Asemakaavan muutos 12638, Haaga tontti 29018/2, Kauppalantie 9-11, Samfundet Folkhälsan

HEL 2019-007372
Ärendet har nyare handläggningar
Ärende 7. / 22 §

Detaljplaneändring för Köpingsvägen 9-11 (nr 12638)

Helsingfors stadsfullmäktige

Beslut

Stadsfullmäktige godkände detaljplaneändring för tomten 2 i kvarteret 29018 och en del av ett parkområde i 29 stadsdelen (Haga, Södra Haga) enligt ritning nr 12638, daterad 3.11.2020, och på de grunder som framgår av detaljplanebeskrivningen (det nya kvarteret 29266 bildas).

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Stäng

Detaljplanelösningens centrala innehåll

Detaljplaneändringen (detaljplanelösningen) gäller tomt- och parkområdet mellan Köpingsvägen och Köpingsparken i Södra Haga. Detaljplanelösningen möjliggör nybyggandet av ett servicehus för äldre i större skala än det nu är möjligt. Verksamheten vid två servicehem som verkar i Södra Haga ska slås samman i nybyggnaden. Målet är att skapa en byggnadshelhet som passar in i miljön i Södra Haga och att bevara tomtens grönskande uttryck. Ett ca 495 m² stort område från Köpingsparkens västra kant förenas med servicehusets tomt, och södra sidan av servicehusets tomt (ca 175 m²) införlivas i Köpingsparken. Genom denna åtgärd är det möjligt att på lång sikt förbereda sig för eventuella förändringsbehov gällande Köpingsparkens rutter. Området som ska slås samman med parken är tills vidare avsett att bevaras oförändrat med sitt trädbestånd.

Den nya bostadsvåningsytan uppgår till ca 3000 m². Tomtens exploateringstal (e) är 2,26. Invånarantalet ökar med cirka 50 äldre.

Beslut som detaljplanelösningen bygger på

Detaljplanelösningen bidrar till att staden kan uppnå sina strategiska mål genom att möjliggöra byggandet av servicebostäder invid goda trafikförbindelser och genom att erbjuda äldreboende i en trivsam och stimulerande miljö i omedelbar närhet av Köpingsparken.

Enligt Generalplan 2016 för Helsingfors är området delvis ett innerstadsområde med beteckningen C2 och delvis ett bostadsdominerat område med beteckningen A3. Bredvid området finns en grönförbindelse. Enligt den underjordiska generalplanen (nr 11830) är det fråga om ett ytbergsområde i ytterstaden. Den nu utarbetade detaljplanelösningen stämmer överens med de ovannämnda generalplanerna.

Utgångspunkter för området och nuläge

Två detaljplaner är giltiga för området; för servicehemmets tomt gäller detaljplanen nr 5721 från år 1965 och för Köpingsparken gäller detaljplanen nr 10505 från år 1999. I detaljplanen är servicehemmets tomt ett kvartersområde med servicehem för åldringar med tomtexploateringstalet (e) 1,0. Köpingsparken är däremot betecknad som en park med beteckningen VP. Detaljplaneändringen gäller tomten 29018/2 i detaljplanen samt en liten del av Köpingsparken på östsidan av tomten. På den grönskande tomten ligger en servicehembyggnad i fyra våningar byggd vid övergången mellan 1960–1970-talen och ritad av arkitekten Matti Lieto. Terrängen på tomten sjunker kraftigt från Köpingsvägen till Köpingsparken, höjdskillnaden är som störst 5 meter. Det finns mycket frodig och storvuxen växtlighet på tomten liksom också i miljön på södra sidan av Köpingsvägen. Husen i omgivningen har i huvudsak 3–5 våningar.

Köpingsparken är en av få större anlagda parker i Haga. Till parkens grundegenskaper hör breda, öppna gräsplaner samt rikliga planteringsområden. På detaljplaneområdet i närheten av tomtgränsen har det funnits en trädallé, av vilken endast trädraden på parkens sida är kvar. I den översvämningskänsliga Hagabäcken som strömmar genom Köpingsparken lever en öringspopulation.

På östsidan av Köpingsparken löper Tavastehusleden, som är mycket livligt trafikerad.

Kostnader för detaljplanelösningen

Helsingfors stad äger tomten och parkområdet. Detaljplanelösningen har utarbetats på ansökan (Samfundet Folkhälsan) och innehållet i lösningen har diskuterats med den sökande.

Genomförandet av detaljplanelösningen orsakar kostnader för staden ifall nya trappor byggs mellan Köpingsvägen och Köpingsparken. Bygget av trapporna är inte aktuellt och därför finns inte för tillfället behov att uppskatta närmare kostnader. Detaljplanelösningen höjer områdets värde och staden får inkomster genom försäljning eller uthyrning av den nya byggnadsvåningsytan.

Växelverkan under beredningen av detaljplanen

I den bifogade rapporten om växelverkan presenteras en sammanfattning av myndigheternas ställningstaganden och intressenternas åsikter, vilka kommit in under beredningen av detaljplanen, samt bemötandena till påpekandena i dessa.

Myndighetssamarbete

Under beredningen av detaljplanen har man samarbetat förutom med olika aktörer inom stadsmiljösektorn också med följande myndigheter: Helen Ab, Helen Elnät Ab, Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) vattenförsörjning, kultur- och fritidssektorns stadsmuseum samt social- och hälsovårdssektorn.

Myndigheternas ställningstaganden om programmet för deltagande och bedömning samt beredningsmaterialet gällde stadsbilden samt vattenförsörjningens utrymmesreserveringar. Påpekandena i ställningstagandena har beaktats i planläggningsarbetet genom att styra nybyggnadens strukturering, arkitektur och tomtens planering med planbestämmelser om byggnadens höjd, exteriören, byggnadsytornas gränser, planteringsområden och trädbeståndet som ska bevaras. En 6 meter bred ledningsgränd betecknades i Köpingsparken.

Åsikter

Åsikterna i programmet för deltagande och bedömning samt beredningsmaterialet gällde nybyggandets inverkan på de nuvarande grannarnas omständigheter, Köpingsparken, trädbeståndet, miljövärden, öringarna och stadsfåglarna, tomtgränsernas ändringar, rutterna samt nybyggnadens höjd och stil. Serviceboende för äldre sågs som lämplig verksamhet i området, men byggnadens upplevda massivitet störde flera som lämnat in sin åsikt. En åsikt gick ändå ut på att projektet är ett exempel på gott och smart kompletteringsbyggande. Även idén om nybyggnaden som gestaltas som två olika byggnader ansågs vara bra.

Åsikterna har tagits i beaktande i planläggningsarbetet genom att inkludera flera bestämmelser i planen gällande byggnadens utseende, växtligheten som är värdefull för stadsbilden, dagvattnet samt grönfaktorn. Dessutom bestämdes det att byggandet inte får orsaka skada på trädraden som ska bevaras eller på Hagabäcken och dess öringar. Det lämnades in 11 skriftliga åsikter.

Detaljplaneförslaget offentligt framlagt

Detaljplaneförslaget hölls offentligt framlagt 1–30.6.2020, vilket kungjordes i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen.

Det kom in 2 anmärkningar mot detaljplaneförslaget.

Påpekandena som framförts i anmärkningarna gällde nybyggnadens höjd, struktureringen och utseendet, grannarnas boendeomständigheter som förväntades bli sämre samt fotgängarnas vyer på gatan. Dessutom konstaterades att åsikterna från fasen för programmet för deltagande och bedömning inte hade tagits tillräckligt väl i beaktande i planförslaget och det påpekades att bara en åsikt från den fasen utryckte en fullständigt positiv attityd mot projektet, och att det därför var möjligt att få fel bild av rapporten om växelverkan.

Följande myndigheter gav utlåtande om förslaget till detaljplan: Helen Elnät Ab, stadsmuseet och social- och hälsovårdssektorn. Myndigheterna hade inget att påpeka om planförslaget. Stadsmuseet konstaterade att målen för den byggda kulturmiljön som framförts i fasen för programmet för deltagande och bedömning har tagits tillräckligt väl i beaktande i detaljplanebestämmelserna.

Åtgärder efter att detaljplaneförslaget hölls offentligt framlagt

I rapporten om växelverkan anges anmärkningarna och myndighetsutlåtandena om detaljplaneförslaget i sammandrag och bemötandena till de påpekanden som framförts i dessa.

Det som framförts i påpekandena har beaktats med hänsyn till detaljplanens mål och i den mån det är ändamålsenligt.

I detaljplanekartans beteckningar eller bestämmelser och i det övriga materialet gjordes ändringar efter att detaljplanen varit offentligt framlagd. För ändringarna redogörs närmare i detaljplanebeskrivningens sista kapitel. De har också samlats i bilagan över ändringar (Tehdyt muutokset).

Mera ingående motiveringar

Konsekvenserna av detaljplanelösningen och de närmare motiveringarna till denna framgår av den bifogade detaljplanebeskrivningen.

Stäng

Kaupunginhallitus 18.01.2021 § 41

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto hyväksyy 29. kaupunginosan (Haaga, Etelä-Haaga) korttelin 29018 tonttia 2 ja osaa puistoaluetta koskevan asemakaavan muutoksen 3.11.2020 päivätyn piirustuksen nro 12638 mukaisena ja asemakaavaselostuksesta ilmenevin perustein (muodostuu uusi kortteli 29266).

Käsittely

Esteelliset: Marcus Rantala
Esteellisyyden syy: yhteisöjääviys (hallintolaki 28.1 § 5 kohta)

11.01.2021 Pöydälle

Esittelijä
kansliapäällikkö
Sami Sarvilinna
Lisätiedot

Tanja Sippola-Alho, kaupunginsihteeri, puhelin: 310 36154

tanja.sippola-alho@hel.fi

Kaupunkiympäristölautakunta 03.11.2020 § 649

Esitys

Kaupunkiympäristölautakunta esitti kaupunginhallitukselle

  • 3.11.2020 päivätyn asemakaavan muutosehdotuksen nro 12638 hyväksymistä. Asemakaavan muutos koskee 29. kaupunginosan (Haaga, Etelä-Haaga) korttelin 29018 tonttia 2 ja osaa puistoaluetta (muodostuu uusi kortteli 29266).

Lisäksi lautakunta päätti

  • ettei ehdotusta aseteta uudelleen nähtäville
  • antaa vuorovaikutusraportista ilmenevät vastineet valmisteluaikana esitettyihin mielipiteisiin, kannanottoihin sekä julkisena nähtävilläoloaikana saatuihin lausuntoihin ja muistutuksiin. Päätösasiakirjat ja vuorovaikutusraportti ovat luettavissa kaupunkiympäristön toimialan asiakaspalvelussa, Työpajankatu 8 (puh. 09 310 22111), sekä internet-sivuilla: Päätöksenteko
  • ilmoittaa päätöksestään ja vuorovaikutusraportista muodostuvan MRL 65 §:n mukaisen kunnan perustellun kannanoton niille kaavasta muistutuksen tehneille, jotka ovat ilmoittaneet osoitteensa
  • kehottaa asemakaavoituspalvelua laskuttamaan hakijoilta kaavan hyväksymisen jälkeen kaavan laatimis- ja käsittelykustannukset seuraavasti:
    • Samfundet Folkhälsan: 6 000 euroa
Esittelijä
kaupunkiympäristön toimialajohtaja
Mikko Aho
Lisätiedot

Leena Paavilainen, arkkitehti, puhelin: 310 64424

leena.paavilainen@hel.fi

Tiina Falck, maisema-arkkitehti, puhelin: 310 20764

tiina.uusitalo@hel.fi

Taina Toivanen, liikenneinsinööri, puhelin: 310 37433

taina.toivanen@hel.fi

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 25.6.2020

Helsingin kaupunkiympäristön toimiala / Maankäyttö ja kaupunkirakenne /Asemakaavoitus on pyytänyt kaupunginmuseon lausuntoa Etelä-Haagan Kauppalantie 9-11 koskevasta, 1.6.2020 päivätystä asemakaavan muutoksen ehdotuksesta. Perustehtävänsä mukaisesti kaupunginmuseo tarkastelee hanketta kulttuuriympäristön vaalimisen näkökulmasta ja esittää kantanaan seuraavaa.

Asemakaavan muutos koskee Etelä-Haagassa osoitteessa Kauppalantie 9-11 sijaitsevan Kristinagårdenin tonttia 29018/2 ja pientä osaa tontin itäpuolella sijaitsevasta Kauppalanpuistosta. Asemakaavan muutoksen tavoitteeksi on asetettu vanhusten palvelukodin laajentamisen mahdollistaminen. Kaavamuutostontilla sijaitsevan nykyisen, 1960- ja 1970-luvun vaihteessa rakennutun palvelutalon purkaminen mahdollistetaan ja tilalle voidaan rakentaa kokonaan uusi, suurempi palvelukotikokonaisuus, joka sijoittuisi nykyisen tontin lisäksi myös osittain Kauppalanpuiston puolelle.

Voimassa olevassa Helsingin yleiskaavassa (2016) suunnittelualue on merkitty kantakaupungin alueeksi (C2) ja asuntovaltaiseksi alueeksi (A3). Lisäksi yleiskaavaan on merkitty Kauppalanpuiston puolelle viheryhteys. Voimassa olevassa, vain kyseistä tonttia koskevassa asemakaavassa vuodelta 1965 tontti on merkitty korttelialueeksi vanhusten asuntolaa varten (YA). Tontilla sijaitsee arkkitehti Matti Lieton vuosina 1969-1971 suunnittelema, nelikerroksinen vanhusten palvelutalo Kristinagården. Rakennus sijoittuu Kauppalantien varrelle, sen eteläosaan. Samalla se liittyy Kauppalanpuistoon osana sen itäreunaa rajaavaan rakennusrintamaan. Haagan rakennukset ja arvotus –selvityksessä (Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston julkaisuja 1998:4) Kauppalantie on arvotettu merkittäväksi katutilaksi. Rakennus sijaitsee myös korttelissa, jonka korttelimuoto on säilynyt Haagan kauppalan ajalta, vaikka rakennukset ovatkin myöhempää kerrostumaa. Itse Kristinagårdenin rakennusta ei kuitenkaan ole selvityksessä esitetty rakennussuojelukohteeksi, jolle tulisi asemakaavamuutoksessa osoittaa suojelumerkintä.

Esillä olevassa asemakaavaehdotuksessa suunnittelualue on osoitettu asuinrakennusten korttelialueeksi AK-1, jolle saa rakentaa ainoastaan erityisasumista, kuten esimerkiksi vanhusten palvelutaloja, ja puistoksi VP. Rinteeseen sijoittuvalle tontille on sijoitettu kaksi yhteenliitettyä rakennusalaa ja tavoitteena on sovittaa rakennusoikeus siten, että uudisrakennus hahmottuu erityisesti Kauppalantien puolella kahtena erillisenä massana. Pitkittäin Kauppalantien suuntaisesti sijoitetut rakennusalat on sijoitettu siten, että molempien edessä on istutettavaa alueen osaa, jolla kaupunkikuvallisesti merkittävä puusto tulee säilyttää ja tarvittaessa uudistaa. AK-1-korttelialueelle on merkitty myös säilytettäviä puita, kolme tontin Kauppalantien puoleisella osalla ja yksi aivan rakennusalan pohjoisreunan tuntumassa. Pohjoisemman, katulinjasta etäämmälle sijoittuvan rakennusalan edessä on myös pysäköintipaikka p. Rakennusten, rakennuksen tai sen osan suurin sallittu lukumäärä on kuusi, mutta rakennuksen julkisivupinnan ja vesikaton leikkauskohdan ylin korkeusasema +25.80 mahdollistaa kadun puolella enintään viisikerroksisen rakennuksen. Kaupunkikuvaan ja rakentamiseen liittyen on annettu useita määräyksiä erityisesti rakennuksen maantalokerroksen jäsentelystä, aukotuksesta ja tilojen käytöstä, mutta myös parvekkeista ja ulkoalueen käsittelystä sekä tontin liittymisestä puistoon. Materiaaleista määrätään: ” Rakennuksen julkisivujen on oltava paikalla muurattua tiiltä, muurauksen päälle tehtyä rappausta tai puuverhottuja. Lämpörappausta ei sallita.” Kulttuuriympäristön vaalimisen näkökulmasta erityisen tärkeä on määräys: ”Rakennusten tulee sopia arkkitehtuuriltaan, materiaaleiltaan, kattomuodoltaan, väritykseltään ja yksityiskohdiltaan olemassa olevaan rakennuskantaan.” Myös suunnittelualueen vehreä ominaisluonne pyritään säilyttämään kaavamääräyksillä. Rakentamatta jäävät tontinosat, joita ei käytetä kulkuteinä, oleskelualueina tai pysäköimiseen, tulee istuttaa puin ja pensain ja niillä oleva elinvoimainen puusto säilyttää. Lisäksi suunnittelualueen itäreunalle sijoittuva Kauppalanpuiston varhaisvaiheeseen liittyvä komea metsävaahterakujanne on osoitettu säilytettäväksi ja tarvittaessa uudistettavaksi puuriviksi.

