Tilinpäätös vuodelta 2021, Helsingin kaupunki

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Föredraganden meddelar att bokslutet för år 2021 har färdigställts. Bokslutet omfattar hela stadens bokslut och koncernbokslutet.

Staden har skött sin ekonomi långsiktigt och den vilar på en stadig grund. Stadens resultat för räkenskapsperioden var 349,6 miljoner euro, vilket var 223,6 miljoner bättre än prognosen i budgeten. Resultatet för 2020 var 496,7 miljoner euro, medan det var 377,0 miljoner euro 2019 och 386,8 miljoner euro 2018. Med betraktande av flera av de senaste åren var resultatet för 2021 ungefär på en genomsnittlig nivå, men i förhållande till den realiserade investeringsnivån något sämre än för de föregående åren.

Årets resultat var möjligt eftersom årsbidraget blev bättre än budgeterat (237,0 miljoner euro) till följd av att skatteinkomsterna överskred budgeten betydligt (198,7 miljoner euro). Inkomsterna från försäljning av mark, byggnader och aktier (bokförs som övriga verksamhetsintäkter) stämde överens med budgeten, totalt 101 miljoner euro. Detta var cirka 50 miljoner euro mindre än föregående år och cirka 70 miljoner mindre än året innan. Statsunderstöden för kostnader orsakade av coronapandemin uppgick till sammanlagt 175,4 miljoner euro. Dessa riktades i huvudsak till social- och hälsovårdssektorn.

Stadens externa omkostnader överskred budgeten med 219,4 miljoner euro, vilket innebar en ökning på 7,8 procent jämfört med föregående år (motsvarande ökning för 2020 var 3,6 procent). Utgifterna överskreds på grund av de direkta kostnaderna för coronapandemin inom social- och hälsovårdssektorn. Dessa kostnader kompenseras delvis av staten med statsunderstöd. Utgifterna enligt det ekonomiska målet som dimensionerar driftsekonomins omkostnader i stadsstrategin ökade med cirka 9,3 procent 2021, dvs. mer än tredubbelt i förhållande till det strategiska målet på 2,87 procent (motsvarande ökning för 2020 var 4,4 procent).

Om man beaktar statsunderstödet för de direkta kostnader och kostnader för hälsosäkerheten vid gränsövergångsställen (175 miljoner euro) som coronapandemin förorsakade i stadsstrategins ekonomimål som dimensionerar driftsekonomins omkostnader, så var utgiftsökningen 5,2 procent, dvs. fortfarande dubbel i förhållande till strategimålet.

Utfallet för stadens driftsbidrag var nästan helt i enlighet med budgeten till följd av coronakompensationerna som betalades som statsstöd. Driftsbidraget försämrades med närmare sju procent från föregående år. Försämringen berodde på de ökade utgifterna och på de lägre försäljningsvinsterna från mark och fastigheter.

Skatteintäkterna ökade med 7,4 procent från föregående år (motsvarande ökning för 2020 var 2,1 procent). Utfallet för skatteintäkter blev totalt 198,7 miljoner euro bättre än budgeterad, inklusive coronakompensationer via samfundsskatterna. Beskrivande för utvecklingen av kommunalskatteunderlaget är att de kumulativa redovisningarna av kommunalskatten har ökat för alla skattetagare med +6,1 procent på riksnivå från början av 2021. Utfallet för redovisningen av statsandelar uppgick till 330,4 miljoner euro, dvs. 18,4 miljoner euro högre än budgeterat. Inkomsterna från skatter och statsandelar var sammanlagt 217 miljoner euro större än budgeterat.

Årsbidraget var 757 miljoner euro, vilket är 297,2 miljoner euro större än i budgeten men en aning sämre än föregående år (863 miljoner euro 2020).

Coronapandemins direkta ekonomiska konsekvenser för Helsingfors stads verksamhetsbidrag 2021 var uppskattningsvis en aning under -100 miljoner euro. I sektorerna har det dessutom uppstått ett serviceunderskott, och att täcka detta kommer att öka stadens utgifter från och med 2021. Tack vare coronakompensationerna via samfundsskatter och statsunderstöd balanseras coronapandemins ekonomiska konsekvenser för 2021. Kompensationerna av engångskaraktär som har ersatt ekonomiska förluster orsakade av coronapandemin 2020–2021 slopas 2022 och kan inte längre användas för att täcka kostnader som senare uppstår för staden på grund av serviceunderskottet.

Stadens investeringsutgifter var 889,6 miljoner euro, vilket var 27 miljoner euro mindre än det föregående årets jämförbara situation (då engångskapitaliseringen på cirka 130 miljoner euro för fastighetsbolaget Kiinteistö Oy Kalasataman Kymppi beaktas i föregående års utfall).

Investeringsutgifterna exklusive affärsverken uppgick till 644,2 miljoner euro år 2021, dvs. 117,3 miljoner euro mindre än år 2020 då 2020 års engångskapitalisering av det redan sålda Kiinteistö Oy Kalasataman Kymppi inte beaktas. År 2020 användes 761,5 miljoner euro, medan 639,9 miljoner euro användes år 2019 och 516 miljoner euro år 2018. Den ökade investeringsnivån under de senaste åren härstammar särskilt från fostrans- och utbildningssektorns byggprojekt, grundberedning i nya projektområden samt ombyggnad och reparation av gator och trafikleder.

För husbyggnadsprojekt användes sammanlagt 255,6 miljoner euro, vilket är 42,5 miljoner euro mindre än 2020, då man använde 298,1 miljoner euro av anslaget. År 2019 var motsvarande summa 266,1 miljoner euro. För nybyggnad och kompletteringsbyggande användes 126,3 miljoner euro. År 2020 var beloppet 130,9 miljoner euro. För reparationsprojekt användes 129,3 miljoner euro, medan under 2020 användes 167,1 miljoner euro.

Budgetmomentet Grundberedning i projektområden, till stadsstyrelsens disposition förbrukade under 2021 sammanlagt 68,3 miljoner euro, vilket är 28,1 miljoner euro mindre än år 2020. År 2020 användes 96,4 miljoner euro. År 2019 var motsvarande summa 55,5 miljoner euro.

Sammanlagt 159 miljoner euro användes för gator och trafikleder, vilket är 14,2 miljoner euro mindre än 2020. Motsvarande summa var 173,2 miljoner euro 2020 och 158,7 miljoner euro 2019.

Investeringarna i affärsverket HST uppgick till 243 miljoner euro 2021 (145,9 miljoner euro år 2020). Investeringsnivån har stigit särskilt med anledning av investeringar i infrastruktur, depåer och materiel för Spårjokern, genomförandefasen i projektet Kronbroarna, som inleddes 2021, samt investeringar i metrovagnar.

På grund av stadens höga investeringsnivå blev utfallet för verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, som är ett centralt nyckeltal för stadens ekonomi, -89,8 miljoner euro negativt. Utfallet för verksamhetens och investeringarnas kassaflöde överskred dock budgeten med 231,9 miljoner euro eftersom årsbidraget utföll bättre än i budgeten. Utfallet för de internt tillförda medlen för att täcka investeringsnivån, alltså årsbidraget, blev något sämre än året innan, men ungefär i linje med de föregående åren. Investeringsnivån förblev hög 2021, vilket ledde till ett negativt utfall för verksamhetens och investeringarnas kassaflöde. Då man betraktar stadens ekonomiska balans utgående från verksamhetens och investeringarnas kassaflöde kan man se en nedåtgående trend.

Årsbidraget i relation till den realiserade investeringsnivån (andel av investeringarna som finansieras med internt tillförda medel) var 88 procent 2021. 2020 var motsvarande nyckeltal 85 procent. Andelen skiljer sig inte väsentligt från nivån i andra större städer. Också den genomsnittliga andelen investeringar som finansieras med internt tillförda medel i kommunsektorn var 86 procent enligt förhandsuppgifter. Stadens ekonomiska balans uppvisar en nedåtgående trend även då den granskas utgående från andelen investeringar som finansieras med internt tillförda medel. Orsaken till detta är att de internt tillförda medlen, alltså årsbidraget, inte har ökat i takt med investeringsnivån.

I budgeten för år 2021 hade man förberett sig för att ta upp nya lån på 80 miljoner euro. De långfristiga lånen amorterades med cirka 65,8 miljoner euro (inklusive affärsverket trafikverkets investeringslån av finansinstitut). Stadens likviditet har utvecklats bättre än vad som förutsågs under budgetberedningen för 2021, och stadens lånebehov flyttades till 2022. Antalet långfristiga lån sjönk med sammanlagt 65,8 miljoner euro netto under 2021. Stadens upplåning vid utgången av året var sålunda 913 miljoner euro (992 miljoner euro vid utgången av 2020).

Det totala beloppet för stadens kassa och bank samt finansieringsvärdepapper har minskat med 172,3 miljoner euro under den senaste räkenskapsperioden. Ändringen i kassamedlen beror i huvudsak på verksamhetens och investeringarnas negativa kassaflöde och på att upptagningen av långfristiga lån flyttades till 2022.

I posten Kassa och bank i stadens balansräkning ingår även kontomedel på stadens koncernkonto för sammanslutningar som hör till stadens koncernkonto. Stadens skuld till dessa sammanslutningar på deras medel på koncernkontot avspeglas i stadens balansräkning bland beloppet för kortfristiga skulder. I stadens koncernkontosystem fanns sammanlagt 541,3 miljoner euro i dottersammanslutningarnas medel vid utgången av året (en minskning på 36 miljoner euro från föregående år).

Helsingfors stadskoncerns resultat 2021 var cirka 385 miljoner euro. Resultatet blev cirka -220 miljoner euro svagare än 2020 (stadskoncernens resultat 2020 var 605 miljoner euro). Helsingfors stads resultat blev -147 miljoner euro svagare än föregående år. Dottersammanslutningarna stärkte stadskoncernens resultat med 35 miljoner euro (108 miljoner euro 2020). Av dottersammanslutningarna har framför allt Helen Ab (-67 miljoner euro) och Helsingfors stads bostäder Ab (-11 miljoner euro) gjort svagare resultat än 2020. Helen Ab:s resultat var 55 miljoner euro 2021 och 122 miljoner euro 2020.

Stadskoncernens överskott enligt resultaträkningen (med beaktande av avskrivningsnivån) var 369 miljoner euro, vilket var -200 miljoner euro mindre än föregående år. Helsingfors stads överskott var -142 miljoner euro mindre än föregående år.

Med beaktande av stadskoncernens investeringar var verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -331 miljoner euro negativt 2021, något svagare än året innan (-269 miljoner euro 2020). Helsingfors stads inverkan på stadskoncernens verksamhets och investeringars kassaflöde var -90 miljoner euro, svagare än föregående år (-9 miljoner euro 2020).

Dottersammanslutningarnas (ej samkommuner eller sådana där ägarandelen överstiger 50 procent) totala investeringsnivå uppgick till 671 miljoner euro, vilket var 237 miljoner euro, alltså cirka 26 procent, mindre än förra året (908 miljoner euro 2020). Sänkningen av dottersammanslutningarnas investeringsnivå beror framför allt på att de dottersammanslutningar som idkar boenderelaterad verksamhet investerade mindre än föregående år. Framför allt Helsingfors stads bostäder Ab:s, Helsingin Asumisoikeus Oy:s och Fastighets Ab Auroraborgs investeringar var betydligt mindre 2021 än föregående år. Också Stadionstiftelsens investeringar var betydligt mindre än föregående år eftersom ombyggnaden av Olympiastadion blivit klar.

År 2021 var de dottersammanslutningar (ej samkommuner eller sådana där ägarandelen överstiger 50 procent) som gjorde de största investeringarna Helsingfors stads bostäder Ab (300 miljoner euro), Helen Ab (237 miljoner euro) och Helsingin Asumisoikeus Oy (35 miljoner euro). Bland samkommunerna gjordes de största investeringarna av HRM (232 miljoner euro, samkommunen totalt) och HUS (250 miljoner euro, samkommunen totalt).

Stadskoncernens lånestock uppgick till 5 891 miljoner euro, dvs. 8 941 euro per invånare (lån 5 552 miljoner euro 2020). Av detta utgjorde Helsingfors stads lånestock 913 miljoner euro, dvs. 1 386 euro per invånare. Helsingfors stads lånestock minskade (79 miljoner euro), men dottersammanslutningarnas (ej samkommuner eller sådana där ägarandelen överstiger 50 procent) sammanlagda lånestock ökade på grund av den höjda investeringsnivån med cirka 404 miljoner euro.

Helsingfors stadskoncerns relativa skuldsättning har under de senaste åren hållits på ungefär samma nivå och uppgick till cirka 88 procent 2021.

I samband med behandlingen av bokslutet konstaterar föredraganden att kommunstyrelsen enligt kommunallagen i verksamhetsberättelsen ska lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Resultaten för affärsverken och de fonder som utgör självständiga balansenheter behandlas i deras egna bokslut i enlighet med bokföringsbestämmelserna.

Kaupunginhallitus 13.06.2022 § 442

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto päättää hyväksyä vuoden 2021 tilinpäätöksen siten, että tilikauden tulos ennen varausten ja rahastojen muutoksia on 349 580 755,35 euroa. Tulokseen sisältyvät myös kaupungin liikelaitosten ja itsenäisinä taseyksikköinä käsiteltyjen rahastojen tulokset, jotka käsitellään niiden omissa kirjanpidoissa.

Alla olevien liikelaitosten yli- tai alijäämä siirretään ko. liikelaitoksen johtokunnan esityksen mukaisesti taseen omaan pääomaan.

Alla olevien rahastojen yli- tai alijäämä siirretään rahaston sääntöjen mukaisen ko. rahaston rahastopääomaan.

Lisäksi kaupunginvaltuusto päättää, että muun toiminnan tilikauden tulos käsitellään seuraavasti:

Kaupunginhallitus päättää hyväksyä Tilinpäätös 2021 kirjaan tehdyn korjauksen seuraavasti:

Kaupunginhallituksessa 28.3.2022 hyväksyttyyn Helsingin kaupungin Tilinpäätös 2021 kirjaan on tehty korjaus sivulla 200 olevaan Taloushallintopalveluliikelaitoksen rahoituslaskelmaan . Korjaus on tehty laskelmassa Rahoituksen rahavirtaan. Rahoituksen rahavirran Saamisten muutos muilta- riviltä on siirretty tili Kuitattavat sisäiset saamiset, summaltaan 19 667,00 euroa, riville Saamisten muutos kunnalta. Edellä mainitulla tilillä on poikkeuksellisesti ollut saldoa per 31.12.2021. Tili on ohjautunut Tasku-järjestelmässä väärälle raporttiriville, mutta koska tilin arvo tilinpäätöksessä pitäisi olla nolla, se ei ole aiemmin noussut esille. Rahoituksen rahavirran loppusumma ei muutu. Tiliohjaus korjataan jatkoa ajatellen.

Alla on merkitty korjattavat rivit keltaisella.

Alla rivit on korjattu tilinpäätöskirjaan.

06.06.2022 Pöydälle

28.03.2022 Ehdotuksen mukaan

21.03.2022 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Ari Hietamäki, taloussuunnittelupäällikkö, puhelin: 310 36567

Kasvatus- ja koulutuslautakunta 22.03.2022 § 62

Päätös

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Tero Vuontisjärvi, talous- ja suunnittelupäällikkö, puhelin: 310 80295

Anna Tarkkala-Hellström, suunnittelupäällikkö, puhelin: 310 86442

Sosiaali- ja terveyslautakunta 15.03.2022 § 48

Päätös

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Sampo Pajari, talous- ja suunnittelupäällikkö, puhelin: 310 42246

Liikenneliikelaitoksen johtokunta 04.03.2022 § 29

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Jukka Hämäläinen, toimitusjohtaja, puhelin: 310 20911

Työterveysliikelaitoksen johtokunta 18.02.2022 § 11

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Katariina Niemelä, hallintopäällikkö, puhelin: +358931054082

Palvelukeskusliikelaitoksen johtokunta 18.02.2022 § 6

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Sirkka Ilmoniemi, kirjanpitopäällikkö, puhelin: +358 9 310 27805

Rakentamispalveluliikelaitoksen johtokunta 17.02.2022 § 23

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Simo Aapro, talouspäällikkö, puhelin: 310 76524

Taloushallintopalveluliikelaitoksen johtokunta 16.02.2022 § 6

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Tiia Kumpulainen, talouspäällikkö, puhelin: 310 25106

Pelastuslautakunta 09.02.2022 § 15

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Henri Nordenswan, hallintopäällikkö, puhelin: 310 30010

Tarkastuslautakunta 08.02.2022 § 12

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Vilma Lamminpää, controller, puhelin: +358931036581

This decision was published on 05.07.2022

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens besöksadress fram till 24.12.2021 är den följande

Förvaltningsdomstolens besöksadress från och med 27.12.2021 är den följande

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla uppgift om postadress och eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden i fråga får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

Hos den som har inlett ett ärende som gäller sökande av ändring tas det ut en rättegångsavgift i enlighet med lagen om domstolsavgifter (1455/2015).
Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00