Ryhmäaloite, ps, Helsingin pito- ja vetovoimaan vaikuttavat tekijät ja mahdolliset toimenpiteet
Sannfinländska fullmäktigegruppens gruppmotion om faktorer och eventuella åtgärder som påverkar Helsingfors dragnings- och hållkraft
Beslut
Stadsfullmäktige betraktade gruppmotionen som slutbehandlad.
Beslutet stämmer överens med förslaget.
Sannfinländarna uttrycker i sin gruppmotion oro över Helsingfors stads dragnings- och hållkraft. Sannfinländarnas fullmäktigegrupp föreslår att Helsingfors ”i fortsättningen utreder orsaken till varje persons utflyttning från staden” och å andra sidan att Helsingfors ”tar genomförandeprogrammet för boende och härmed sammanhängande markanvändning till ny beredning och uppdaterar det så att bostadsproduktionen och sammanhängande trafikprojekt motsvarar stadens utveckling och de ekonomiska realiteterna”.
Coronapandemin orsakade en ändring i migrationen till och från Helsingfors åren 2020–2021. Före coronapandemin fick Helsingfors stad ett klart inflyttningsöverskott i fråga om migrationen inom landet, men under coronaåren svängde utfallet av flyttningsrörelsen till negativt. I fråga om migrationen mellan Helsingfors och utlandet uppvisade staden hela tiden ett inflyttningsöverskott, dock så att inflyttningsöverskottet från utlandet har ökat betydligt under de senaste två åren.
Helsingfors uppvisade ett inflyttningsöverskott på totalt 5 400 invånare 2022. Inflyttningsöverskottet från utlandet blev 6 400 invånare, men utflyttningsöverskottet till det övriga Finland blev cirka 1 000 invånare. Flyttningsrörelsen inom Finland var regionalt tudelad: Helsingfors uppvisade ett inflyttningsöverskott på 2 700 invånare från Finland utanför Helsingforsregionen, men förlorade samtidigt 3 700 invånare till de andra kommunerna i regionen.
I sin helhet förlorade Helsingfors 1 600 invånare med ett inhemskt modersmål (finska, svenska, samiska), men uppvisade ett inflyttningsöverskott på 7 000 invånare med ett främmande modersmål i och med migrationen under 2022. Både invånare med ett inhemskt modersmål och invånare med ett främmande modersmål flyttade från Helsingfors till de andra kommunerna i Helsingforsregionen, men staden fick ett inflyttningsöverskott i båda befolkningsgrupperna från det övriga Finland utanför Helsingforsregionen. I fråga om migrationen mellan Helsingfors och utlandet uppvisade staden ett inflyttningsöverskott bland invånare med ett främmande modersmål, men när det gäller invånare med inhemskt modersmål var flyttningsrörelsen negativ.
(https://stat.hel.fi/pxweb/sv/Aluesarjat/Aluesarjat__vrm__vamuu__umkun/01UM_Inet_Muuttoliike_suunta.px/(Link leads to external service))
Enligt de nyaste förhandsuppgifterna för 2023 av Statistikcentralen ser det ut som om migrationen till och från Helsingfors håller på att återhämta sig till den nivå som gällde före pandemin. Flyttningsrörelsen inom Finland har börjat uppvisa vinst, eftersom antalet personer som flyttade till Helsingfors vid ingången av året överskred den nivå som gällde vid ingången av 2019 och antalet personer som flyttade från Helsingfors har minskat betydligt jämfört med 2020–2022. Antalet personer som flyttade till Helsingfors från utlandet har å sin sida fortsatt öka jämfört med motsvarande tidpunkt under de föregående åren. Även inflyttningsöverskottet från utlandet har ökat, medan antalet personer som flyttar från Helsingfors till utlandet har hållit sig på ungefär samma nivå som tidigare år. Därför ser det ut som om Helsingfors totala inflyttningsöverskott håller på att öka betydligt jämfört med coronaåren.
Motsvarande drag kan ses i flyttningsrörelser för andra stora städer (Esbo, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo). Enligt de nyaste uppgifterna ökar de stora städernas nettoinflyttning. Nettoinflyttningen har uppvisat ett klart överskott för alla städer både i fråga om flyttningsrörelse inom landet och från utlandet under de senaste tolv månaderna (juni 2022–juni 2023). I flyttningsrörelsen inom landet har Tammerfors fått det största inflyttningsöverskottet under perioden. Även i Esbo och Åbo har inflyttningsöverskottet inom landet varit större än i Helsingfors. Däremot har Helsingfors inflyttningsöverskott från utlandet varit klart störst under de senaste tolv månaderna. Dessutom fick Esbo och Vanda ett betydligt inflyttningsöverskott från utlandet under denna tid. Under de senaste tolv månaderna har Helsingfors dock fått det största inflyttningsöverskottet i landet.
Under 2023 utreder Helsingfors stad orsaker till utflyttningen med en enkät till ett urval av de hushåll som flyttade från Helsingfors under coronapandemin. Med hjälp av enkäten får staden närmare uppgifter om de grunder som ledde till bortflyttningen och på vilket sätt grunderna skiljer sig enligt hushållens bakgrund. Enkätresultaten kan användas som bakgrundsuppgifter under beredningen av det nya genomförandeprogrammet för boende och härmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet 2024–2027) och i att förbättra trivseln i bostadsområden.
Det nuvarande BM-programmet gäller bara till utgången av 2023. Bostadsproduktionsmålen samt andra mål som gäller markanvändning och trafik tas till granskning och uppdateras vid beredningen av det nya BM-programmet.
Svaret på sannfinländarnas gruppmotion kräver en beskrivning av flyttningsrörelsens utveckling före och efter coronapandemin. Svaret innehåller både uppgifter om utfallet för 2022 och preliminära uppgifter för 2023. Insamlingen av uppgifter från Statistikcentralen har fördröjt motionsvaret.
Kaupunginhallitus 11.09.2023 § 540
Päätös
Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:
Kaupunginvaltuusto katsoo ryhmäaloitteen loppuun käsitellyksi.
28.08.2023 Pöydälle
Esittelijä
Lisätiedot
Timo Cantell, Kaupunkitietopäällikkö, puhelin: 310 73362
This decision was published on 03.10.2023
FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING
Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.
Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen
Presenter information
Ask for more info
Timo Cantell, stadsfaktachef, telefon: 09 310 73362