Historiekommitténs uppgifter
- att planera och producera ny forskning om Helsingfors stads historia
- att planera och producera allmänfattliga versioner av befintliga studier på olika språk och för olika publiceringskanaler, bland annat i Historia Helsinki-nätsidor. Till Historia Helsinki -sidor(Länk leder till extern tjänst)
- att fördjupa kännedomen om Helsingfors historia på basis av vetenskaplig forskning och främja forskning om stadens lokalhistoria och kännedomen om stadsdelarnas och områdenas historia
- att stödja genomförandet av stadens historieprojekt samt produktifieringen av Helsingfors historia och producera stadshistoria tillsammans med stadens övriga aktörer.
Kommittén utför därutöver även andra uppdrag som stadsstyrelsen ger den för utredande av stadens historia
Historiekommitténs medlemmar
| Medlem | Ersättare |
|---|---|
|
Laura Kolbe ordförande
professor |
Marjaana Niemi
professor |
|
Erkki Tuomioja viceordförande
docent |
Panu Savolainen
biträdande professor |
|
Riku Keski-Rauska
arkivchef |
Panu Haavisto
specialforskare |
|
Jessica Parland-von Essen
docent |
Pia Olsson
professor |
|
Anu Lahtinen
professor |
Tero Halonen
verksamhetsledare |
|
Minna Sarantola-Weiss
forskningschef |
Elina Kallio
intendent |
Historiekommitténs publikationer
Hela upplagan av den äldre serien av Helsingfors stads historia. Del I-V (i nio band), Helsingfors: Helsingfors stad, 1950-1967 är slutsåld.
Förteckning över de nyare verk finns nedan under rubrikerna. Den som önskar läsa böckerna kan fråga hos förlagen eller kontrollera tillgängligheten i stadsbibliotekets databas Helmet(Länk leder till extern tjänst) kki johtaa ulkoiseen palveluun)
På historiekommitténs sidor på finska finns en förteckning över de finska titlarna.
Aalto, Seppo: Krigsstaden: Helsingfors Gammelstads historia 1550–1639. Översättning: Sofia Gustafsson. Helsingfors, Otava, 2013.
Aalto, Seppo: Kronostaden: Estnässkatans Helsingfors 1640-1721. Helsingfors, Finska litteratursällskapet, 2016.
Aalto, Seppo; Gustafsson, Sofia; Granqvist, Juha-Matti: Fästningsstaden. Helsingfors och Sveaborg 1721-1808. Översättning: Sofia Gustafsson. Helsingfors, Minerva Kustannus Oy, 2021.
Klinge, Matti: Huvudstaden: Helsingfors och finska staten 1808-1863. Översättning: Torsten Edgren. Helsingfors, Otava, 2012.
Turpeinen, Oiva; Herranen, Timo; Hoffman, Kai: Helsingfors stads historia efter 1945. 1, Befolkning, stadsplanering och boende, näringsliv. Översättning: Joachim Mickwitz och Christina Tallberg. Helsingfors, Helsingfors stad, 2002.
Schulman, Harry; Pulma, Panu; Aalto, Seppo: Helsingfors stads historia efter 1945. 2, Planering och byggande, sociala problem, sport. Översättning: Pertti och Petra Hakala, Nils Erik Forsgård. Helsingfors, Helsingfors stad, 2003.
Kolbe, Laura; Helin, Heikki: Helsingfors stads historia efter 1945. 3, Kommunalförvaltning och politik, kommunalekonomi. Översättning: Jeanette Lindblom, Barbro Lindblom. Helsingfors, Helsingfors stad, 2004.
Kervanto Nevanlinna, Anja: Helsingfors stads historia efter 1945. 4, Krafterna som byggde Helsingfors 1945–2010. Översättning: Översättningsbyrå Katarsis. Helsingfors, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2014.
Åström, Anna-Maria; Kolbe, Laura: Helsingfors stads historia efter 1945. 5, Stadsbornas Helsingfors. Översättning: Översättningsbyrå Katarsis. Helsingfors, Edita 2018.
Häikiö, Martti: Helsingfors stads historia efter 1945. 6, Kunskapens metropol. Forskning, undervisning och media 1945–2010. Helsingfors, Minerva 2023.
Kommitténs historia
Helsingfors stads historiekommitté påbörjade sitt arbete år 1913, då stadsfullmäktige beslutade att tillsätta en redaktionskommitté som skulle assistera vid skrivandet av ett tredelat verk över Helsingfors stads historia. Skrivarbetet framskred så att man år 1917 bedömde att det första manuskriptet snart skulle vara klart. Av flera orsaker drog arbetet ut på tiden och blev till slut oavslutat, då Torsten Hartman, som hade åtagit sig skrivandet, avled år 1927. År 1930 tillsatte stadsfullmäktige en kommission på fem personer för att fungera som stöd vid historieskrivandet. Vid det laget hade planerna utvidgats till att omfatta ett historiskt verk i sju delar. Kriget medförde att arbetet åter blev fördröjt.
Till en början hade kommissionen fokus på att samla och ordna forskningsmaterialet, eftersom man ville ha en omfattande samling av originalkällor som grund för historieskrivandet. Helsingfors stads historia I–V i nio band utkom åren 1950–1967 och är alltjämt standardverket om Helsingfors historia. På 1980-talet började arbetet med att forska i stadens nyare historia (Helsingfors historia efter 1945; hittills har delarna 1–6 utkommit). Samtidigt började man skriva stadens äldre historia på nytt.
Kommitténs (ursprungligen benämnd kommission) medlemmar och sekreterare har redan från första början varit finländska historieforskare i främsta ledet. Till de betydande historiker i vårt land som gjort en långvarig insats i kommittén hör bland andra Kaarlo Blomstedt, Väinö Voionmaa, Heikki Waris, Eino Jutikkala och Matti Klinge. Dessutom har samhällspåverkare varit medlemmar i kommittén, bland andra J.K. Paasikivi innan han blev vald till president.
Källor: Helsingfors stads historia, del I, (red.), Helsingfors 1950; Berättelse över Helsingfors stads kommunalförvaltning, åren 1912, 1913, 1917, 1929 och 1930.