Ordbok för beslutsfattande

fi: Ahjo, en: Ahjo

Ahjo är Helsingfors stads elektroniska ärendehanterings- och beslutssystem. Via Ahjo-systemet behandlas alla ärenden som ska behandlas av organ samt ärenden som ska avgöras med protokoll av tjänsteinnehavare. Ahjo stödjer stadens öppna beslutsfattande och gör behandlingen av ärenden smidigare och snabbare. Från Ahjo kommer besluten till allas påseende i tjänsten Beslut.

fi: vireilletulo, en: initiation

Beslutsfattandet börjar alltid vid anhängiggörandet av ärendet. Ett ärende inleds när den handling som avser detta har kommit in till stadens myndighet eller när myndigheten självmant börjar bereda ärendet för beslutsfattande. Efter anhängiggörandet av ärendet är myndigheten skyldig att behandla ärendet och lämna ett avgörande om det.

I mycket exceptionella fall kan anhängiggörandet inledas muntligt när ärendet har framförts till myndigheten och de uppgifter som behövs för att behandlingen av ärendet ska kunna inledas har registrerats. 

fi: eriävä mielipide, en: dissenting opinion

Enskilda förtroendevalda, som har lagt fram ett förslag som avviker från beslutet eller röstat mot ett fattat beslut, kan lämna in en avvikande mening om ett beslutat ärende. Den avvikande meningen antecknas i sammanträdesprotokollet.

fi: valmistelu, en: preparation

Med beredning avses utredning av ärenden inför beslutsfattandet. Under behandlingen av varje ärende finns ett beredningsskede innan beslutsfattandet, vars omfattning och längd beror på ärendets karaktär och storlek.

Inom organen bereds ärendena för att avgöras av organet med ledning av föredraganden. Föredraganden är ansvarig för beredningen och lägger fram ett beslutsförslag om ärendet till organet. Stadsstyrelsen bereder ärenden som stadsfullmäktige ska fatta beslut om. Det innebär att alla ärenden som ska till fullmäktige först behandlas av stadsstyrelsen. Fullmäktige avgör dem utifrån stadsstyrelsens förslag förutom i några undantagsfall.

Staden meddelar sina invånare om pågående ärenden och planer som gäller dem, behandlingen av ärenden samt utförda avgöranden och deras inverkan.

fi: apulaispormestari, en: Deputy Mayor

Stadsfullmäktige utser biträdande borgmästare för en mandatperiod i taget antingen bland de förtroendevalda eller ersättarna.

De biträdande borgmästarna är ordförande för sektornämnderna i stadens fyra sektorer. Sektorerna har egna ansvarsområden. Sektorerna består av fostrans- och utbildningssektorn, stadsmiljösektorn, kultur- och fritidssektorn samt social- och hälsovårdssektorn. De biträdande borgmästarna är förtroendevalda på heltid.

fi: pöydällepanoehdotus, sv: motion to defer

Bordläggningsförslag innebär att man föreslår att behandlingen av ett ärende flyttas till ett senare sammanträde.

fi: pormestari, en: Mayor

Stadsfullmäktige utser en borgmästare för en mandatperiod i taget antingen bland de förtroendevalda eller ersättarna. Borgmästaren är stadsstyrelsens ordförande och därutöver har hen som uppgift att leda stadens förvaltning, ekonomi och övriga verksamhet. Borgmästaren är förtroendevald på heltid. Helsingfors stad övergick till borgmästarmodellen år 2017.

fi: talousarvioaloite, en: budget initiative

En fullmäktigemotion som handlar om att föra anslag till följande års budget är en budgetmotion. Stadsstyrelsen svarar på budgetmotioner i samband med behandlingen av det innevarande årets budget. Fullmäktige behandlar svaren när de fattar beslut om budgeten. En budgetmotion har ingen gräns för antalet underskrifter.

fi: diaarinumero, en: register number

Behandlingen av ett ärende inleds alltid med att ärendet registreras i systemet för registrering av administrativa ärenden, det vill säga diariet, varvid ärendet får ett eget diarienummer. Med hjälp av det individuella diarienumret kan ärendet hittas i ärendehanterings- och beslutssystemet, arkiv och tjänsten Päätökset.

fi: johtokunnat, en: boards of directors

I Helsingfors har stadens affärsverk direktioner som beslutar om bland annat den högsta nivå av affärsverkens organisation och leder affärsverkens verksamhet.

fi: kyselytunti, en: question time

I samband med fullmäktigesammanträden ordnas flera gånger per år en frågestund som varar ungefär en timme och under vilken ledamöterna har tillfälle att ställa frågor till borgmästaren och de biträdande borgmästarna om ärenden i anslutning till deras respektive sektorer. Under frågestunden behandlas två till tre frågor.

