Perusopetuksen vuosiviikkotuntien lisäämisen toimeenpano, opetus- ja kulttuuriministeriö, Suomen Kuntaliitto

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Utbildningsstyrelsen utfärdade 22.12.2014 en föreskrift om de nationella grunderna för den grundläggande utbildningen. Helsingfors lokala läroplan och skolspecifika delar godkändes senare i svenska sektionen vid fostrans- och utbildningsnämnden. Läroplanen infördes stegvis från och med 1.8.2016.

I statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen (286/2024) (nedan timfördelningsförordningen) och i förordningen om grundläggande utbildning (287/2024) anges det minsta antalet undervisningstimmar per vecka för varje läroämne och årskurs. Ändringarna av dessa förordningar innebär att undervisningen i modersmål och litteratur ökar med en årsveckotimme i årskurserna 1–2, undervisningen i matematik ökar med en årsveckotimme i årskurserna 1–2 och undervisningen i modersmål och litteratur med en årsveckotimme i årskurserna 3–6. I och med ökningen av undervisningstimmarna i läroämnena ökar antalet veckotimmar inom den grundläggande utbildningen med en timme i årskurserna 1–3.

I enlighet med timfördelningsförordningens övergångsbestämmelse gäller ökningen av årsveckotimmarna i sin helhet de elever som inleder avläggandet av den grundläggande utbildningen i augusti 2025. De elever som inledde årskurs 1 inom den grundläggande utbildningen i augusti 2024 eller 2023 ska få minst en årsveckotimme till i modersmål och litteratur. Ökningen av årsveckotimmarna gäller inte dem som började i augusti 2022 eller tidigare i årskurs 1 inom den grundläggande utbildningen.

Enhetlig timfördelning i årskurserna 1–2

Inom den grundläggande utbildningen vid Helsingfors stad avser man att stegvis förenhetliga timfördelningen. Det framkommer i de höranden som hållits att personalen inom den grundläggande utbildningen understöder planerna på att förenhetliga timfördelningen. En enhetlig timfördelning minskar behovet av läroplansarbete i de enskilda skolorna och gör det lättare att ordna studierna för en elev som byter grundskola under lärstigen. En enhetlig timfördelning stärker jämlikheten mellan eleverna inom staden, eftersom alla elever har har lika många årsveckotimmar att uppnå målen i läroplanen.

Förenhetligandet av timfördelningen inom den grundläggande utbildningen planeras att ske i tre faser: I den första fasen förenhetligas timfördelningen i årskurserna 1–2. Den tas i bruk i Helsingfors stads alla grundskolor från och med 1.8.2025. I den andra fasen fortsätter förenhetligandet av timfördelningen i årskurserna 3–6. I den tredje fasen förenhetligas timfördelningen i årskurserna 7–9.

I och med den nya förordningen om grundläggande utbildning ändras antalet undervisningstimmar per vecka i årskurserna 1–3. Antalet undervisningstimmar per vecka i årskurserna 1–2 inom Helsingfors stads grundläggande utbildning på svenska ökas till minst 21 timmar per vecka i årskurs 1 och minst 22 timmar per vecka i årskurs 2. På motsvarande sätt har årskurs 3 minst 23 timmar undervisning per vecka. Timfördelningen inom den grundläggande utbildningen på svenska framgår närmare av bilaga 1.

De två timmarna som ska läggas till undervisningen enligt den nya timfördelningsförordningen fördelas så att en timme placeras i årskurs 1 och en timme i årskurs 2 för att hålla en jämn fördelning av den totala mängden årsveckotimmar i årskurs 1 och 2. I nuläget är undervisningstimmarna i alla läroämnen jämnt fördelade mellan årskurs 1 och 2. Dessutom har de svenska grundskolorna i Helsingfors en tilläggstimme i årskurs 2 som är ämnad för att ”stöda skolspråket svenska i den starkt finska verksamhetsmiljö som Helsingfors utgör”. Förändringsförslaget som berör timfördelningen i årskurs 1 och 2 gäller alltså de nationellt givna tilläggstimmarna och av denna anledning har eleverna, lärarna och rektorerna hörts i frågan om hur tilläggstimmarna i modersmål och litteratur samt i matematik ska placeras.

Placeringen av undervisningstimmarna i modersmål och litteratur samt i matematik i Helsingfors stads timfördelning

Tilläggstimmen i modersmål och litteratur föreslås läggas till i årskurs 1, vilket innebär att läroämnet undervisas åtta timmar per vecka i årskurs 1 och sju timmar per vecka i årskurs 2. Placeringen av timmen i årskurs 1 får stöd av undersökningar om inlärningsresultaten. Undersökningarna PISA2022, PIRLS2021 och Karvi2023 har visat att svag läsfärdighet har ökat i alla grupper (svenska som modersmål, svenska som andraspråk, flickor och pojkar). Dessutom har resultaten från dessa undersökningar visat att skillnaderna i läs- och skrivfärdigheter har blivit allt större särskilt mellan de grupper av elever som studerar svenska som modersmål och de grupper av elever som studerar svenska som andraspråk redan inom nybörjarundervisningen. Syftet med en tilläggstimme är att stödja inlärningen av läs- och skrivfärdigheter i ett så tidigt skede som möjligt.

Undervisningstimmen i matematik föreslås läggas till i årskurs 2, vilket innebär att läroämnet undervisas tre timmar per vecka i årskurs 1 och fyra timmar per vecka i årskurs 2. Placeringen av timmen i årskurs 2 får stöd av det faktum att grunden för läsfärdigheter läggs i årskurs 1, vilket stöder verbaliseringen av matematiskt tänkande på olika sätt i årskurs 2. I Helsingfors stads läroplan för den grundläggande utbildningen ingår i årskurs 2 undervisning i och förberedelse av inlärning av centrala begrepp och kärnfärdigheter i matematik. Syftet med att lägga till en extra timme är att det ska finnas tid i denna årskurs att öva på centrala begrepp och uppnå ett gott räkneflyt.

För att antalet timmar i modersmål och litteratur ska motsvara minimiantalet i timfördelningsförordningen förenhetligas timfördelningen i ämnet i Helsingfors stads alla svenskspråkiga grundskolor i årskurserna 3–6 läsåret 2025–2026. För tillfället har grundskolorna i Helsingfors olika timfördelningar i modersmål och litteratur i årskurs 3-6. I och med den föreslagna förändringen förenhetligas timfördelningen i ämnet så att de i åk 3 undervisar 6 timmar, i åk 4 undervisar 5 timmar och i åk 5-6 undervisar 4 timmar i modersmål och litteratur. Därmed stöds läs- och skrivfärdigheterna i de lägre årskurserna i alla grundskolor i Helsingfors. Timökningen säkerställer – i enlighet med timfördelningsförordningens övergångsbestämmelse – att de som inledde den grundläggande utbildningen i augusti 2023 får minst en av tilläggstimmarna i läroämnet under den tid de avlägger den grundläggande utbildningen. Förenhetligandet av resten av timfördelningen i årskurserna 3–6 inleds i Helsingfors vid ingången av år 2025 och den enhetliga timfördelningen införs enligt plan från och med 1.8.2026.

Läroplanstexten om timfördelningen uppdateras att motsvara de uppdateringar som gjorts (bilaga 2).

Delaktiggörande en del av beredningen

Beredningen kring ändringarna i timfördelningen och hörandena har gjorts i en arbetsgrupp som består av grundskolors rektorer, anställda inom sektorns förvaltning och en förtroendeman. Beredningen har genomförts i samarbete mellan den grundläggande utbildningen på finska och den grundläggande utbildningen på svenska.

Elever, lärare, rektorer, skolornas direktioner och elevernas vårdnadshavare har dessutom delaktiggjorts i planerna för hur de nya årsveckotimmarna ska placeras i timfördelningen, förenhetligandet av timfördelningen i årskurserna 1–2 samt förenhetligandet av timfördelningen i modersmål och litteratur i årskurs 3-6 för läsåret 2025–2026.

Eleverna i årskurs 1-6 har även de delaktiggjorts. Hörandet hölls antingen av klassläraren med hjälp av färdigt material eller också deltog undervisningsgruppen i ett gemensamt faciliterat hörande med hjälp av fjärrförbindelse. I båda fallen antecknade klasslärarna undervisningsgruppens svar i en elektronisk enkät.

Lärarnas och rektorernas synpunkter kartlades med en elektronisk enkät. Dessutom hölls ett hörandetillfälle 5.11.2024 med möjlighet att ställa frågor om ändringarna. För skolornas direktioner samt vårdnadshavare ordnades ett hörandetillfälle 6.11.2024 där ändringarna presenterades och det fanns möjlighet att ställa frågor. Dessutom hade de även möjlighet att svara på en elektronisk enkät.

Svaren från hörandena beaktades i samband med beredningen av den slutliga timfördelningen. Synpunkterna visade att det finns stöd för en enhetlig timfördelning i årskurserna 1–2 och placering av tilläggstimmarna i modersmål och litteratur samt i matematik i årskurserna 1–2, samt förenhetligande av timfördelningen i modersmål för åk 1-6 3 på det sätt som föreslås. I alla grupper ansåg man att det var viktigt att eleverna får mer tid för inlärning, men samtidigt uttryckte man oro över hur eleverna ska orka när skoldagarna blir längre. En sammanfattning av hörandena finns i bilaga 3.

Bedömning av konsekvenserna för barn

Förenhetligandet av timfördelningen i årskurserna 1–2 kommer inte att medföra några stora förändringar för eleverna jämfört med nuläget. När det gäller dessa årskurser har timfördelningen i grundskolorna även hittills varit mycket likartad. Förenhetligandet av timfördelningen ökar ytterligare jämlikheten mellan eleverna i undervisningen.

Det ökande antalet undervisningstimmar i ändringen av timfördelningen kan inte påverkas av utbildningsanordnaren, eftersom det rör sig om ett nationellt beslut. Vid hörandena uttrycktes oro över hur barnen ska orka. En del elever och skolpersonal menade att de extra timmarna inte ger någon praktisk nytta i fråga om inlärning, eftersom eleverna inom nybörjarundervisningen redan nu inte orkar under skoldagarna. Å andra sidan ändras inte målen för och innehållet i läroämnena i läroplanen till följd av de extra timmarna, utan eleverna får mer tid för inlärning jämfört med nuläget.

Det är möjligt att förbättra elevernas ork genom att fästa ännu mer uppmärksamhet vid undervisningsmetoderna och arbetssätten på lektionerna. Lärarna erbjuds fortbildning i dessa så att undervisningen i modersmål och litteratur samt i matematik blir allt mångsidigare. Att lägga den extra timmen i modersmål och litteratur till just årskurs 1 och den extra timmen i matematik till just årskurs 2 ger eleverna möjlighet att stärka de centrala färdigheterna i läroämnena rättidigt och stödjer kontinuiteten i inlärningen.

I sina svar lyfte skolpersonalen fram frågan om huruvida de extra timmarna kommer att leda till en minskning av antalet timmar där gruppen delas i två. I planen för de offentliga finanserna 2025–2028 har det avsatts 20,6 miljoner euro för att täcka lärarnas lönekostnader. Syftet med finansieringen är att täcka de totala kostnaderna för lärarnas lönekostnader, så att man inte behöver avstå från de timmarna där grupperna i nuläget delas i två. Effekterna av timpriset för Helsingfors stads grundskolor beskrivs närmare nedan i Ekonomiska konsekvenser.

Ekonomiska konsekvenser

Inom den grundläggande utbildningen vid Helsingfors stad medför ökningen av årsveckotimmarna en ökning av lönekostnaderna på cirka 860 000 euro under tiden 1.8.2025 - 31.12.2025. På årsnivå motsvarar ökningarna cirka 2,2 miljoner euro. Lönekostnaderna har räknats ut med följande formel: undervisningsgrupperna i årskurserna 1–3 enligt elevprognosen * priset för årsveckotimmen. Ökningen av lönekostnaderna har beaktats i förhandlingarna kring statens budgetproposition för år 2025. I sin budget för år 2025 kommer fostrans- och utbildningssektorn att få 860 000 euro i anslag för detta ändamål.

Behörighet

Det framgår av 15 kap. 2 § 2 punkten i förvaltningsstadgan att fostrans- och utbildningsnämndens finska sektion och svenska sektion beslutar för sin egen språkgrupps del, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, om ordnandet och dimensioneringen av undervisningen vid enskilda skolor i enlighet med lagen om grundläggande utbildning och av gymnasie- och yrkesutbildningen vid enskilda läroanstalter.

Kasvatus- ja koulutuslautakunnan suomenkielinen jaosto 19.11.2024 § 84

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Kirsi Kukkonen, pedagoginen asiantuntija, puhelin: 310 81030

Marjo Kyllönen, Kehittämispalvelujohtaja, puhelin: 310 86208

Päätös tullut nähtäväksi 12.12.2024

Anvisningar om hur man begär omprövning

Den som är missnöjd med beslutet kan framställa en skriftlig begäran om omprövning. Ändring i beslutet får inte sökas genom besvär hos domstol.

Rätt att begära omprövning

Omprövning får begäras

Den tid inom vilken omprövning ska begäras

Omprövning ska begäras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.

Begäran om omprövning ska inlämnas till Helsingfors stads registratorskontor senast den bestämda tidens sista dag under registratorskontorets öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i den bestämda tiden. Om sista dagen av den bestämda tiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får begäran om omprövning inlämnas första vardagen därefter.

Omprövningsmyndighet

Omprövning begärs hos Helsingfors stads fostrans- och utbildningsnämnd.

Omprövningsmyndighetens kontaktuppgifter är:

Skyddad e-post: https://securemail.hel.fi/

Använd alltid skyddad e-post när du skickar personliga uppgifter.

Nämn alltid diarienumret (t.ex. HEL 2021-000123) i ditt meddelande om ditt ärende redan har upptagits till behandling vid Helsingfors stad.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00.

Formen för och innehållet i begäran om omprövning

Begäran om omprövning ska göras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I begäran om omprövning ska uppges

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor