet. Fullmäktige ska behandla bokslutet före utgången av juni månad.

Stadsstyrelsen har 29.3.2021 § 224 behandlat och undertecknat Helsingfors stads bokslut. Stadsstyrelsen konstaterade samtidigt att kostnaderna som förorsakas av coronaviruset följs upp i nämnderna i samband med uppföljningen av ekonomin och verksamheten, i enlighet med det som antecknats i budgeten för 2021. Nämnderna föreslår vid behov överskridningsrätter för stadsstyrelsen och stadsstyrelsen för fullmäktige.

Helsingfors har skött sin ekonomi långsiktigt, varför den vilar på en stadig grund. Räkenskapsperiodens resultat var 496,7 miljoner euro, vilket var 234 miljoner bättre än i budgeten. Resultatet för 2019 var 377,0 miljoner euro, 386,8 miljoner euro år 2018 och 483,1 miljoner euro 2017.

Helsingfors stads resultaträkning

Verksamhetsbidraget utföll bättre än budgeterat (47,5 miljoner euro) och verksamhetsintäkterna överskred budgeten betydligt (72,1 miljoner euro.) Inkomster från försäljning av mark, byggnader och aktier (bokförs som övriga verksamhetsintäkter) uppgick till 100 miljoner euro mer än budgeterat, sammanlagt 137 miljoner euro. Även tillverkningen för eget bruk var större än vad som förutsågs i budgeten (39,6 miljoner euro).

Utfallet för stadens externa omkostnader var 24,5 miljoner euro högre än budgeterat. Stadens externa omkostnader ökade med 3,6 procent från föregående år (motsvarande ökning under 2019 var 4,8 procent). Motsvarande genomsnittsökning i kommunsektorn var 2,0 procent. Utgifterna för det ekonomiska målet som mäts enligt driftsekonomins verksamhetsutgifter i stadsstrategin ökade med ca 4,4 procent 2020, dvs. ungefär tredubbelt jämfört med den strategiska målnivån som var 1,29 procent (motsvarande ökning under 2019 var 5 procent när målnivån för 2019 var 2,34 procent).

Skatteintäkterna ökade med 2,1 procent från föregående år (motsvarande ökning 2,3 procent 2019). Utfallet för skatteintäkter blev totalt 57 miljoner euro sämre än budgeterat (inklusive coronakompensationer via samfundsskatterna). Redovisningen av statsandelar uppgick till 479,6 miljoner euro. Detta innehåller kompensationer i form av stödpaket till kommunerna på 214 miljoner euro. Statsandelarna blev 234 miljoner euro högre än i budgeten. Inkomster från skatter och statsandelar var sammanlagt 176 miljoner euro större än budgeterat.

Årsbidraget var 863 miljoner euro, vilket är 228 miljoner euro högre än i budgeten och aningen bättre än föregående år (741 mn euro 2019).

Coronan hade en närmast neutral inverkan på stadens årsbidrag 2020. I sektorerna har det emellertid uppstått ett serviceunderskott, och att täcka detta kommer att öka stadens utgifter fr.o.m. 2021.

Helsingfors stads finansieringsanalys

Stadens investeringsutgifter var 1 047 miljoner euro, varav 130 miljoner euro bestod av försäljningsinkomster från Fastighets Ab Fiskehamnens Tia som placerades i det ifrågavarande fastighetsaktiebolaget. Utan denna kapitalisering av engångskaraktär var investeringsutgifterna 917 miljoner euro, alltså 137 miljoner euro större än föregående år. Investeringsutgifterna exklusive affärsverken uppgick till 891,5 miljoner euro 2020 och om man inte räknar med kapitaliseringen av Kymppi-huset, uppgick investeringsutgifterna till 761,5 miljoner euro, vilket var 19 procent mer än 2019. Det användes 639,9 miljoner euro under år 2019, 516 miljoner euro år 2018 och 545,7 miljoner euro år 2017. Den ökade investeringsnivån under de senaste åren härstammar särskilt från fostrans- och utbildningssektorns byggprojekt, grundberedning i nya projektområden samt ombyggnad och reparation av gator och trafikleder.

Investeringsutgifterna ökade från 2019 till 2020 särskilt vad gäller användningen av anslag för husbyggnadsprojekt, grundberedning samt gator och trafikleder.

Sammanlagt 298,1 miljoner euro användes för husbyggnadsprojekt, vilket är 12 procent mer än 2019. År 2019 var motsvarande summa 266,1 miljoner euro. För nybyggnad och kompletteringsbyggande användes 130,9 miljoner euro, motsvarande belopp var 116,2 miljoner euro år 2019. För reparationsprojekt användes 167,1 miljoner euro, motsvarande belopp var 149,1 miljoner euro år 2019. De mest betydande ökningarna av anslagsförbrukningen jämfört med 2019 var inom fostrans- och utbildningssektorn.

Budgetmomentet grundberedning i projektområden, till stadsstyrelsens disposition, förbrukade under 2020 sammanlagt 96,4 miljoner euro, vilket är 73,7 procent mer än år 2019. År 2019 var motsvarande summa 55,5 miljoner euro. De mest betydande ökningarna av anslagsförbrukningen jämfört med 2019 var för grundberedning i Västra hamnen och Fiskehamnen.

Sammanlagt 173,2 miljoner euro användes för gator och trafikleder, vilket är 9,1 procent mer än 2019. År 2019 var motsvarande summa 158,7 miljoner euro. Den största ökningen av anslagsförbrukningen jämfört med 2019 var vid budgetmomentet Nybyggnad samt budgetmoment Ombyggnad och trafikregleringar.

Investeringarna i affärsverket HST uppgick till 145,9 miljoner euro 2020 (138,2 miljoner 2019).

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde blev bara -9 miljoner euro negativt, trots den betydligt högre investeringsnivån än föregående år. Detta var möjligt eftersom också utfallet för inkomstfinansieringen var bättre än föregående år. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, ett nyckeltal som beskriver tillväxtstädernas ekonomiska situation, hade ett utfall på närmast samma nivå som föregående år (-33 miljoner euro).

Årsbidraget i relation till den realiserade investeringsnivån (investeringarnas inkomstfinansieringsgrad) var 85 procent år 2020. Den skiljer sig inte väsentligt från nivån i andra större städer. Också den genomsnittliga inkomstfinansieringsgraden i kommunsektorn var 84 procent enligt förhandsuppgifter.

I budgeten för år 2020 hade man förberett sig för att ta upp nya lån på 92 miljoner euro. Upplåningen blev 60 miljoner euro. Detta lån lyftes för trafikaffärsverket för anskaffning av spårvagnsmateriel inom ramen för finansieringsavtalet som ingåtts med Europeiska investeringsbanken. De långfristiga lånen amorterades med 82 miljoner euro (inklusive affärsverket trafikverkets lån för investeringar), och de långfristiga lånen minskade under 2020 med sammanlagt 22 miljoner euro netto. Stadens upplåning vid utgången av året var 992 miljoner euro (1 014 miljoner euro utgången av år 2019).

Det totala beloppet för stadens kassa och bank samt finansieringsvärdepapper har ökat med 208,1 miljoner euro under den senaste räkenskapsperioden. Ändringen i kassabeloppet förklaras huvudsakligen av dotterbolagens ökade medel på koncernkontot.

I posten Kassa och bank i stadens balansräkning ingår även kontomedel för sammanslutningar som hör till stadens koncernkonto. Stadens skuld till dessa avspeglas i stadens balansräkning bland beloppet för kortfristiga skulder. I stadens koncernkontosystem fanns sammanlagt 500,7 miljoner euro i dotterbolagens medel vid utgången av året (en ökning på 167,9 miljoner euro från föregående år).

Stadens likviditetsreserver ökade även av försäljningen av aktierna i samt tomten för Fastighets Ab Fiskehamnens Tia, i vars hus stadsmiljösektorns verksamhetslokaler finns. Köpeskillingen för dessa uppgick till sammanlagt 167 miljoner euro. Stadens verksamhet fortsätter i byggnaden med ett långfristigt hyresavtal.

Helsingfors stadskoncerns årsbidrag 2020 var ca 1 438 miljoner euro. Årsbidraget förbättrades från 2019 med ca 61 miljoner euro. Helsingfors stads årsbidrag ökade med 122 miljoner euro jämfört med föregående år. Dottersammanslutningarnas effekt på stadskoncernens årsbidrag var ca 61 miljoner euro mindre än föregående år. I synnerhet resultaten för Helsingfors Hamn Ab (ca 19 mn euro) och Palmia Ab (ca 4 mn euro) försämrades från 2019 huvudsakligen som en följd av coronapandemin.

Stadskoncernens resultat för 2020 var ca 605 miljoner euro, varav Helsingfors stads andel 497 miljoner euro och Helen Ab:s andel 123 miljoner euro hade störst påverkan.

Stadskoncernens överskott var 569 miljoner euro, vilket var 65 miljoner euro mer än föregående år. Helsingfors stads överskott var 119 miljoner euro bättre än föregående år.

Helsingfors stadskoncerns resultaträkning

År 2020 var verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i stadskoncernen -269 miljoner euro negativt, något bättre än året innan (-333 mn euro år 2019). Helsingfors stads inverkan på stadskoncernens verksamhets och investeringars kassaflöde var -9 miljoner euro och denna nivå var ungefär samma som föregående år (-33 mn euro år 2019).

Dotterbolagens (ej samkommuner) totala investeringsnivå uppgick till 1 040 miljoner euro vilket var 103 miljoner euro mer än förra året (937 mn euro år 2019). Den totala investeringsnivån har stigit från utfallet 2017 med 275 miljoner euro, alltså ökat nästan med en tredjedel. Under samma period har stadens investeringar ökat med cirka en tredjedel från omkring 619 miljoner euro 2017 till cirka 917 miljoner euro 2020 (en jämförbar nivå 2020, med hänsyn till kapitaliseringen i stadsmiljösektorns hus).

Stadskoncernens lånestock uppgick till 5 552 miljoner euro, dvs. 8 442 euro per capita (lån 5 171 mn euro 2019). Av detta utgjorde Helsingfors stads lånestock 992 miljoner euro, dvs. 1 508 euro per invånare. Helsingfors stads lånestock minskade (42 mn euro) men däremot ökade dotterbolagens sammanlagda lånestock med 423 miljoner euro som en följd av den ökade investeringsnivån (motsvarande ökning 2019 var 434 mn euro).

Helsingfors stadskoncerns finansieringsanalys

I samband med behandlingen av bokslutet konstaterar föredraganden att kommunstyrelsen enligt kommunallagen i verksamhetsberättelsen ska lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Resultaten för affärsverken och de fonder som utgör självständiga balansenheter behandlas i deras egna bokslut i enlighet med bokföringsbestämmelserna.

Av de ackumulerade vinstmedlen i Helsingfors stads balansräkning ska 30 miljoner euro överföras till innovationsfonden. Innovationsfondens fria kapital var i februari 2021 ca 18 miljoner euro. Den årliga användningen har varierat, under de senaste åren ca 3 miljoner euro.

Stadsstyrelsen konstaterar i samband med behandlingen av bokslutets resultat följande i fråga om bostadsproduktionsfondens situation.

Stadens bostadsproduktionsfond består av tre korgar. Högst tre miljoner euro av de ackumulerade vinstmedlen i Helsingfors stads balansräkning ska överföras till bostadsproduktionsfondens fondkorg som bildades för kapitalkostnaderna för räntestödsbostäder. Fondkorgen har blivit överflödig då de räntestödsbolag som staden förvaltar i form av separata räntestödsbolag till väsentliga delar har fusionerats med Fastighets Ab Auroraborg som staden äger till 100 %. Stadsmiljösektorn har gjort ett separat förslag om att upplösa fondkorgen och ärendet som gäller en ändring av fondreglerna har tagits upp som ett separat ärende i beslutsfattandet. I samband med att korgen upplöses finns ett behov att göra en teknisk överföring på högst 3 miljoner euro till fonden.

Kaupunginhallitus 07.06.2021 § 424

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kapunginvaltuusto päättää hyväksyä vuoden 2020 tilinpäätöksen, siten että tilikauden tulos ennen varausten ja rahastojen muutoksia on 496 727 658,16 euroa. Tulokseen sisältyvät myös kaupungin liikelaitosten ja itsenäisinä taseyksikköinä käsiteltyjen rahastojen tulokset, jotka käsitellään niiden omissa kirjanpidoissa.

Alla olevien liikelaitosten yli- tai alijäämä siirretään ko. liikelaitoksen johtokunnan esityksen mukaisesti taseen omaan pääomaan.

Alla olevien rahastojen yli- tai alijäämä siirretään rahaston sääntöjen mukaisen ko. rahaston rahastopääomaan.

Lisäksi kaupunginvaltuusto päättää, että muun toiminnan tilikauden tulos käsitellään seuraavasti:

Edelleen kaupunginvaltuusto päättää siirtää innovaatiorahastoon Helsingin kaupungin taseeseen kertyneistä voittovaroista 30 miljoonaa euroa.

Lisäksi kaupunginvaltuusto päättää siirtää Asuntotuotantorahaston kaupungin suoraan omistamien korkotukiasuntojen pääomakustannusten hoitamista varten perustettuun rahastokoriin korin lakkauttamisen yhteydessä Helsingin kaupungin taseeseen kertyneistä voittovaroista enintään kolme miljoonaa euroa.

29.03.2021 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

22.03.2021 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Ari Hietamäki, taloussuunnittelupäällikkö, puhelin: 310 36567

Tuula Saxholm, rahoitusjohtaja, puhelin: 310 36250

Matti Malinen, talousarviopäällikkö, puhelin: 310 36277

Ulla Kukkonen, toimitusjohtaja, puhelin: 310 25110

This decision was published on 01.07.2021

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla uppgift om postadress och eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden i fråga får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

Hos den som har inlett ett ärende som gäller sökande av ändring tas det ut en rättegångsavgift i enlighet med lagen om domstolsavgifter (1455/2015).
Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00