Ledamöterna ska på förhand lämna in frågorna i skriftlig form till fullmäktiges ordförande, som väljer vilka frågor som framförs vid frågestunden, om möjligt efter att ha diskuterat saken med vice ordförandena. Vid valet beaktas frågans aktualitets- och viktighetsgrad. Frågorna som väljs till frågestunden eftersträvas att publiceras i förväg på stadens webbplats i samband med nyheten om stadsfullmäktiges sammanträde.

Efter att en fråga har framförts under frågestunden svarar borgmästaren eller en biträdande borgmästare på den. Sedan förs en fullmäktigediskussion om ämnet. Fullmäktige fattar inte beslut om ärenden som behandlats under diskussionen.

Fullmäktigeledamöterna kan, om de så vill, få ett skriftligt svar på frågor som lämnats till frågestunden, men som inte tas med i den muntliga frågestundsbehandlingen. De frågor som inte tas upp vid frågestunden läggs inte upp för påseende på nätet.

fi: valtuutetun aloite, en: councillor’s initiative

Fullmäktigeledamöter har rätt att lämna motioner om stadens gemensamma ärenden. Motionen ska lämnas skriftligt till ordförande under sammanträdet. Om motionen är undertecknat av minst 25 ledamöter svarar stadsstyrelsen på motionen och svaret behandlas i stadsfullmäktige. Om motionen har färre än 25 undertecknare, svarar stadsstyrelsen, nämnden eller direktionen på motionen beroende på vems behörighet eller vilken underordnad myndighets behörighet åtgärderna som föreslås i motionen tillhör. Stadsstyrelsen svarar även på motion där de föreslagna åtgärderna tillhör stadsfullmäktiges behörighet eller behandlar frågor inom flera sektorer

fi: hylkäysehdotus, en: motion to reject

Förslag om förkastande innebär att man föreslår att ärendet förkastas. Ett understött förslag om förkastande tas upp till omröstning där det antingen godkänns eller förkastas.

fi: luottamushenkilö, en: elected official

Förtroendevalda är ledamöter och ersättare i stadsfullmäktige, ledamöter och ersättare som valts till kommunens organ, ledamöter och ersättare i en samkommuns organ samt andra personer som har valts att sköta kommunala förtroendeuppdrag.

Förtroendevalda har en central ställning i kommunernas beslutsfattande som baseras på representativ demokrati. Personer som väljs till förtroendevalda ska uppfylla kraven för valbarhet samt eventuella särskilda behörigheter som gäller för enskilda organ. Kommunens förtroendevalda definieras i kommunallagen.

fi: hallintosääntö, en: administrative regulations

Förvaltningsstadgan är det centrala styrinstrumentet för kommunens förvaltning och verksamhet. I förvaltningsstadgan beslutas om övre nivån av kommunens organisation och fördelningen av befogenheter mellan olika beslutsfattare. Varje kommun och samkommun ska ha en förvaltningsstadga, vars innehåll definieras i kommunallagen.

De allmänna bestämmelserna om fullmäktiges sammanträden ingår i kommunallagen medan sammanträdesförfarandet för andra organ i huvudsak framgår av förvaltningsstadgan. Fullmäktige beslutar om innehåll och ändringar i förvaltningsstadgan. Inom kommunens förvaltning ska man följa bestämmelserna i förvaltningsstadgan.

Helsingfors stads förvaltningsstadgan finns på stadens webbplats.

fi: ryhmäaloitteet, en: group initiatives

En fullmäktigegrupp kan lämna in en gruppmotion. Med gruppmotionen kan fullmäktigegruppen ta upp ett speciellt ämne för behandling i fullmäktige. Den har ingen gräns för antalet underskrifter såsom en vanlig fullmäktigemotion, så även små fullmäktigegrupper får svaret på motionen som lämnats som gruppmotion behandlad av fullmäktige. Fullmäktigegruppen kan lämna in fyra gruppmotioner under mandatperioden. Alla svar på gruppmotioner tas till stadsfullmäktige för behandling.

fi: vammaisneuvosto, en: council on disability

Handikapprådet är ett av stadsstyrelsen inrättat påverkansorgan i enlighet med kommunallagen, vars syfte är att garantera möjligheter att delta och påverka för personer med funktionsnedsättning. Enligt kommunallagen ska personer med funktionsnedsättning samt deras anhöriga och organisationer ha en tillräcklig representation i rådet. Läs mer(Länk leder till extern tjänst)

fi: toivomusponsi, en: resolution

En ledamot i stadsfullmäktige kan framföra att fullmäktige ska godkänna en hemställningskläm i ett ärende som godkänts av fullmäktige. Med en hemställningskläm kan man styra verkställigheten av fullmäktiges beslut eller framföra en begäran till stadsstyrelsen att utreda ärendet som avses i klämmen och eventuellt bereda den till fullmäktiges avgörande. Klämmen ska hänföra sig till det ärende som behandlas och som inte får strida mot fullmäktiges beslut eller ändra detta. Ett understött förslag om hemställningskläm tas upp till omröstning. Klämmen måste få minst 43 röster för att den ska godkännas

fi: kuntalaisaloite, en: local resident’s initiative

Helsingforsborna kan enligt kommunallagen komma med initiativ om stadens verksamhet. Initiativtagaren meddelas om åtgärder som gjorts på grund av initiativet.

Om minst två procent av de röstberättigade kommuninvånarna kommer med ett initiativ om ett ärende som tillhör fullmäktiges befogenhet, ska ärendet behandlas i fullmäktige senast inom sex månader från anhängiggörandet av ärendet. Initiativ till folkomröstning, det vill säga initiativ till att arrangera en folkomröstning, kräver att minst fyra procent av kommunens röstberättigade invånare tar initiativet.

Fullmäktige ska omedelbart fatta beslut om huruvida folkomröstningen som avses i initiativet ska genomföras.

fi: esteellisyys, en: grounds for disqualification

Om personen har ett sådant förhållande till ett ärende som behandlas eller till en part i ärendet att förhållandet äventyrar personens opartiskhet, är personen jävig.

Jävsgrunder föreskrivs i kommunallagen och förvaltningslagen. En person som är jävig får inte delta i behandlingen av ett ärende eller vara närvarande vid behandlingen. En jävig person bör anmäla sitt jäv och vid behov grunderna till sitt jäv innan behandlingen av ärendet börjar.

Syftet med jävsbestämmelserna är att trygga en opartisk behandling av ärenden och ett förtroende för att beslutsfattandet sköts klanderfritt. Vid organens sammanträden kan en ledamot, tjänsteinnehavare eller någon annan person som har rätt att närvara konstateras jävig.

fi: toimikunnat, en: commissions

Stadsstyrelsen tillsätter kommittéer för övervakning av olika slags sektorers gränsöverskridande teman, till exempel tvåspråkighetskommittén, jämställdhetskommittén, likabehandlingskommittén, eller för att genomföra en viss uppgift, till exempel stadgekommittén, historiekommittén och namnkommittén. Kommittéerna har ingen direkt beslutsbefogenhet. Revisionsnämnden kan tillsätta kommittéer för att underlätta sitt granskningsarbete.

fi: vastaehdotus, en: counter-proposal

Ett motförslag innebär att man föreslår att beslutet fattas enligt motförslaget som avviker från grundförslaget på sammanträdets föredragningslista. Motförslag som läggs fram under diskussionen tas upp till omröstning mot varandra efter diskussionen. Om motförslaget inte är beroende av andra motförslag, tas godkännandet eller förkastandet av motförslaget särskilt upp till omröstning. Förslagen förfaller om ingen annan ledamot i organet har understött dem under behandlingen. Förfallna förslag tas inte upp till omröstning.

fi: aloitteet, en: initiatives

Stadsfullmäktiges motioner är fullmäktigemotioner, budgetmotioner och gruppmotioner. Invånarinitiativ är ett initiativ som lämnas av en invånare och ungdomsinitiativ ett initiativ som lämnas av en invånare i åldern 13–17 år.

fi: lautakunnat ja niiden jaosto, en: committees and their sub-committees

Alla fyra sektorer har en nämnd med 13 medlemmar och 1–3 sektioner. De fyra sektorerna består av fostrans- och utbildningssektorn, stadsmiljösektorn, kultur- och fritidssektorn samt social- och hälsovårdssektorn. Under centralförvaltningen och sektorerna verkar även direktionerna för affärsverken och räddningsnämnden.

Nämndernas uppgift är bland annat att leda och övervaka verksamheten inom sitt uppgiftsområde samt fatta beslut om verksamhetsprinciperna för ordnande och förverkligande av tjänster inom sitt uppgiftsområde. Nämndens ledamöter och ersättare utses av stadsfullmäktige. Varje ledamot har en personlig ersättare.

fi: vaikuttamistoimielimet, en: influencing bodies

Påverkansorganen är organ, vars uppgift är att främja möjligheten att delta och påverka för den grupp som det representerar. Påverkansorganen fungerar som samråds- och påverkanskanaler för en viss specialgrupp. Via dessa kanaler kan specialgruppen förmedla sin syn på kommunens beslutsfattande.

fi: äänestykset, en: voting

Ett beslut tas upp till omröstning om det under diskussionen har lagts fram ett understött förslag som avviker från grundförslaget på föredragningslistan. Ingen omröstning behövs om organet konstaterar att det enhälligt understöder det avvikande förslaget.

Vid organens omröstningar iakttas så kallat parlamentariskt omröstningssätt. Två förslag åt gången ställs mot varandra. Beslutet fattas med enkel röstmajoritet, om inte lagen eller förvaltningsstadgan kräver kvalificerad majoritet. Vid till exempel en fullmäktigebehandling godkänns en hemställningskläm endast om den vinner understöd hos över hälften av fullmäktige, det vill säga får minst 43 röster.

Vid omröstningarna kan organets ledamöter rösta antingen ”ja”, ”nej” eller ”blankt”. Om föredragandens ursprungliga beslutsförslag och ett förslag som avviker från detta står mot varandra i omröstningen, understöds föredragandens förslag i allmänhet med ja-röst och det avvikande förslaget med nej-röst. Om två förslag som avviker från det ursprungliga förslaget ställs mot varandra, fastställer organets ordförande vilket av förslagen som understöds med ja-röst respektive med nej-röst. Vid klämförslag understöds klämmen genom att rösta ja.

fi: kaupunginhallituksen jaostot, en: City Board’s sub-committees

Stadsstyrelsen har tre sektioner, koncernsektionen, näringslivssektionen oc sektion för reform av social- och hälsovården samt räddningsväsendet under social- och hälsovårdsreformen. Koncernsektionen övervakar stiftelsernas och dottersammanslutningarnas verksamhet. Näringslivssektionen styr stadens näringslivs-, konkurrenskrafts-, invandrings- och sysselsättningspolitik. Båda sektionerna har nio ledamöter som väljs av fullmäktige och dess mandatperiod är två år. Borgmästaren är ordförande för näringslivssektionen. Koncernsektionens ordförande utses av fullmäktige.

Dessutom fungerar stadsstyrelsens sektion för reform av social- och hälsovården samt räddningsväsendet under social- och hälsovårdsreformen till slutet av år 2023. Sektionen leder verkställandet av reformen, förmedlar förtroendevaldas synpunkter för beredning och lägger fram nödvändiga beslutsförslag till stadsstyrelsen.

fi: kaupunginhallitus, en: City Board

Stadsstyrelsen lyder under stadsfullmäktige och leder stadens verksamhet, förvaltning och ekonomi. Stadsstyrelsen svarar också för samordningen av stadens verksamhet, för beredningen och verkställigheten av stadsfullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet. Stadsstyrelsen har 15 ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare. Borgmästaren är stadsstyrelsens ordförande och de biträdande borgmästarna är ledamöter. Stadsfullmäktige väljer de övriga 10 ledamöterna och ersättarna bland fullmäktigeledamöterna och ersättarna. Mandatperioden är två år.

fi: kaupunginvaltuusto, en: City Council

Stadsfullmäktige är Helsingfors stads högsta beslutsfattande organ. De utses genom kommunalval vart fjärde år. Stadsfullmäktige ansvarar för stadens verksamhet och ekonomi.

Fullmäktige fattar beslut om vilka organ som finns i kommunen, deras sammansättning, samt hur behörighet och uppgifter delas mellan de förtroendevalda och tjänsteinnehavarna. Stadsfullmäktige har 85 ledamöter som representerar olika politiska grupper. Varje fullmäktigegrupp har lika många ersättare som fullmäktigeledamöter.

Vid ett sammanträde ska minst två tredjedelar av fullmäktigeledamöterna vara närvarande. En majoritet av de närvarande ledamöternas röster krävs för att fatta beslut.

fi: viranhaltija, en: office holder

En tjänsteinnehavare är kommunanställd i tjänsteförhållande. Tjänsteinnehavare hos staden är till exempel kanslichef, sektorchef, samt direktörer och chefer för tjänster. Enligt grundlagen ska uppgifter som innebär betydande utövning av offentlig makt skötas i tjänsteförhållande. I kommunen arbetar förutom tjänsteinnehavare även personer vars arbete inte innefattar utövning av offentlig makt. Sådana personer har inte ett tjänsteförhållande utan ett arbetsavtalsförhållande, det vill säga en befattning. För uppgifter som innefattar offentlig makt måste man inrätta en tjänst.

Mer information i Suomi.fi-tjänsten(Länk leder till extern tjänst)

fi: nuorten aloite, en: young people's initiative

Med ungdomsinitiativ avses initiativ som Helsingforsbor i 13–17-årsåldern lämnat i ärenden som gäller stadens verksamhet. Ungdomar kan lämna in initiativ ensam eller tillsammans med andra unga. Ungdomsinitiativ kan gälla till exempel lokala ärenden eller ärenden som berör hela staden, det egna bostadsområdets offentliga tjänster eller andra saker som har att göra med ungdomarnas liv. I Helsingfors samlas ungdomsinitiativen i Krut-tjänsten.

fi: nuorisoneuvosto, en: Youth Council

Ungdomsrådet är ett av stadsstyrelsen inrättat påverkansorgan i enlighet med kommunallagen, vars uppgift är att främja och stödja ungdomar att få sin röst hörd, ungdomarnas delaktighet och ungdomsverksamhetens effektivitet i staden samt i planeringen, genomförandet och uppföljningen av verksamheten inom stadens olika sektorer.

Ungdomsrådet består av 30 ungdomar från Helsingfors i åldern 13–17 år som väljs genom val. Valet ordnas vartannat år. Två gånger om året ger ungdomsrådet ett utlåtande om ungdomarnas initiativ i stadsfullmäktige.

fi: vanhusneuvosto, en: Elderly Citizens Council

Äldrerådet är ett av stadsstyrelsen inrättat påverkansorgan i enlighet med kommunallagen, som följer stadens verksamhet ur pensionerade Helsingforsbors perspektiv. Rådet kommer med initiativ och utarbetar förslag som berör välbefinnande, hälsa, möjligheter till påverkan, livsmiljö, boende, rörlighet och tjänster som berör Helsingforsbor i pensionsåldern.  Läs mer(Länk leder till extern tjänst)

fi: otto-oikeus, en: power to reconsider a matte

Övertagningsrätt innebär att ett högre organ övertar ett ärende för behandling då ett organ eller en tjänsteinnehavarare underställd organet redan har fattat beslut i ärendet.

Stadsstyrelsen eller borgmästaren kan överta ett ärende för behandling i stadsstyrelsen då ett organ eller en tjänsteinnehavarare underställd stadsstyrelsen har fattat beslut i ärendet. Kanslichefen kan överta ett ärende för behandling i stadsstyrelsen då en tjänsteinnehavarare underställd stadsstyrelsen har fattat beslut i ärendet. Likaså kan en sektornämnd eller en biträdande borgmästare överta ett ärende för behandling i nämnden då ett organ eller en tjänsteinnehavarare underställd nämnden har fattat beslut i ärendet. En sektorchef kan överta ett ärende för behandling i sektornämnden då en tjänsteinnehavarare underställd sektornämnden har fattat beslut i ärendet.

Ett organ som har övertagningsrätt kan på förhand besluta att det inte utnyttjar rätten i vissa beslut eller att tiden för utnyttjande av övertagningsrätten är kortare än vad som har föreskrivits. Övertagningsrätten gäller inte alla ärenden som behandlas av kommunen, utan endast sådana där befogenheterna med stöd av kommunallagen har överförts till en lägre myndighet. Till de ärenden som inte omfattas av övertagningsrätten hör även olika slags tillståndsärenden, såsom bygglov och andra miljötillstånd samt ärenden som gäller en enskild individs social- och hälsovård eller en elevs undervisning.