Asemakaava ja asemakaavan muutos nro 12615, Hepokalliontie 28-32 ja Puuskaniementie 44 palstojen kaavoittaminen

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Detaljplanelösningens centrala innehåll

Detaljplanen och detaljplaneändringen gäller oplanlagda lägenheter vid Hästbergsvägen 28, 30 och 32 och Knysnäsvägen 44 och en del av vattenområdet 91-412-876-2 i Jollas, Degerö, i ändan av Knysnäset som sträcker sig mot havet.

Detaljplanen medger att strandlägenheterna vid Hästbergsvägen 28–32 och sydvästra delen av lägenheten vid Knysnäsvägen 44 kompletteras med småskaligt bostadsbyggande, och den tryggar samtidigt att de värdefulla särdragen i området blir bevarade.

Detaljplanelösningen är särskilt ägnad att trygga att området vid Hästbergsvägen blir skyddat och bevarat och att avgöra kvantiteten och kvaliteten på kompletteringsbyggandet i enlighet med generalplanens styreffekt.

I området har planerats sex fristående hus på strandlägenheterna vid Hästbergsvägen 28–32 och radhus i sydvästra delen av lägenheten vid Knysnäsvägen 44. Detaljplanen för med sig att lägenheterna ombildas till tomter.

Våningsytan vid Hästbergsvägen 28–32 uppgår till 525 m². Detaljplanelösningen leder till att våningsytan ökar med 1 588 m² och exploateringstalet (e) på tomterna blir 0,35. Våningsytan vid Knysnäsvägen 44 uppgår till 1 600 m². Detaljplanelösningen leder till att våningsytan ökar med 515 m² och exploateringstalet (e) på tomten blir 0,32.

Det har blivit aktuellt med kompletteringsbyggande i Jollas på Degerö i och med Generalplan 2106 för Helsingfors och utvidgningen av Helsingfors centrum österut. Planerna att komplettera lägenheterna med småskaligt bostadsbyggande har anpassats till omgivningens anda.

Att detaljplanelösningen genomförs har speciellt den effekten att den tryggar skyddet av det befintliga området och byggnadsbeståndet, förtätar områdets befintliga byggnadsbestånd och tillför området ett nytt tidsskikt.

Beslut som detaljplanelösningen bygger på

Detaljplanelösningen bidrar till att staden kan uppnå sina strategiska mål när det gäller kompletteringsbyggande.

Enligt Generalplan 2016 för Helsingfors är det fråga om ett bostadsdominerat område med beteckningen A4. Området utvecklas i huvudsak med tanke på boende, parker, rekreations- och idrottstjänster och närservice. Kvartersexploateringstalet är i huvudsak under 0,4. I genomsnitt 70 % eller mer av områdets areal utgör kvartersmark.

Enligt generalplanens temakarta över Kulturmiljöer är det på 1950-talet bebyggda området vid Hästbergsvägen ett område som med stöd av detaljplanen ska skyddas och bevaras och det hör till helheten med kulturellt, arkitektoniskt och landskapsmässigt värdefulla områden i Helsingfors.

Behandlingen av strandområdet i detaljplanelösningen är i linje med det strandstråk som är angivet på temakartorna Det maritima Helsingfors och Grönnätverk i Generalplan 2016 för Helsingfors. Enligt den underjordiska generalplanen nr 11830 för Helsingfors från 2011 är det fråga om ett ytbergsområde i ytterstaden. Detaljplanelösningen följer generalplanerna ovan.

Utgångspunkter för området och nuläge

Hästbergsvägen 28–32 och Knysnäsvägen 44 är för nävarande lägenheter som gränsar till ett vattenområde. Husen vid Hästbergsvägen 28, 30 och 32 liksom också de övriga husen i området vid Hästbergsvägen är exempel på ett enhetligt typhusområde från återuppbyggnadstiden med egnahemshus av typ nr 957 ritade av Toivo Jäntti vid Puutalo Oy.

Landskapsvärdena i området är unika och värdefulla. Enligt Helsingfors stads klassificering hör området till de sju bäst bevarade småhusområdena från återuppbyggnadstiden. Området vid Hästbergsvägen är i detaljplanen nr 9240 från 1991 upptaget som kvartersområde för fristående småhus, där det kulturhistoriska och landskapsmässiga värdet ska bevaras.

Vid Knysnäsvägen 44 finns en radhuslänga i två våningar från 1977, som är byggd enligt de dåtida planeringsidealen och som trots en ombyggnad av taket har bevarat sina särdrag.

Detaljplaneområdet saknar detaljplan, frånsett vattenområdet, för vilket detaljplanen ovan från 1991 gäller. Miljöministeriet beslutade 1991 att inte fastställa detaljplanen i fråga om de aktuella lägenheterna.

Lägenheterna är i privat ägo. Detaljplanelösningen har utarbetats med anledning av detaljplaneansökningar och innehållet i den har diskuterats med de sökande.

Kostnader för detaljplanelösningen

Att detaljplanelösningen genomförs innebär inga kostnader för staden.

Växelverkan under beredningen av detaljplanen

Den bifogade rapporten om växelverkan innehåller sammandrag av de ställningstaganden från myndigheter och åsikter från intressenter som kommit in under beredningen av detaljplanen, och bemötandena till påpekandena i dessa ingår också i rapporten.

Myndighetssamarbete

Under beredningen av detaljplanen har man samarbetat förutom med olika aktörer inom stadsmiljösektorn också med följande myndigheter: Helen Ab, Helen Elnät Ab, Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT), Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) vattenförsörjning och stadsmuseet i kultur- och fritidssektorn.

Myndighetsställningstagandet om programmet för deltagande och bedömning och om beredningsmaterialet gällde möjligheterna att bevara kulturmiljöns särdrag och att anpassa nybyggandet till miljön från återuppbyggnadstiden, och specialbestämmelser om detta föreslogs bli tillagda i detaljplanen. Påpekandena i ställningstagandet har beaktats under planläggningsarbetet så att detaljplanebestämmelser har lagts till och preciserats på dessa punkter.

Åsikter

Åsikterna om programmet för deltagande och bedömning och om beredningsmaterialet gällde kulturmiljön och målen för skydd av den, landskapet, användningen av stränderna, rekreationsområdena och mängden sådana, en jämlik behandling, ett förmodat myndighetsfel och höjderna och kvantiteten i fråga om tillbyggandet. Åsikterna har beaktats under planläggningsarbetet så att detaljplanebestämmelser har lagts till och preciserats, att nybyggnaderna har anpassats till omgivningen med hänsyn till miljövärdena och att höjden på radhuslängan vid Knysnäsvägen 44 har sänkts från tre till två våningar och byggnadsmassan har förkortats och flyttats. Det lämnades in tre skriftliga åsikter.

Detaljplaneförslaget offentligt framlagt

Detaljplaneförslaget hölls offentligt framlagt 27.4–26.5.2020, vilket kungjordes i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen.

Mot detaljplaneförslaget gjordes fem anmärkningar, av vilka en var en petition (undertecknad av totalt 32 personer). Påpekandena i anmärkningarna gällde områdets kulturhistoria, skyddsvärdena och -målen, strandstråket och byggandet på stranden, konsekvenserna för landskapet, rekreationsområdena och mängden sådana, en jämlik behandling av invånarna och nybyggnadsvolymen.

I anmärkningarna påpekas det bl.a. att miljöministeriet 1991 beslutade att inte fastställa en motsvarande detaljplan i fråga om de tomter som sträcker sig till stranden och då var ett av skälen att strandområdet vid havet intill lägenheterna var upptaget som rekreationsområde i den gällande regionplanen med ett friluftstråk runt udden. Då antalet invånare ökar har stråket nu rent av en större betydelse.

Stadsmuseet och Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) gav myndighetutlåtanden om detaljplaneförslaget. Påpekandena i utlåtandena gällde beaktande av stadsmuseets handledning i detaljplanearbetet och anslutningen av tomterna till det allmänna va-nätet med privata servisledningar. Stadsmuseet framhöll i sitt utlåtande 25.5.2020 att detaljplanebestämmelserna har utvecklats så mycket sedan utkastfasen att museet inte längre hade något att invända. Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) och Helen Elnät Ab meddelade dessutom att de inte har någonting att yttra.

Åtgärder efter att detaljplaneförslaget hölls offentligt framlagt

I rapporten om växelverkan anges anmärkningarna och myndighetsutlåtandena om detaljplaneförslaget i sammandrag och bemötandena till de påpekanden som framförts i dessa.

Med beaktande av målen för detaljplanen är det inte ändamålsenligt att ändra förslaget med anledning av de anmärkningar som framförts i samband med det offentliga framläggandet.

Det gjordes ändringar i detaljplanekartans beteckningar, bestämmelser och övriga material efter att planen varit offentligt framlagd. För ändringarna redogörs närmare i detaljplanebeskrivningens sista kapitel. De har också samlats i bilagan över ändringar (Tehdyt muutokset).

De ändringar som gjorts efter det offentliga framläggandet har diskuterats med berörda parter. De vars intresse ändringarna gäller har blivit separat hörda per e-post, vid möten och per telefon.

Närmare motiveringar

Konsekvenserna av detaljplanelösningen och de närmare motiveringarna till denna framgår av den bifogade detaljplanebeskrivningen.

Fortsatta åtgärder

Enligt nämndens framställning hänför sig förfarande med markanvändningsavtal till detaljplaneområdet eller en del av detta. Förfarandet ska slutföras innan detaljplanen godkänns. Stadsstyrelsen godkände 26.4.2021 nya markpolitiska principer för markförvärv och detaljplaneläggning (Mapo 2-beslutet). När det gäller den ekonomiska nyttan för markägaren höjdes då nedre gränsen som kräver förhandlingar om ett markanvändningsavtal från 0,5 miljoner euro till 1 miljon euro i fråga om bostadstomter. Lägenheterna i området för detaljplanelösningen har trots att de saknar detaljplan behandlats som faktiska tomter, och därför tillämpas Mapo 2-beslutets bestämmelser om detaljplaneändring på dem. Enligt en utredning från stadsmiljösektorn överskrider den nytta som detaljplanelösningen innebär för markägarna enligt kalkylerna inte 1 miljon euro med de olika avdrag som ska beaktas. Avtalsförhandlingarna behöver därför inte slutföras vad denna detaljplan beträffar.

Kaupunginhallitus 31.05.2021 § 407

Päätös

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Tanja Sippola-Alho, kaupunginsihteeri, puhelin: 310 36154

Kaupunkiympäristölautakunta 06.10.2020 § 578

Esitys

Käsittely

29.09.2020 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Maria Isotupa, arkkitehti, puhelin: 310 37303

Sakari Mentu, arkkitehti (rakennussuojelu), puhelin: 310 37217

Jouni Kilpinen, diplomi-insinööri (teknistaloudellinen suunnittelu), puhelin: 310 37251

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 25.5.2020

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 22.11.2019

Lisätiedot

Juha Vuorinen, tutkija, puhelin: 310 36940

Kaupunkiympäristön toimiala Palvelut ja luvat -palvelukokonaisuus Kaupunkimittauspalvelut Kartat ja paikkatiedot Yksikön päällikkö 01.04.2020 § 20

Päätös

Päätöksen perustelut

Lisätiedot

Merja Kyyrö, vastaava kartoittaja, puhelin: 310 31911

Timo Tolkki, yksikön päällikkö, puhelin: 310 31883

Detta beslut publicerades 25.06.2021

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Besvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast den sista dagen av besvärstiden under besvärsmyndighetens öppettid.

En kommunmedlem, en part eller en annan aktör som har besvärsrätt anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Besvär får anföras på den grunden att

Besvärsmyndighet

Besvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften, som ska riktas till besvärsmyndigheten, ska uppges

I besvärsskriften ska ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om ändringssökandens talan förs av hans eller hennes lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person.

I besvärsskriften ska vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden.

Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Ett elektroniskt dokument behöver emellertid inte kompletteras med en underskrift om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet.

Till besvärsskriften ska fogas

Rättegångsavgift

Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift på 260 euro för behandling av ett ärende som gäller ändringssökande. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut. Avgifter tas inte ut i vissa ärendegrupper eller hos dem som enligt bestämmelser någon annanstans i lag är befriade från avgifter. Den som inlett ärendet är betalningsskyldig och avgiften gäller per besvärsskrift.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00.