Valtuustoaloite, valtuustokokouksiin viittomakielen tulkki

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Ledamoten Suldaan Said Ahmed och 28 andra ledamöter föreslår i sin motion att stadsfullmäktiges sammanträden ska tolkas till teckenspråk för närvarande kommuninvånare och via en webbsändning.

Bakgrundsuppgifter

Helsingfors stadsfullmäktiges sammanträden går på landets officiella språk, finska och svenska. Sammanträdenas material är tvåspråkigt. Sammanträdena är öppna för allmänheten. Man kan följa sammanträdet på fullmäktigesalens läktare eller senare som en inspelning på Helsingforskanalen. Omedelbart efter sammanträdet publiceras ett beslutsmeddelande på stadsfullmäktiges hemsida. Information om besluten ges också under mötet på Helsingforskanalen. Protokoll och diskussionsprotokoll publiceras senare på fullmäktiges hemsida. Från och med hösten 2020 kommer inspelningarna från fullmäktiges sammanträde att textas.

I stadens anvisningar för kommunikation konstateras att stadens kommunikation ska betjäna på de båda inhemska språken och på andra språk som helsingforsare använder, såsom även teckenspråk när det är möjligt. Staden tar i kommunikationen på ett lämpligt sätt hänsyn till specialgrupper, alltså andra än de som talar de inhemska språken samt helsingforsare som talar teckenspråk eller som har någon funktionsnedsättning.

För dem som talar teckenspråk är det möjligt att få info för helsingforsare på huvudstadsregionens gemensamma teckenspråkssida. En gång i månaden utkommer en filmad resumé på teckenspråk, med aktuella teman som valts av en person bland de döva. Resumén delas via Helsingforskanalen och teckenspråkssidan och man informerar om den på hel.fi.

Helsingfors stads funktionsnedsättningsombud anser att teckenspråkstolkning är ett gott exempel på positiv särbehandling, som kunde leda till att många som talar teckenspråk kunde få bättre information om det högsta beslutsfattande organets, Helsingfors stadsfullmäktiges verksamhet än nu. Dessutom skulle detta visa på stadens strävande att utöka tillgängligheten och ta hänsyn även till sådana invånargrupper som har mer begränsade möjligheter att följa stadens ärenden.

Rådet för personer med funktionsnedsättning stöder motionen genom att påpeka bland annat att teckenspråkslagen trädde i kraft 2015 varmed Finland är ett land med fyra språk; finska, svenska, samiska och teckenspråk. Diskrimineringslagen (1.1.2015), teckenspråkslagen och EU:s tillgänglighetsdirektiv, som trädde i kraft i april 2019, bör tas på allvar och verkligen beaktas. Dessutom bör man iaktta FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som ratificerades 10.6.2016. Rådet anser att en äkta likabehandling är en självklarhet som staden i all sin verksamhet ska sträva efter. Med en person som använder teckenspråk avses en person som har teckenspråk som förstaspråk. Rådet anser att intresset för tjänster på teckenspråk ökar när det finns fler av dem. Rådet för personer med funktionsnedsättning önskar en förbindelse om tolkning av åtminstone frågestunderna.

I Helsingfors stads invånarregister finns ingen uppgift om antalet teckenspråkiga, men Finlands dövas förbund har uppgett att det i Helsingfors bor 465 personer med rätt till teckenspråkstolkning, vilket kan ses som en indikation. Av dessa kan 229 personer för sina ärenden anlita en personlig tolk som ersätts av FPA. Enligt Finlands dövas förbund använder ca 4 000–5 000 personer i Finland teckenspråk. Det finns ungefär 100 personer som använder finlandssvenskt teckenspråk.

Uppskattning av kostnaderna

I princip är det tekniskt möjligt att tolka Helsingfors stadsfullmäktiges sammanträde på teckenspråk och sända inspelningen på Helsingforskanalen tillsammans med övriga inspelningar. Sammanträdena varar olika lång tid och de ofta utdragna mötena innebär att det behövs åtminstone två tolkar för finskt teckenspråk. Man borde även göra förbehåll för minst en tolk av finlandssvenskt teckenspråk.

En omfattande teckenspråkstolkning för ett möte kostar uppskattningsvis 1 100 euro. Tolkningskostnaderna uppskattas till ca 24 000 euro per år, vilket har räknats ut enligt antalet möten 2018 och deras längd samt timpriserna som ett tolkningsföretag publicerat. Kostnadskalkylen utgår från att det vid varje sammanträde skulle finnas två tolkar för finskt teckenspråk och en tolk för finlandssvenskt teckenspråk. För tolkningen behövs dessutom en separat fjärrstyrd videokamera. Engångskostnaden för att skaffa och installera denna apparatur redo att användas beräknas preliminärt vara ca 6 000 euro.

Stadskansliets kommunikationsavdelning konstaterar att det är möjligt att prova på teckenspråkstolkning exempelvis under fullmäktiges frågestunder nästa år. Detta skulle vara en naturlig del av stadens målsättningar för delaktighet, likabehandling och tillgänglighet.

Det vore nyttigt att ordna testet 2–3 gånger så att man får erfarenhet om tekniska arrangemang och streamning i samband med tolkningen. Samtidigt skulle man även kunna kartlägga de teckenspråkigas önskemål och behov och göra det möjligt att vidareutveckla tjänsten.

Under fullmäktiges sammanträdesår ordnas sex frågestunder. Hösten 2019 ändrades frågestunden på så sätt att ledamöternas frågor offentliggörs redan dagen före sammanträdet. Då är det möjligt att informera om frågorna på förhand, samtidigt som man informerar om försöket med teckenspråkstolkning av frågestunden.

Enligt förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla motioner som undertecknats av minst 15 ledamöter.

Kaupunginhallitus 11.11.2019 § 750

Päätös

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Liisa Kivelä, viestintäjohtaja, puhelin: 09-310 22091

Jani Merimaa, viestintäpäällikkö:

Detta beslut publicerades 12.12.2019

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen