Opetussuunnitelman hyväksyminen, kotoutumiskoulutus, ruotsinkielinen työväenopisto, Arbis, kasvatuksen ja koulutuksen toimiala

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Under de senaste åren har antalet vuxna, barn och unga som önskar integrera sig på svenska kontinuerligt ökat. Helsingfors arbis har ordnat integrationsutbildning sedan år 2012 enligt Grunderna för läroplanen för integrationsutbildning av vuxna invandrare 2012. Den lokala läroplanen godkändes av Helsingfors arbis direktion 4.12.2012. Förslaget till den nya läroplanen ersätter denna.

Enligt förvaltningsstadgans 15 kap. 2 §, andra stycket, mom. 1 är det fostrans- och utbildningsnämndens svenska sektion som godkänner svenska läroplaner på stadsnivå.

Grunderna för läroplanen för integrationsutbildning 2022 är fastställda av Utbildningsstyrelsen 22.2.2022 i enlighet med lagen om främjande av integration. De utgör en gemensam grund för de lokala läroplanerna och främjar genomförandet av utbildningen på jämlika grunder i hela landet. Föreskriften är förpliktande för anordnarna av integrationsutbildning. Grunderna för läroplanen för integrationsutbildning är i kraft tillsvidare och samtidigt ersätter de nya grunderna tidigare läroplaner.

Läroplanen för integrationsutbildningen vid Helsingfors arbis har utarbetats i eGrunder som är det verktyg Utbildningsstyrelsen erbjuder. Den är uppgjord av Arbis SFI-team (svenska för invandrade) i samarbete med Arbis rektor och svenska servicehelhetens planerare. Läroplanen följer i sin helhet de fastställda läroplansgrunderna.

Kort om integrationsutbildning

Som integrationsutbildning för invandrare vars läroplikt har upphört ordnas i enlighet med lagen om främjande av integration undervisning i svenska eller finska och vid behov läs- och skrivundervisning, samt annan undervisning som främjar tillträde till arbetslivet och vidareutbildning samt färdigheter i samhällsliv, kultur och livskompetens.

Integrationsutbildningens syfte är att främja den studerandes färdigheter i svenska/finska och utvecklingen av andra färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet. Avsikten är att stödja den studerandes sysselsättningsmöjligheter eller övergång till fortsatta studier. Utbildningen skapar också på ett bredare plan förutsättningar för de studerandes välbefinnande och deras jämlika ställning i samhället samtidigt som den ökar de studerandes delaktighet och stöder ansvarstagandet för den egna integrationen.

Integrationsutbildningens omfattning är 80 studiepoäng och målet är att de studerande ska uppnå nivå B1.1. i svenska. Utbildningen består av följande delområden: språkliga färdigheter och kommunikationsfärdigheter, samhälls- och arbetslivsfärdigheter, handledning som stöder den studerande samt stöd för studierna och lärandet. Utbildningen innehåller även lärande i arbetet som består av två delar: språkpraktik och arbetspraktik. Där poängteras den svenskspråkiga handledningen på arbetsplatsen. I utbildningen ska man identifiera kunnande som den studerande förvärvat tidigare och göra upp en plan för sysselsättning eller fortsatta studier.

Integrationsutbildningen på Arbis är en så kallad frivillig integrationsutbildning på svenska i motsats till den av NTM-centralen upphandlade arbetskraftsutbildningen. I utbildningen tillämpas dock i sin helhet de principer och mål som finns angivna i läroplanen för integrationsutbildning.

Utbildningen koordineras av en arbetsgrupp (SFI-team) som består av SFI-utbildningsplaneraren, Arbis planeringsansvariga lärare, servicehelhetens planerare och vid behov andra inkallade medlemmar.

Utbildningen organiseras enligt de olika språknivåer som studerandena har när de inleder sin utbildning. Arbis har en snabb studieväg för studerande som behärskar det latinska alfabetet och har förutsättningar att studera självständigt. För studerande som saknar kunskaper i det latinska alfabetet ordnar Arbis i mån av möjlighet extra undervisningstimmar i läs- och skrivfärdigheter.

Läroplanen för integrationsutbildningen utgår från att inlärningen sker genom interaktion och samarbete. Kursdeltagarna uppmuntras att själva ta initiativ och aktivt reflektera över sin inlärning tillsammans med läraren. Läraren har ett ansvar att ge verktyg för reflektionen och att handleda kursdeltagarna. Lärandet sker i ett socialt, kulturellt och historiskt sammanhang och kopplas till tidigare kunskaper.

Att stärka känslan av tillhörighet i Svenskfinland via de finlandssvenska organisationerna och föreningarna är en viktig del av utbildningen. Därigenom får de studerande även ett socialt nätverk.

Mångsidiga kompetenser

Förutom det kunskapsmässiga innehållet i läroplanen betonas också de mångsidiga kompetenserna.

Med mångsidig kompetens avses kognitiva färdigheter, metafärdigheter och andra färdigheter som utgör grunden för lärandet och kunnandet och som den studerande behöver i sin vardag, i studierna, i samhället och i arbetslivet: multilitteracitet, digital kompetens, kommunikativ kompetens, kompetens som berör välbefinnande, miljökompetens och kulturell kompetens.

I integrationsutbildningen är delområdena inom mångsidig kompetens och bedömningen av dem kopplade till målen och innehållen för undervisningen i språkliga färdigheter och kommunikationsfärdigheter samt samhälls- och arbetslivsfärdigheter och bedömningen av dessa.

Päätös tullut nähtäväksi 14.06.2023

Anvisningar om hur man begär omprövning

Den som är missnöjd med beslutet kan framställa en skriftlig begäran om omprövning. Ändring i beslutet får inte sökas genom besvär hos domstol.

Rätt att begära omprövning

Omprövning får begäras

Den tid inom vilken omprövning ska begäras

Omprövning ska begäras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.

Begäran om omprövning ska inlämnas till Helsingfors stads registratorskontor senast den bestämda tidens sista dag under registratorskontorets öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i den bestämda tiden. Om sista dagen av den bestämda tiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får begäran om omprövning inlämnas första vardagen därefter.

Omprövningsmyndighet

Omprövning begärs hos Helsingfors stads fostrans- och utbildningsnämnd.

Omprövningsmyndighetens kontaktuppgifter är:

Skyddad e-post: https://securemail.hel.fi/

Använd alltid skyddad e-post när du skickar personliga uppgifter.

Nämn alltid diarienumret (t.ex. HEL 2021-000123) i ditt meddelande om ditt ärende redan har upptagits till behandling vid Helsingfors stad.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00.

Formen för och innehållet i begäran om omprövning

Begäran om omprövning ska göras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I begäran om omprövning ska uppges

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor