Kansalaistori−Kaisaniemi jalankulun ja polkupyöräilyn alikulkuyhteyden yleissuunnitelma

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Stadsmiljönämndens förslag

Stadsmiljönämnden har 6.11.2018 föreslagit att översiktsplanen för en gång- och cykeltunnel mellan Medborgartorget och Kajsaniemi godkänns och att projektet genomförs så att en noggrannare plan med sikte på verkställande utarbetas på basis av den godkända översiktsplanen och beräkningen av de sammanlagda kostnaderna.

Stadsmiljönämndens förslag föreligger som bilaga 1, planeringsprinciperna för översiktsplanen, planbeskrivningen och ritningarna som bilagorna 2–5 samt byggbarhetsutredningen som bilaga 6.

Bakgrund

I dagens läge är det Brunnsgatan framför den livligt trafikerade centralstationen som utnyttjas av cykeltrafiken i Helsingfors centrum som central länk mellan stadens västra och östra sida. Av cykeltrafiken på Banan går ungefär 40 % via Brunnsgatan österut eller söderut och cirka 13 % mot Östbanan och österut. Jämfört med nuläget behövs det en direktare och smidigare förbindelse som samtidigt förbättrar förhållandena för fotgängare framför centralstationen och på Brunnsgatan. Den nuvarande tunneln för fotgängare under bangården är alltför trång för att kunna byggas om för att svara mot cykeltrafikens behov.

Man har särskilt under de tio senaste åren undersökt olika slags rutter i närheten av centralstationen och Tölöviken som skulle göra det möjligt att ta sig över eller under stambanan på cykel. År 2011 och på nytt år 2017 har det utarbetats ett utkast på översiktsplansnivå för en cykeltunnel under järnvägen. Stadsmiljönämnden behandlade i februari 2018 den tunnellösning som byggde på 2017 års utkast, men återremitterade ärendet för ny beredning, så att också broalternativen skulle bedömas.

Ruttlinjen över järnvägen har varit uppe till behandling i samband med landskapsarkitekturtävlingen för Kajsaniemiparken år 2010 (den så kallade bumerangbron) och senast i samband med den år 2018 gjorda byggbarhetsutredningen för en cykel- och gångtunnel mellan Medborgartorget och Kajsaniemi. Dessutom har vissa privata aktörer fört fram sina tankar och idéer beträffande alternativ ovanför banan.

Om alternativen i byggbarhetsutredningen

Byggbarhetsutredningen 2018 beskriver de trafikmässiga målen för förbindelsen mellan Medborgartorget och Kajsaniemi, villkoren och kriterierna för trafiken och byggbarheten samt de alternativ som har prövats. I utredningen har man valt att pröva lösningar som konstruktionsmässigt är genomförbara och som bäst betjänar trafiken. Då alternativens konsekvenser har bedömts, har man utnyttjat trafikmässiga och byggbarhetsrelaterade kriterier, men också kriterier som gäller stadsbilden och landskapet.

I utredningen prövas två broalternativ (det södra och det norra alternativet) och dessutom tunneln. Det gjordes också kostnadsberäkningar för alla tre alternativ.

Både linjen över och linjen under banan skulle enligt byggbarhetsutredningen resultera i en fungerande förbindelse med tanke på cykelrutterna. En omständighet som är betydelsefull med hänsyn till att linjen ska vara lockande för cyklister är ruttens höjdskillnad. Denna är bättre i tunnel- än i broalternativet. Alternativet med en passage över banan har en höjdskillnad på 8,3–8,5 meter, medan höjdskillnaden i tunnelalternativet är högst 5,3 meter.

De största svårigheterna i anslutning till passagen över banan är förknippade med den besvärliga byggplatsen i närheten av Ode, Sanomahuset och Kiasma samt samordningen av områdets funktioner med bland annat den byggda miljön vid Tölöviken och den kulturhistoriska miljön i Kajsanemi. Dessutom förutsätter alternativen över banan detaljplaneändringar på bägge sidorna om järnvägen för både Kajsaniemiparkens och Tölövikens vidkommande.

Enligt byggbarhetsutredningen är broalternativen förmånligare då man ser till byggnadskostnaderna (11–13 miljoner euro och 12–15 miljoner euro) jämfört med tunnelalternativet (23 miljoner euro), men med tanke på stadsbilden, landskapet och funktionaliteten är de mera problematiska än tunneln. Broalternativens underhållskostnader (det södra alternativet 130 000 euro, inklusive system för att hålla bron fri från snö och is, 25 000 euro utan sådant system; det norra alternativet på motsvarande sätt 172 000 euro respektive 21 000 euro) är högre än för tunnelalternativet (15 000 för tunneln och nivåbyteskonstruktionerna vid mynningarna).

Alternativen och deras konsekvenser har prövats i detalj i den bifogade byggbarhetsutredningen.

Stadsmiljönämndens förslag 6.11.2018 bygger på tunnelalternativet, vars bifogade ritningar är från år 2017.

Växelverkan och myndighetssamarbete

Vid tidpunkten för utarbetandet av översiktsplanen och byggbarhetsutredningen har det förts en dialog med bland annat instanser som företräder centrumbiblioteket Ode, med stadsmuseet och Trafikverket samt med Senatfastigheter.

Stadsborna har gett feedback på flera kanaler, bland annat ett öppet diskussionsmöte i Kajsaniemiparken och via tjänsten Säg din åsikt (Kerrokantasi).

Projektets innehåll

Tunnelförbindelsen för fotgängare och cyklister mellan Medborgartorget och Kajsaniemi knyter samman de viktigaste infartslederna för cykeltrafik från stadens västra och östra sida. Tunnelförbindelsen ligger norr om den nuvarande, enbart för fotgängare avsedda tunneln från Kajsaniemiparken till Elielplatsen.

Tunnelförbindelsens linjedragning är förenlig med bannätverket för cykeltrafik i generalplanen och målnätverket för cykeltrafik i innerstaden 2025. Planen har som utgångspunkt lösningar som är i linje med planeringskriterierna för bannätverket för Helsingfors cykeltrafik. Översiktsplanens tunnellösning förutsätter inte ändring av detaljplanen.

Tunnelförbindelsen består av ett 4 meter brett cykelfält och en 3,5 meter bred fotgängarfil som är skild från den förstnämnda med kantstenar. Dessutom finns det kantområden höjda med kantstenar längs tunnelns bägge sidor, varigenom tunnelns sammanlagda bredd blir 8,3 meter. Största delen av tunneln har en takhöjd på 3,2 meter, vid rampavsnitten 3,0 meter, vilket gör det möjligt för sjuktransportfordon att köra in i tunneln. Den nya, cirka 220 meter långa tunneln länkas till den nuvarande gångtunneln med en korridor.

Öster om järnvägen öppnar sig tunneln mot gatunivån med en svagt stigande ramp, som förenas med ingången till den nuvarande fotgängartunneln. Väster om järnvägen ligger öppningen mot gatunivån vid Tölöviksgatans gatuområde mellan en hotellbyggnad och ett kontorshus. Cykeltrafiken planeras utnyttja en spiralramp och fotgängarna en trapp- och hissförbindelse för att ansluta till tunnelförbindelsen. Spiralrampens ytterkant har en mindre brant lutning än innerkanten, vilket är ägnat att förbättra säkerheten och underlätta cyklandet i uppförsbacke. Man kommer i den fortsatta planeringen att fästa särskild uppmärksamhet vid lösningarna för tunnelförbindelsens västra ramp, så att man ska kunna säkerställa att den rätt snäva rampen (diameter 19 meter, lutning i innerkurvan 10,5 %) ska fungera.

En noggrannare beskrivning av tunnelförbindelsens konstruktioner återfinns i översiktsplanens planbeskrivning.

Projektets planbeskrivning, som ingår i översiktsplanen för cykeltunneln mellan Medborgartorget och Kajsaniemi, innehöll en underjordisk parkeringsplats för cirka 200 cyklar i anslutning till tunneln. Kostnadsberäkningen för den uppgår till 3 miljoner euro.

Cykelparkeringen ingår inte i den översiktsplan som nu föreslås. Stadsmiljösektorn utreder separat under våren 2019 helhetssituationen vad gäller cykelparkering på området kring centralstationen. Då kartlägger man ställen där det vore lättare att bygga och som vore bättre lämpade för cykelparkering samt var sådana platser finns på området. I det sammanhanget prövar man ännu också den underjordiska cykelparkeringen och hur förnuftig en sådan vore ur funktionell och ekonomisk synvinkel.

Finansiering och tidtabell

Projektets mervärdesskattefria byggnadskostnader (utan cykelparkering) är 23 miljoner euro (MAKU-index 110,6, 2010=100).

Totalpriserna har beräknats så att där ingår alla kostnader i anslutning till byggandet, såsom planering och entreprenörens löpande kostnader samt en reservering för den eventualiteten att de särskilda risker som banomgivningen medför delvis realiseras.

Ifall byggandet genomförs innan man i tågens närtrafik övergår till att i huvudsak köra tåg med tre motorvagnar, kan man genom att förkorta perrongerna bygga en del av tunneln fritt utanför det område där tågen stannar. Tack vare det kan man sänka kostnaderna och förkorta byggnadstiden. Denna eventuella kostnadsinbesparing har man emellertid inte beaktat i projektets kostnadsberäkning.

Det har uppskattats att det tar två år att bygga tunnelförbindelsen. Staden har i sitt investeringsprogram, vilket ingår som bilaga till budgeten för år 2019, skapat beredskap för genomförandet av projektet under åren 2019–2023, så att 1,15 miljoner euro har reserverats för planering år 2019 och 21,85 miljoner euro för byggande åren 2020–2023. I och med att planerna har preciserats, har det kommit fram att det vore motiverat att genomföra projektet i snabbare takt bland annat för att minimera undantagsarrangemangen för tågtrafiken, varför man strävar efter att beakta det när nästa investeringsprogram formuleras. I takt med att arbetet framskrider utreder man möjligheten till EU-finansiering.

Tunnelbyggandet startar från båda ändarna samtidigt. I byggandet av tunneln utnyttjar man hjälpbroar och stödväggar som uppförs under arbetets gång, så att man vållar så liten olägenhet som möjligt för tåg- och passagerartrafiken.

De beräknade årliga underhållskostnaderna för tunnelförbindelsen och för mynningarnas nivåbyteskonstruktioner uppgår till 15 000 euro. I kostnaderna ingår underhållets löpande kostnader, som kan vara till exempel städning, användning av systemet för att smälta snö och is, service av hissarna och videoövervakning.

Projektets verkningar

Det viktigaste målet för förbindelsen Medborgartorget–Kajsaniemi har i planeringsarbetet varit att komplettera bannätet för cykeltrafik så att man länkar samman cykel- och gånglederna från öster och väster mot Helsingfors centrum och minskar järnvägens karaktär av hinder.

Med hänsyn till målnätverket för cykeltrafiken är målet att erbjuda en direkt, smidig förbindelse från Västbanan, som går under Mannerheimvägen, till Kajsaniemiparken öster om järnvägen och därifrån österut och norrut. Rutten är huvudförbindelse för cykeltrafiken i Helsingfors centrum. Det är tänkt att nätverket av cykelbanor framdeles utvidgas på områdets östra sida med Nordbanan från Kajsaniemiparken norrut längs järnvägen samt med Östbanan längs Kajsaniemiparkens norra sida österut i riktning mot Hagnäs.

I och med tunnelförbindelsen förbättras innerstadens förbindelser i olika riktningar, mot Tölöviks- och Kajsaniemiparkerna samt mot pendlingsparkeringen i trakterna av centralstationen. Tunneln kopplar ihop banlinjerna, som i huvudsak är skilda från biltrafiken, och förbättrar därigenom säkerheten för cyklisterna.

Enligt byggbarhetsutredningen är tunnelförbindelsen för cykeltrafik det bästa sättet att i praktiken omsätta målen för en förbindelse i skilda nivåer för cykeltrafik vid centralstationen. Till dessa mål hör bland annat en attraktiv och trygg rutt för personer i alla åldrar och i alla slags fysiskt skick. Det är det bästa sättet att främja målet att minska på belastningen på Brunnsgatans cykelväg innan man på ett mera omfattande sätt har byggt ut innerstadens cykelvägar i enlighet med innehållet i målnätverket.

Det har bedömts att den nya tunnelförbindelsen gör cykling mera attraktivt och ger cykeltrafiknätet ökad täckningsgrad. Med prognosmodellen för cykeltrafik uppskattas 4 900 cyklister per dygn ta tunnelrutten en vardag i oktober år 2025 (oktober representerar ett genomsnittligt dygn under året). Då antalet cyklister är som störst, kommer uppemot 10 000 cyklister per dygn att åka genom tunneln. Också vintertid uppskattas tunneln vara en av de livligast utnyttjade cykellederna i Helsingforsregionen.

Byggbarhetsutredningen ger vid handen att tunneln gör färden från den ena sidan om järnvägen till den andra 600 meter kortare jämfört med den nuvarande cykelrutten längs Brunnsgatan. Den nuvarande rutten går tvärs igenom Elielplatsen, som är Helsingfors livligast trafikerade öppna plats för fotgängare, och förbi den tvärsgående fotgängartrafiken på Brunnsgatan. Den nuvarande rutten har också trafikljus vid fyra korsningar, vilket förorsakar dröjsmål. Då tidsspillan inte har beaktats, förkortar tunneln den genomsnittliga åktiden med uppskattningsvis två minuter.

