Ouppnådda bindande verksamhetsmål i 2016 års budget
Ouppnådda bindande verksamhetsmål i 2016 års budget
Beslut
Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med stadsstyrelsens förslag godkänna affärsverket ekonomiförvaltningstjänstens, byggnadskontorets, räddningsverkets, affärsverket Helsingfors stads trafikverks, social- och hälsovårdsverkets, utbildningsverkets och stadsplaneringskontorets avvikelser från de bindande verksamhetsmålen i 2016 års budget.
Beslutet stämmer överens med förslaget.
Enligt anvisningarna för efterlevnad av 2016 års budget ska nämnderna och direktionerna ge en utredning om bindande verksamhetsmål som inte uppnåtts och utredningen ska behandlas i stadsfullmäktige innan bokslutet undertecknas i stadsstyrelsen.
Direktionen för affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten, nämnden för allmänna arbeten, räddningsnämnden, direktionen för affärsverket Helsingfors stads trafikverk, social- och hälsovårdsnämnden, utbildningsnämnden och stadsplaneringskontoret motiverar på följande sätt varför de nedanstående bindande verksamhetsmålen i 2016 års budget inte uppnåddes.
Stadsdirektörsroteln
Affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten
Mål: Kundnöjdheten är minst 3,75 på skalan 1–5 (utfall 3,8 år 2015)
Utfall: Resultatet av den i november utförda kundnöjdhetsenkäten 3,67
Ekonomiförvaltningstjänstens kundnöjdhetsenkät förnyades för år 2016. Målet med förnyandet var att får mera information för att stöda ledarskapet och utveckla kundservicen. Den förnyade enkäten kan inte jämföras med den gamla, vilket delvis förklarar de förändrade resultaten. I den gamla enkäten har tjänster som är små till storleken felaktigt fått en oproportionerligt stor betydelse i resultaten.
I 2016 års enkät låg fokus på helheterna och bedömdes verksamheten vid ekonomiförvaltningstjänstens ekonomiförvaltning, löneadministration, register och kundservice. I den förnyade enkäten var svarsprocenten 25 och av de som svarade ansåg 33 procent att ekonomiförvaltningstjänstens tjänster har utvecklats positivt och endast 18 procent att de har utvecklats negativt. Dessutom visar resultaten på tydliga utvecklingsobjekt: snabbhet i servicen, personalens kunskaper och utveckling av interaktionen.
Byggnads- och miljöväsendet
Byggnadskontoret
Mål: Andelen tjänster som kan användas som e-tjänster ökar från år 2014 till slutet av år 2016 med 30 procentenheter.
Utfall: cirka en tredjedel av målet uppfylldes
Ökningen av andelen e-tjänster förverkligades inte enligt det önskade tidschemat eller i den önskade omfattningen. En del av målet uppnåddes, såsom sökande av gatuarbetstillstånd, konkurrensutsättningen av kiosker, kioskplatser och försäljningsplatser för julgranar och sökningen av ledningsdata.
Arbetet fördröjdes bland annat på grund av problem med tillgängligheten av konsultarbete, eftersom stadens övriga systemupphandlingar prioriterades. Dessutom orsakade datasystemens tekniska begränsningar (Ahjo, portalen för e-tjänster) och ändringar (SAP) fördröjningar. Begränsningarna i stadens system förhindrade bl.a. införandet av utarrenderingar av områden till portalen för e-tjänster. Svårigheterna med att integrera olika system sinsemellan, till exempel portalen för e-tjänster och Ahjo, antingen stoppade eller fördröjde förverkligandet av målet. Flyttningen av de servicetransaktioner som skickar data till SAP-systemet sköts med avsikt upp till 2017 för att vänta på att stadens gemensamma SAP-system tas i bruk, så att förbindelsen inte måste förverkligas för två system inom en kort tid. Arbetet för att uppnå målet fortsätter också till andra delar år 2017.
Räddningsverket
Mål: Den genomsnittliga utrycknings- och körtiden till objektet för den första räddningsenheten med bemanningsberedskapen 1+3 är högst 6 minuter i minst 60 % av uppdragen i riskområde I.
Utfall: Utfallet var 54 procent.
En riskanalys visar att avvikelsen inte påverkade säkerheten.
Mål: Insatstiden i den prehospitala akutsjukvården är högst 8 minuter i minst 70 % av uppdragen i prioritetsklasserna A och B.
Utfall: Utfallet var 67 procent.
Avvikelsen beror på det stora antalet uppgifter inom den prehospitala akutsjukvården i förhållande till akutsjukvårdsenhetens kapacitet.
Affärsverket Helsingfors stads trafikverk (HST)
Mål: Tillförlitligheten inom spårvägstrafiken 99,87 % (2014: 99,86 %) och inom metrotrafiken 99,96 % (2014: 99,93).
Utfall: Inom spårvägstrafiken var tillförlitligheten 99,84 % (BSL15: 99,78) och inom metrotrafiken 99,84 % (BSL15: 99,98).
Inom spårvägstrafiken förekom den största avvikelsen i september, då målet inte uppnåddes på grund av personalbrist. Under två separata dagar förekom så många akuta fall av sjukfrånvaro att alla avgångar inte kunde köras. Dessutom inföll ett oväntat stort antal lagstadgade familjeledigheter precis vid slutet av sommarsemestrarna, vilket försämrade förarsituationen i september. Av de avgångar inom spårvägstrafiken som inte kördes (på grund av HST:s verksamhet) orsakades 42 % av tekniska problem, 28 % av personalbrist, 18 % av trafikstörningar och 12 % av annat.
I metrotrafiken uppnåddes målet under fem månader, huvudsakligen i början av året. En enskild dag i juli, då man på grund av en nattlig metroolycka inte körde till Nordsjö på hela dagen, orsakade en stor svacka i pålitligheten. I oktober orsakade en skada på en strömskena enkelspårskörning, varvid det var nödvändigt att ta bort turer ur trafiken. Av de avgångar inom metrotrafiken som inte kördes (på grund av HST:s verksamhet) orsakades 61 % av trafikstörningar, 27 % av tekniska problem och 12 % av annat.
Social- och hälsovårdsväsendet
Social- och hälsovårdsverket
Mål: Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte omfattar minst 1 800 personer under året.
Utfall: I arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte deltog 1 772 kunder.
I statistiken fattas 19 kunder, eftersom uppgifterna om deras närvaro kom in för sent. Resultatet var endast nio kunder mindre än det bindande målet, då de försenade närvarolistorna tas i beaktande. Antalet deltagare ökade med 66 kunder jämfört med året innan. I början av året fanns det gott om kunder i arbetsverksamheten, men närmare slutet av året minskade ökningen i antalet nya kunder. Den största orsaken till det är att Helsingfors servicecenter för arbetskraft flyttade till stadskansliet vid årsskiftet, vilket påverkade kundstyrningen. Under år 2016 koncentrerade sig servicecentret för arbetskraft på bedömning och utredning av nya kunders servicebehov. Förra året fördubblades det totala antalet kunder vid servicecentret för arbetskraft och kundrotationen blev snabbare. I den situationen var det inte möjligt att förverkliga styrningen av kunder till arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte enligt planerna.
Bildningsväsendet
Utbildningsverket
Mål: Inlärningsresultaten och välbefinnandet förbättras inom yrkesutbildningen genom att utbildnings- och ungdomsgarantin uppfylls. Mätaren var att alla de 370 nya utbildningsplatser som beviljats av undervisnings- och kulturministeriet utnyttjas inom den grundläggande yrkesutbildningen.
Utfall: Antalet utbildningsplatser inom ramen för tillståndet att ordna utbildning var 8 711.
Tillståndet att ordna grundläggande yrkesutbildning gällde högst 8 730 studerande år 2016. Antalet studerande räknas som ett vägt medelvärde av antalet studerande mellan 20 januari och 20 september (våren med vikten 7/12 och hösten 5/12). Enligt det räknesättet stannade antalet studerande under tillståndsgränsen med 19 studerande, dvs. 0,2 %. Det här berodde på att antalet studerande var mindre än beräknat under början av året. I september var antalet studerande 8 845, dvs. 115 studerande mera än i tillståndet.
Stadsplanerings- och fastighetsväsendet
Stadsplaneringskontoret
Mål: Kollektivtrafikens andel i morgontrafiken mot centrum ökar med 0,2 procentenheter jämfört med utfallet året innan.
Utfall: Utfall 74,38 %, tillväxt endast 0,1 procentenheter.
Kollektivtrafikens andel (74,38 %) i morgontrafiken mot centrum under hösten 2016 är den högsta under uppföljningsperioden som pågått utan avbrott sedan år 1986. Andelen ökade med 0,1 procentenheter jämför med året innan. Målet var 0,2 procentenheter.
I början av år 2017 korrigerade HRT resultaten för sina beräkningar gällande hösten 2015. Passagerarantalet i Helsingfors interna busstrafik och spårvagnstrafik år 2015 var högre än det som tidigare meddelats. Enligt de nya siffrorna ökade kollektivtrafikens transportandel år 2015 med 1,26 procentenheter, i stället för det tidigare meddelade 1,02 procentenheter (transportandel 74,29 %). Med andra ord var ökningen under det föregående året tämligen betydande.
Uppställningen av mål på årsnivå är rätt stram, och precisionen av metoden som använts för beräkningarna för persontrafiken (observation från utsidan) stöder inte en så här noggrann årlig uppföljning av målen. Ett ändamålsenligare sätt för att följa kollektivtrafikens andel kunde vara en granskning som jämförs med läget för fem år sedan. Från år 2011 har kollektivtrafikens andel ökat med 1,9 procentenheter då det uppställda målet var en ökning på en procentenhet.
Jämfört med året innan minskade antalet passagerare inom kollektivtrafiken i Helsingfors interna busstrafik och närtågstrafiken år 2016. Antalet passagerare ökade i regionbussarna, fjärr- och charterbusstrafiken, metron och fjärrtågen. Sammanlagt ökade antalet passagerare inom kollektivtrafiken med 1,7 % år 2016.
Antalet busspassagerare i den interna trafiken minskade i morgontrafiken på Långa bron, där passagerarna har övergått till metron. Nedläggningen av linjerna 65A och 66A (trafikerade ännu 2015 till Drumsö) påverkar också antalet passagerare i bussarna. Även linje 62 lades ned.
Antalet passagerare med personbilar ökade också en aning. Ökningen kom närmast från Västerleden. Att trafikeringen av Västmetron sköts upp kan ha påverkat detta. Å andra sidan ökade också regionbusstrafiken till och från Esbo avsevärt.
Också övergångar till gång och cykelåkning verkar i viss mån ligga bakom den långsamma ökningen av kollektivtrafikens andel i morgontrafiken.
Kaupunginhallitus 27.02.2017 § 197
Päätös
Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:
Kaupunginvaltuusto päättää hyväksyä taloushallintopalvelu -liikelaitoksen, rakennusviraston, pelastuslaitoksen, Helsingin kaupungin liikennelaitos -liikelaitoksen, sosiaali- ja terveysviraston, opetusviraston ja kaupunkisuunnitteluviraston vuoden 2016 talousarvion sitovien toiminnallisten tavoitteiden poikkeamat.
Esittelijä
Lisätiedot
Ari Hietamäki, johtava suunnittelija, puhelin: 310 36567
Päätös tullut nähtäväksi 24.03.2017
BESVÄRSANVISNING
Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.
Besvärsrätt
Ändring i beslutet får sökas
- av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part)
- av kommunmedlemmarna
Besvärstid
Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.
Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.
Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt.
Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.
Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.
Besvärsgrunder
Kommunalbesvär får anföras på den grunden att
- beslutet har tillkommit i felaktig ordning
- den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter
- beslutet annars strider mot lag
Besvärsmyndighet
Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.
Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:
E-postadress: | |
Adress: | Banbyggarvägen 5 |
00520 HELSINGFORS | |
Faxnummer: | 029 56 42079 |
Telefonnummer: | 029 56 42000 |
Formen för och innehållet i besvärsskriften
Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.
I besvärsskriften, som ska riktas till besvärsmyndigheten, ska uppges
- det beslut som besvärsskriften gäller
- till vilka delar ändring söks I beslutet och hurdana ändringar som söks
- på vilka grunder ändring söks
I besvärsskriften ska ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om ändringssökandens talan förs av hans lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person.
I besvärsskriften ska vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden.
Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Ett elektroniskt dokument behöver emellertid inte kompletteras med en underskrift om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet.
Till besvärsskriften ska fogas
- det beslut som besvärsskriften gäller, i original eller kopia
- ett intyg över vilken dag beslutet har delgivits eller en annan utredning över när besvärstiden har börjat
- de handlingar som ändringssökanden åberopar som stöd för sin begäran, om dessa inter redan tidigare har tillställts myndigheten
Rättegångsavgift
Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift på 250 euro för behandlingen av ärendet. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.
Protokoll
Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.
E-postadress: | |
Postadress: | PB10 |
00099 HELSINGFORS STAD | |
Faxnummer: | (09) 655 783 |
Besöksadress: | Helsingfors stads registratorskontor |
Norra esplanaden 11-13 | |
Telefonnummer: | (09) 310 13700 |
Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00
Esittelijä
Lisätietojen antaja
Ari Hietamäki, ledande planerare, telefon: 09 310 36567