Yhteistyösopimuksen hyväksyminen Etelä-Suomen sosiaali- ja terveydenhuollon yhteistyöalueelle (YTA)

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Samarbetsavtalet för Södra Finlands samarbetsområde är ett lagstadgat avtal för överenskommelse om arbetsfördelningen, samarbetet och samordningen av verksamheten mellan de välfärdsområden som ingår i samarbetsområdet till den del detta behövs för skötseln av välfärdsområdenas lagstadgade upp gifter och för tryggandet av kostnadsnyttoeffektiviteten i social- och hälsovården. Avtalet har beretts i samarbete med välfärdsområdena i samarbetsområdet. Avtalet träder i kraft när välfärdsområdesfullmäktige för välfärdsområdena, Helsingfors stadsfullmäktige och HUS-sammanslutningens stämma har godkänt det.

Rättslig grund för utarbetande av avtalet

Enligt 35 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021, nedan lagen) finns fem samarbetsområden för social- och hälsovården för samordning, utvecklande och samarbete på regional nivå rörande den social- och hälsovård som ordnas av välfärdsområdena. Vilka välfärdsområden som hör till vart och ett av samarbetsområdena fastställs genom förordning av statsrådet. Enligt 1 § i statsrådets förordning om samarbetsområdena för social- och hälsovården omfattar Södra Finlands samarbetsområde Södra Karelens välfärdsområde, Helsingfors stad, HUS-sammanslutningen, Östra Nylands välfärdsområde, Mellersta Nylands välfärdsområde, Kymmenedalens välfärdsområde, Västra Nylands välfärdsområde, Päijänne-Tavastlands välfärdsområde och Vanda och Kervo välfärdsområde.

Enligt 36 § 1 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård ska de välfärdsområden som hör till samma samarbetsområde för social- och hälsovården för varje fullmäktigeperiod ingå ett samarbetsavtal. Enligt samma moment är syftet med samarbetsavtalet att säkerställa arbetsfördelningen, samarbetet och samordningen mellan de välfärdsområden som ingår i samarbetsområdet till den del detta behövs för skötseln av välfärdsområdenas lagstadgade uppgifter och för tryggandet av kostnadsnyttoeffektiviteten i social- och hälsovården.

Enligt 36 § 2 mom. i samma lag ska samarbetet främja kostnadsnyttoeffektiviteten, produktiviteten, kvaliteten, klient- och patientsäkerheten, ändamålsenligheten, jämlik tillgång, språkliga rättigheter samt fungerande servicekedjor och servicehelheter i social- och hälsovården. Genom samarbetsavtalet ska det dessutom säkerställas att en verksamhetsenhet som tillhandahåller social- och hälsovård med stöd av avtalet har tillräckliga ekonomiska och personella resurser samt tillräcklig kompetens för att sköta uppgiften.

I 3 mom. i samma paragraf anges en förteckning över de temahelheter vid vilka arbetsfördelningen, samarbetet och samordningen mellan välfärdsområdena åtminstone ska fastställas i avtalet. Dessa temahelheter är:

1. bedömningen och prognostiseringen av befolkningens servicebehov och uppföljningen och utvärderingen av ordnandet av social- och hälsovården
2. socialjour och jour inom hälso- och sjukvården
3. organiseringen av uppgifterna vid centralen för prehospital akutsjukvård och samordning av verksamheten inom den prehospitala akutsjukvården med övrig verksamhet
4. ordnande och produktion av medicinska stödtjänster och andra stödtjänster
5. säkerställandet av personalen och kompetensen i den specialiserade sjukvården inom olika specialområden för att trygga en ändamålsenlig tillgång och tillgänglighet i fråga om tjänsterna
6. ordnande och produktion av sådana social- och hälsovårdstjänster som på grund av att de behövs sällan eller är särskilt krävande förutsätter upprepning eller specialkompetens inom flera områden för att tillräcklig kompetens och skicklighet ska kunna uppnås och upprätthållas eller betydande investeringar i anordningar, utrustning eller lokaler
7. genomförandet av utbildnings-, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten samt samordnings-, styrnings- och rådgivningsuppgifterna rörande dessa funktioner hos det välfärdsområde som är huvudman för ett universitetssjukhus
8. fastställandet av de regionala principerna vid ibruktagande, användning och tagande ur bruk av metoder inom social- och hälsovården med beaktande av de riksomfattande riktlinjerna för principerna
9. utvecklandet av informationshanteringen och de elektroniska tjänsterna i social- och hälsovården, användningen av klient- och patientuppgifter samt i skyldigheter enligt lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen med beaktande av de riksomfattande riktlinjerna för dem
10. skapande av beredskap för störningssituationer och undantagsförhållanden och ordnandet av verksamheten vid det beredskapscenter som avses i 51 § 2 mom.
11. till sina effekter vittsyftande och ekonomiskt betydelsefulla investeringar och avtal som motsvarar sådana investeringar i den utsträckning det behövs med hänsyn till frågorna ovan

Enligt 36 § 4 mom. i lagen ska det i samarbetsavtalet dessutom bestämmas om den kostnadsfördelning mellan välfärdsområdena som sammanhänger med en ansvarsfördelning till de delar kostnadsfördelningen inte regleras i 57 §.

Samarbetsavtalet kan omfatta också annat än arbetsfördelning, samarbete och samordning enligt ovan (3 mom.) vid ordnande och produktion av social- och hälsovård. Samarbetsavtalet ska samordnas med det samarbetsavtal mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena som avses lagen. Statsrådet har utfärdat en förordning som preciserar innehållet i och beredningen av samarbetsavtal mellan välfärdsområden.

Beskrivning av beredningsprocessen

Beredningen av samarbetsavtalet för Södra Finlands samarbetsområde inleddes med ett möte för en styrgrupp för avtalsberedningen i oktober 2023. Avtalsparterna utsåg var sin representant i styrgruppen bland sina ledande tjänsteinnehavare. Chefsöverläkare på HUS Markku Mäkijärvi har varit ordförande för styrgruppen. Styrgruppen fördelade avtalsberedningen mellan fyra arbetsgrupper som ansvarade för beredningen av avtalsutkastet. Varje arbetsgrupp fick i uppdrag att bereda från tre till fyra temahelheter som avses i 36 § 3 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Arbetsgrupperna bestod av experter som avtalsparterna hade utsett.

Fortskridningen av processen för avtalsberedning och förväntningarna på beredningen behandlades 19.12.2023 på förhandlingar mellan samarbetsområden som ordnades av social-och hälsovårdsministeriet. Förutom avtalsparterna deltog företrädare för social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, inrikesministeriet och Institutet för hälsa och välfärd i förhandlingarna. I förhandlingarna ansågs det som en viktig utgångspunkt att avtalet inte avgränsas att gälla endast den specialiserade sjukvården utan att det omfattar även primärvården, socialtjänsterna och integrationen av verksamheten. Det konstaterades dessutom i protokollet för förhandlingarna att Södra Finlands samarbetsområde har bedrivit samarbete inom stödtjänsterna redan under en längre tid och att det inte är lika lätt att identifiera synergifördelar i samarbetsområdet som i andra samarbetsområden.

Social- och hälsovårdsministeriet har blivit hört i fråga om det avtalsutkast som styrgruppen och arbetsgrupperna berett i enlighet med 37 § 3 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Ministeriets utlåtande 12.6.2024 om avtalsutkastet har beaktats i den slutgiltiga avtalstexten. Avtalsutkastet har två gånger, våren 2024 och i början av hösten 2024, sänts på remiss i stor omfattning i avtalsparternas organisationer. Kommentarerna har beaktats i den slutgiltiga versionen av avtalet.

Enligt 37 § 2 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård ska välfärdsområdena vid beredningen av samarbetsavtalet höra de högskolor som tillhandahåller utbildning inom social- och hälsoområdet när de avtalar om utbildnings-, forsknings- och innovationsverksamhet. Under beredningen har de aktuella högskolorna blivit hörda vid ett diskussionsmöte och det har dessutom varit möjligt för dem att ge skriftliga kommentarer för beaktandevid beredningen av avtalet. Ytterligare har avtalsutkastet i enlighet med 37 § 2 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård beretts i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet vad gäller de uppgifter som avser förberedelser och beredskap.

Under beredningen av avtalsutkastet har även samordningen med samarbetsavtalet för de tvåspråkiga välfärdsområdena beaktats.

Allmän beskrivning av avtalet och avtalets uppföljningsstrukturer

I bilaga 1 finns ett förslag till Södra Finlands samarbetsområdes första samarbetsavtal. Den egentliga avtalstexten är cirka 50 sidor lång och avtalet har dessutom fyra bilagor. Avtalstexten är indelad i tjugo avsnitt av vilka tolv omfattar avtalets egentliga innehåll, sju avtalsjuridik och ett avtalstekniska anteckningar som gäller verkställighet och uppföljning av avtalet.

Avsikten är att samarbetsavtalet ska ha karaktären av ett huvudavtal med stöd av vilket två eller flera avtalsparter kan komma överens om samarbete mer i detalj genom separata underavtal till samarbetsavtalet. Avtalsparterna godkänner underavtalen till samarbetsavtalet utifrån sina egna interna anvisningar. Avtal som gäller befintliga samarbetsarrangemang (till exempel i fråga om diagnostiska tjänster) avses i fortsättningen som underavtal som baserar sig på samarbetsavtalet.

Avtalet innebär inte väsentliga ändringar i arbetsfördelningen mellan avtalsparterna. Avtalet har utarbetats med den utgångspunkten att det möjliggör samarbete mellan avtalsparterna, skapar juridiska förutsättningar för samarbetet och beaktar avtalsparternas lagstadgade förpliktelser (till exempel beredskapscenter för social- och hälsovården). Avtalet ålägger inte avtalsparterna att samarbeta på något visst sätt.

Behoven och situationerna kan förändras snabbt och därför är det inte ändamålsenligt att förbinda nio avtalsparter till en enskild samarbetsform i avtalet. Eventuella ändringar i avtalet skulle kräva en lång förvaltningsprocess. Det är betydligt mer funktionellt att samarbeta utifrån ovannämnda underavtal till samarbetsavtalet eftersom det är lättare att ändra dem vid behov.

I samarbetsavtalet fastställs dessutom uppföljningsstrukturer i vilka ingår styrgruppen för samarbetsområdet, som består av tjänsteinnehavare, och de arbetsgrupper som styrgruppen utser. Även styrgruppens och arbetsgruppernas verksamhet och uppgifter fastställs i avtalet.

Godkännande av avtalet

Enligt 37 § 3 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård ska samarbetsavtalet godkännas av fullmäktige. Avtalet föreläggs nu avtalsparternas områdesfullmäktige, Helsingfors stadsfullmäktige och HUS-sammanslutningens stämma för godkännande. Meningen är att avtalet ska godkännas före utgången av 2024. Avtalet träder i kraft när samtliga avtalsparter har godkänt det. Enligt 1 § i lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården ska samarbetsavtalet mellan välfärdsområden utarbetas före utgången av 2025. Avtalet blir alltså nu klart ett år innan den lagstadgade tidsfristen går ut. Även social- och hälsovårdsministeriet har uttryckt ett önskemål om att avtalet skulle godkännas tidigare än enligt den lagstadgade tidsplanen.

Om stadsfullmäktige godkänner beslutsförslaget har stadsstyrelsen för avsikt att i sitt verkställighetsbeslut bemyndiga sektorchefen för social-, hälsovårds- och räddningssektorn att underteckna samarbetsavtalet och vid behov göra smärre ändringar av teknisk natur i avtalet.

Kaupunginhallitus 04.11.2024 § 669

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Jan Ihatsu, kaupunginsihteeri, puhelin: 09 310 36276

Sosiaali-, terveys- ja pelastuslautakunta 22.10.2024 § 216

Esitys

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Hanna Laine, yhteyspäällikkö, puhelin: 09 310 36172

This decision was published on 04.12.2024

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom välfärdsområdesbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Välfärdsområdesbesvär ska anföras inom 30 dagar efter att man fått del av beslutet.

Besvärsskriften ska lämnas in till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet sändes, om inte något annat påvisas. En välfärdsområdesmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet sändes, om inte något annat påvisas.

Dagen då man fått del av beslutet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna lämnas in första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Välfärdsområdesbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Välfärdsområdesbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter:

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen: https://asiointi.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om en laglig företrädare eller ett ombud för ändringssökandens talan, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla postadressen och en eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

En rättegångsavgift tas ut med stöd av lagen om domstolsavgifter (1455/2015) hos den som söker ändring. I ett ärende som marknadsdomstolen har behandlat som första instans tas avgiften ut oberoende av utgången.

Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Skyddad e-post: https://securemail.hel.fi/

Använd alltid skyddad e-post när du skickar personliga uppgifter.

Nämn alltid diarienumret (t.ex. HEL 2021-000123) i ditt meddelande om ditt ärende redan har upptagits till behandling vid Helsingfors stad.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00.