Vem bestämmer vad?

Sidan beskriver rollerna för beslutsfattare i stadens beslutsfattandet.

På den här sidan

Stadsfullmäktige är Helsingfors stads högsta beslutsfattande organ.

I Helsingfors, såsom i alla Finlands kommuner, har stadsfullmäktige högsta bestämmanderätt. De utses genom kommunalval vart fjärde år. Stadsfullmäktige ansvarar för stadens verksamhet och ekonomi. Fullmäktige fattar beslut om vilka organ som finns i kommunen, deras sammansättning, samt hur behörighet och uppgifter delas mellan de förtroendevalda och tjänsteinnehavarna.

Förutom förvaltningsstadgan beslutar fullmäktige om de långsiktiga målen för Helsingfors verksamhet och ekonomi i stadsstrategin och om stadens årliga budget, det vill säga om hur resurserna fördelas till stadens olika verksamheter. Därutöver väljer fullmäktige ledamöter och högsta direktörer för nämnder och sektioner samt fattar stadens principiellt och ekonomiskt sett största beslut.

Förutom fullmäktige består stadens beslutsfattare av andra organ bestående av förtroendevalda, borgmästaren, biträdande borgmästarna samt ett stort antal tjänsteinnehavare.

Enskilda tjänsteinnehavare fattar ofta beslut i personalärenden, tjänsteupphandlingar, sektorers upphandlingar samt ordnande av verksamhet eller vid lagstadgade myndighetsuppdrag i ärenden som gäller enskilda parter, såsom ärenden inom social- eller undervisningsväsendet. En del av tjänsteinnehavarnas beslut protokollförs. Övriga beslut fattas skriftligt eller i olika informationssystem. Tjänsteinnehavarnas protokollförda beslut finns på stadens webbplats (länk till sammanställningssidan Tjänsteinnehavarnas beslut).

Grunderna till beslutsfattande inom den offentliga förvaltningen står i Finlands grundlag (länk). Bestämmelser om kommunernas självstyrelse finns i grundlagen (länk) och om kommunernas verksamhet i kommunallagen (länk). Bestämmelser om beslutsförfarandet i kommunen finns huvudsakligen i kommunallagen och förvaltningslagen. I lagstiftningen för olika förvaltningsområden finns dessutom otaliga egna förfarandebestämmelser.

Grunderna till beslutsfattande inom den offentliga förvaltningen står i Finlands grundlag (länk). Bestämmelser om kommunernas självstyrelse finns i grundlagen (länk) och om kommunernas verksamhet i kommunallagen (länk). Bestämmelser om beslutsförfarandet i kommunen finns huvudsakligen i kommunallagen och förvaltningslagen. I lagstiftningen för olika förvaltningsområden finns dessutom otaliga egna förfarandebestämmelser.

Stadsstyrelsen leder stadens verksamhet

Stadsstyrelsen lyder under stadsfullmäktige. Den leder stadens verksamhet, förvaltning och ekonomi. Stadsstyrelsen svarar även för beredningen av fullmäktiges beslut, representerar staden i olika sammanhang och använder allmän behörighet i ärenden där det inte finns stadgar eller bestämmelser om beslutsfattandet. Stadsstyrelsen svarar för samordningen av hela stadens verksamhet. Borgmästaren är ordförande för stadsstyrelsen. De biträdande borgmästarna är ledamöter i stadsstyrelsen och de övriga ledamöterna utses av fullmäktige.

I Helsingfors har stadsstyrelsen även två sektioner. Koncernsektionen övervakar dottersammanslutningarnas och -stiftelsernas verksamhet. Näringslivssektionen styr stadens näringslivs-, konkurrenskrafts-, invandrings- och sysselsättningspolitik. Sektionernas ledamöter väljs av fullmäktige.

Sektornämnderna leder sektorernas verksamhet

Helsingfors stads organisation är uppdelad i centralförvaltningen och fyra sektorer: fostrans- och utbildningssektorn, stadsmiljösektorn, kultur- och fritidssektorn samt social-, hälsovårds- och räddningssektorn.

Var och en av de fyra sektorerna har en sektornämnd samt 1–3 sektioner, som har mer noggrant definierade uppgifter under sektornämnden. Ordförande för sektornämnderna är de respektive sektorernas biträdande borgmästare. Nämndernas uppgift är bland annat att leda och övervaka sektorns verksamhet samt fatta beslut om verksamhetsprinciperna för ordnande och förverkligande av sektorns tjänster. Centralförvaltningen har ingen nämnd, utan den lyder direkt under stadsstyrelsen. Ledamöterna i sektornämnderna och deras sektioner väljs av stadsfullmäktige.

Övriga nämnder och direktioner

Revisionsnämnden organiserar revisionen och utvärderingen av stadens förvaltning och ekonomi. Revisionsnämnden lyder inte under stadsstyrelsen såsom andra organ. För att säkerställa revisions- och utvärderingsverksamhetens oavhängighet svarar nämnden för sin verksamhet och rapporterar om den direkt till stadsfullmäktige. Revisionsnämndens ledamöter väljs av fullmäktige.

Centralvalnämnden sköter uppgifter som tilldelats kommunen i vallagen. I kommunalvalet svarar centralvalnämnden för organiseringen av valet på röstningsställen. Vid statliga val är uppgifterna färre, men även då har centralvalnämnden ansvar för valets praktiska arrangemang. Centralvalnämnden tillsätts av stadsfullmäktige. Ledamöter väljs för en period på fyra år på så sätt att de i mån av möjlighet företräder de grupper av röstande som var med vid det föregående kommunalvalet i kommunen.

Inom stadsmiljösektorn verkar även direktionen för trafikaffärsverket, som leder Helsingfors stads trafikverks (HST) verksamhet. Direktionens ledamöter väljs av stadsstyrelsen.

Inom centralförvaltningen verkar dessutom fyra direktioner för affärsverk: Direktionerna för affärsverket servicecentralen (Servicecentralen Helsingfors), affärsverket byggtjänsten (Stara), affärsverket företagshälsan (Företagshälsan Helsingfors) samt affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten (Talpa). Ledamöterna i dessa direktioner för affärsverk väljs av stadsstyrelsen. Centralförvaltningens affärsverk sköter huvudsakligen stadens interna stöduppgifter.

Borgmästare och biträdande borgmästare

Borgmästaren, som är underställd stadsstyrelsen, leder Helsingfors stads förvaltning, ekonomi och övriga verksamhet. Stadsfullmäktige väljer borgmästaren bland fullmäktigeledamöterna och -ersättarna för mandatperioden på fyra år. Borgmästaren är förtroendevald på heltid och ordförande för stadsstyrelsen och dess näringslivssektion.

Helsingfors stad har även fyra biträdande borgmästare på heltid, var och en inom sin egen sektor. De biträdande borgmästarna följer verksamheten inom sina respektive sektorer och är ordförande för sektornämnderna. Stadsfullmäktige väljer även de biträdande borgmästarna bland fullmäktigeledamöterna och -ersättarna för sin mandatperiod.