Den av Sannfinländarnas fullmäktigegrupp väckta gruppmotionen om kriterier för och beviljande av stöd för närståendevård
Beslut
Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med stadsstyrelsens förslag anse den av Sannfinländarnas fullmäktigegrupp väckta motionen vara slutligt behandlad.
Beslutet stämmer överens med förslaget.
Sannfinländarnas fullmäktigegrupp föreslår i sin motion att staden ska bereda de anvisningar som innefattar kriterierna för stöd för närståendevård på nytt på så sätt att stödet för närståendevårdare inte skärs ned från sin tidigare nivå. Samtidigt föreslås i motionen att man tar med ärendet i den politiska beslutsprocessen och utför konsekvensbedömningar så att man kan bedöma om kriterierna är sådana som stöder närståendevård och användning av närståendevård.
En i 30 kap. 1 § i förvaltningsstadgan avsedd fullmäktigegrupp kan väcka en gruppmotion. En gruppmotion är en motion som undertecknats av mer än hälften av fullmäktigegruppens medlemmar och som har rubriken gruppmotion. En gruppmotion inlämnas till ordföranden av fullmäktigegruppens ordförande eller vice ordförande. En fullmäktigegrupp får väcka fyra gruppmotioner under en fullmäktigeperiod.
Stadsstyrelsen ska förelägga fullmäktige en gruppmotion på det sätt som i 30 kap. 11 § är föreskrivet om behandlingen av en motion som undertecknats av minst 15 ledamöter. I övrigt tillämpas på gruppmotioner det som i 11 § är föreskrivet om fullmäktigemotioner.
Stadsstyrelsen konstaterar att den 26.6.2017 (721 §) beslutat återremittera grunderna för beviljande av stöd för närståendevård till social- och hälsovårdssektorn för ny beredning och för beslutsfattande i social- och hälsovårdsnämnden. Det som föreslagits i gruppmotionen tas i beaktande i den nya beredningen av grunderna för beviljande. Stadsstyrelsens beslut 26.6.2017 (§ 721) finns som bilaga till ärendet.
I lagen om stöd för närståendevård har man bl.a. gjort ändringar som trätt ikraft 1.7.2016 och som förutsätter justering av avtalen om närståendevård (511/2016). Lagreformen möjliggjorde lagstadgade lediga dagar för alla närståendevårdare.
Det erbjuds olika möjligheter för ordnandet av närståendevårdares lagstadgade lediga dagar. Vården under de lediga dagarna kan ordnas till exempel i form av kortvarig vård på en av stadens vårdenheter, med servicesedlar, med hjälp av avlösare, eller i form av dagverksamhet eller socialarbete för funktionsnedsatta. Dessutom stöds närståendevårdarnas orkande även med gruppverksamhet på verksamhetscentren för närståendevård samt med kamratstödsgrupper, servicerådgivning, rekreationsverksamhet och hemhjälpsservice.
Social- och hälsovårdsväsendet har på social- och hälsovårdsnämndens begäran gjort en kartläggning under våren 2017 om klienterna som omfattades av stödet för närståendevård och de tjänster de fick. I mars 2017 fanns det totalt 3 375 klienter som omfattades av stödet för närståendevård och 1.2–25.4.2017 fattade man enligt de nya kriterierna totalt 637 beslut/bedömningar i samband med uppdateringen av vård- och serviceplanerna. Av de 637 fattade besluten/bedömningarna sjönk vårdtyngden hos endast fem klienter. Den allmännaste orsaken var att vårdens bindande verkan inte kunde anses motsvara vårdtyngden. Däremot steg vårdtyngden i samband med justeringen av vård- och serviceplanerna hos totalt 92 klienter, det vill säga 14,4 % (92/637).
Under uppföljningstiden fattade man totalt 304 beslut för klienter över 65 år, varav 48 var nya klienter. Stödet för närståendevård upphörde för 46 klienter som tidigare omfattats av stödet. Totalt 333 beslut/bedömningar fattades för 0–64-åringar enligt de nya kriterierna. Av dessa var 49 nya klienter. I klientgruppen som bestod av 18–64-åringar upphörde stödet för närståendevård hos 44 av 135 klienter. Av dessa var 18 nya klienter, varav tre fick ett negativt beslut. För klienterna under 18 år gjordes 122 vård- och serviceplansuppdateringar, varav man bedömde att stödet för närståendevård skulle upphöra hos 49 klienter. De nya klienterna var 30, varav 11 skulle få ett negativt beslut. Gruppen av nya klienter var ändå relativt liten och andelen negativa beslut varierade månadsvis mellan 14 % och 37 % under 2016.
Kaupunginhallitus 11.09.2017 § 791
Päätös
Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:
Kaupunginvaltuusto katsoo perussuomalaisten ryhmäaloitteen loppuun käsitellyksi.
Esittelijä
Lisätiedot
Marja-Liisa Rautanen, kaupunginsihteeri, puhelin: 310 36184
Annikki Thoden, vs. kaupunginsihteeri, puhelin: 310 36048
Sosiaali- ja terveyslautakunta 23.05.2017 § 170
Lausunto
Sosiaali- ja terveyslautakunta antoi kaupunginhallitukselle omaishoidon tuen kriteerien tuomista poliittiseen päätöksentekoon koskevasta perussuomalaisten Helsingin valtuustoryhmän ryhmäaloitteesta seuraavan esittelijän ehdotuksesta poikkeavan lausunnon:
"Sosiaali- ja terveystoimen johtosäännön 21 §:ssä säädetään päätösvallan siirtämisestä sosiaalihuollon yksilöhuollon asioissa. Pykälässä todetaan, että sosiaalihuollon järjestämisestä ja antamisesta sekä palveluista perittävän maksun määräämisestä päättää siltä osin, kuin asia ei kuulu jaoston päätettäväksi, viraston päällikön määräämä viranhaltija lautakunnan vahvistamien perusteiden ja yleisten ohjeiden mukaisesti.
Lautakunta ei ole vahvistanut johtosäännön 21 §:n päätösvallan siirron perusteita eikä myöskään antanut asiasta yleisiä ohjeita.
Johtosäännön 9 §:n mukaan viraston päällikkö johtaa viraston toimintaa ja vastaa siitä, että hyväksytyt tavoitteet saavutetaan. Pysyväisohjeiden antaminen kuuluu siten virastopäällikön yleistoimivallan käyttöön.
Pysyväis- eli soveltamisohjeilla pyritään varmistamaan se, että yksilöhuollon päätöstenteossa kaikkia asiakkaita kohdeltaisiin samanlaisissa tilanteissa yhdenvertaisesti ja viraston toiminnalle asetetut tavoitteet saavutettaisiin. Julkisina asiakirjoina pysyväisohjeet tuovat myös läpinäkyvyyttä viranhaltijoiden päätöksentekoon.
Sosiaali- ja terveyslautakunta käsitteli kokouksessaan 14.3.2017 omaishoidon tuen muutoksia ja päätti kehottaa sosiaali- ja terveysvirastoa tekemään riittävän määrän omaishoidon tuen palvelutarpeen kartoituksia käyttäen hyödyksi uudistettuja palvelutarpeen kriteerejä. Kartoitus tulee tehdä mahdollisimman nopeasti, jotta lautakunta voi sen pohjalta arvioida, miten uudistetut kriteerit vaikuttavat etenkin alle 18-vuotiaiden omaishoitosopimusten ehtoihin ja omaishoidon tuen rahoitukseen ottaen huomioon myös yli 18-vuotiaat. Kartoitus käsitellään erillisenä asiana samassa kokouksessa kuin tämä ryhmäaloite. Kartoituksen pohjalta päätetään, miten omaishoidon sopimusten uudistamista jatketaan. Lautakunta on 23.5.2017 kehottanut virastoa palauttamaan asian uuteen valmisteluun."
Käsittely
Asiassa tehtiin seuraava vastaehdotus:
Vastaehdotus:
Jäsen Tuomas Tuure: Lisätään lausunnon viimeiseen kappaleeseen: "Lautakunta on 23.5.2017 kehottanut virastoa palauttamaan asian uuteen valmisteluun."
Kannattaja: Jäsen Laura Nordström
Sosiaali- ja terveyslautakunnan lausunto syntyi seuraavan äänestyksen tuloksena:
1 äänestys
JAA-ehdotus: Esityksen mukaan
EI-ehdotus: Vastaehdotus (jäsen Tuomas Tuure): Lisätään lausunnon viimeiseen kappaleeseen: "Lautakunta on 23.5.2017 kehottanut virastoa palauttamaan asian uuteen valmisteluun."
Jaa-äänet: 5
Maija Anttila, Sirpa Asko-Seljavaara, Sami Heistaro, Rene Hursti, Seija Muurinen
Ei-äänet: 7
Gunvor Brettschneider, Jukka Ihanus, Joonas Leppänen, Laura Nordström, Hannu Tuominen, Tuomas Tuure, Anna Vuorjoki
Tyhjä: 0
Poissa: 1
Jouko Malinen
Sosiaali- ja terveyslautakunta hyväksyi jäsen Tuomas Tuuren vastaehdotuksen äänin 7 - 5 (poissa 1).
16.05.2017 Pöydälle
Esittelijä
Lisätiedot
Merja Jäntti, toiminnansuunnittelija, puhelin: 310 43715
Detta beslut publicerades 12.10.2017
FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING
Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.
Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen
Föredragande
Mer information fås av
Marja-Liisa Rautanen, stadssekreterare, telefon: 09 310 36184
Annikki Thoden, stf. stadssekreterare, telefon: 09 310 36048