Förutom att tunneln skapar en ny förbindelse för cykeltrafiken, så innebär den en ny och smidig gångbana från den östra sidan om järnvägen västerut.

Bedömning av projektet

Stadsstyrelsen konstaterar att man enligt stadsstrategin för åren 2017–2021 ska genomföra trafikinvesteringar i syfte att sörja för hela trafiksystemets funktionsduglighet och för en höjning av hållbara trafikformers färdmedelsandel. Det föreliggande projektet är väl ägnat att omsätta stadsstrategin i praktiken.

Byggandet av en direkt och smidig förbindelse under stambanan är ett projekt i linje med målsättningarna och åtgärdslinjen för målnätverket för cykeltrafik 2025, programmet för främjande av cykling och utvecklingsprogrammet för trafiken i Helsingfors. Målnätverket för cykeltrafik 2025 godkändes 22.5.2012 av stadsplaneringsnämnden som riktgivande för planeringen, och verkställighetsprogrammet för målnätverket godkändes 18.6.2013. Stadsstyrelsen godkände 27.1.2014 programmet för främjande av cykling och utvecklingsprogrammet för trafiken i Helsingfors 12.1.2015.

Projektet förbättrar förutom förbindelserna mellan cykelbanorna också förhållandena för cykling och gång på ett centralt område i innerstaden, det vill säga området kring centralstationen. På så sätt stöder projektet också målen med det aktuella projektet för fotgängarcentrum.

Stadsstyrelsen konstaterar att även om byggandet av tunnelförbindelsen är ett kostnadsmässigt dyrt cyklingsprojekt, så är det trafikmässigt det bästa alternativet i den krävande stadskärnan och trakterna kring järnvägen. Tunnelförbindelsen får också mindre konsekvenser för den omkringliggande miljön än de broalternativ som har prövats, varigenom den även kan anses som det bäst fungerande alternativet med avseende på stadsbilden och landskapet.

Stadsstyrelsen anser att byggbarhetsutredningen innehåller en tillräckligt mångsidig och heltäckande konsekvensutredning av de genomförbara alternativen.

Ärendet är berett i samråd med stadskansliets ekonomi- och planeringsavdelning och näringslivsavdelning.

Fortsatta åtgärder

I nästa skede av projektet utarbetar man detaljerade ritningar som möjliggör byggandet. Staden ska också ingå ett verkställighetsavtal med Trafikverket. I nästa skede ska man också formulera en plan för form och sätt att verkställa projektet samt en plan för eventuella arkitekttävlingar.

Utarbetandet av de ovan nämnda planerna och ritningarna, som syftar till att möjliggöra byggandet, samt genomförandet av projektet ska ske inom ramen för den av stadsfullmäktige godkända kostnadsberäkningen. Stadsstyrelsen kommer i anslutning till sitt verkställighetsbeslut att uppmana stadsmiljösektorn att utarbeta en separat kostnadsuppföljningsrapport där man bedömer hur kostnadsberäkningen har förverkligats och orsaker till eventuella avvikelser. Rapporten överlåts till borgmästaren efter att projektet har slutförts.

Då stadsmiljönämnden 6.11.2018 fattade beslut om förslaget, förutsatte den att stadsmiljösektorn utreder möjligheten att bygga en bro från Tölöviksparken till Kajsaniemiparken norr om Ode. Den utredningen görs separat från det föreliggande projektet.

Kaupunginhallitus 21.01.2019 § 34

Päätös

14.01.2019 Pöydälle

30.10.2018 Pöydälle

27.02.2018 Palautettiin

13.02.2018 Pöydälle

06.02.2018 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Kristiina Matikainen, kaupunginsihteeri, puhelin: 310 36035

Kaupunkiympäristön toimiala Hallinto Hallintojohtaja 18.12.2018 § 40

Päätös

Päätöksen perustelut

Lisätiedot

Olli-Pekka Aalto, projektinjohtaja, puhelin: 310 39681

Kaupunkiympäristölautakunta 06.11.2018 § 539

Esitys

Käsittely

30.10.2018 Pöydälle

27.02.2018 Palautettiin

13.02.2018 Pöydälle

06.02.2018 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Olli-Pekka Aalto, projektinjohtaja, puhelin: 310 39681

Detta beslut publicerades 12.02.2019

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften, som ska riktas till besvärsmyndigheten, ska uppges

I besvärsskriften ska ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om ändringssökandens talan förs av hans lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person.

I besvärsskriften ska vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden.

Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Ett elektroniskt dokument behöver emellertid inte kompletteras med en underskrift om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet.

Till besvärsskriften ska fogas

Rättegångsavgift

Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift på 260 euro för behandlingen av ärendet. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00