Kauppalantie 9-11 koskevan asemakaavan muutoksen osallistumis- ja arviointisuunnitelmavaiheessa antamassaan lausunnossa kaupunginmuseo ei esittänyt Kristinagårdenin rakennukselle suojelua sillä perusteella, että rakennusta ei ole Haagan rakennukset ja arvotus –selvityksessä (Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston julkaisuja 1998:4) esitetty rakennussuojelukohteeksi, jolle tulisi asemakaavamuutoksessa osoittaa suojelumerkintä. Käytännössä tämä siten mahdollistaa rakennuksen tulevan purkamisen. Kaupunginmuseo nosti tässäkin hankkeessa esiin kestävän kehityksen, mistä näkökulmasta tarkasteltaessa olisi toivottavaa olemassa olevan rakennuksen hyödyntäminen tulevassa palvelutalokokonaisuudessa. Alueen ominaisluonteen säilymisen kannalta kaupunginmuseo piti tärkeänä, että jatkossakin tontin rakennusala rajataan siten, että Kauppalantien varteen jää vähintään nykyisen kaltainen, Kauppalantien itäpuolen tonteille ominainen istutuskaistale ja luodaan näin alueelle ominaista katutilan vehreyttä. Kaupunginmuseo piti tärkeänä myös uudisrakentamisen korkeuden rajaamista ympäristön olemassa olevaan rakennuskantaan sopeutuvaksi. Lisäksi uuden rakennuksen tulisi muodostaa rauhallinen tausta puistolle ja ottaa huomioon Kauppalantien katutilan ja ympäröivien asuinkortteleiden mittakaava ja ominaisluonne.

Edellä mainittuun viitaten Helsingin kaupunginmuseo toteaa, että sen Haagan Kauppalantie 9-11 asemakaavan muutoksen osallistumis- ja arviointisuunnitelmavaiheessa esittämät tavoitteet rakennetun kulttuuriympäristön osalta on asemakaavamääräyksissä riittävällä tavalla otettu huomioon eikä kaupunginmuseolla ole asemakaavan muutoksen ehdotukseen enempää huomautettavaa.

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 22.11.2019

Lisätiedot

Anne Salminen, tutkija, puhelin: 310 36501

anne.salminen@hel.fi

Kaupunkiympäristön toimiala Palvelut ja luvat -palvelukokonaisuus Kaupunkimittauspalvelut Kartat ja paikkatiedot Yksikön päällikkö 31.03.2020 § 18

Päätös

Yksikön päällikkö päätti hyväksyä asemakaavan 12638 pohjakartan kaupunginosassa 29 Haaga. Pohjakartta täyttää maankäyttö- ja rakennuslain (132/1999) 54a §:n asettamat vaatimukset.

Päätöksen perustelut

Helsingin kaupungin kaupunkiympäristön toimialan kaupunkimittauspalvelut on valmistanut asemakaavan pohjakartan:

Asemakaavan numero: 12638
Kaupunginosa: 29 Haaga
Kartoituksen työnumero: 53/2019
Pohjakartta valmistunut: 3.12.2019
Tasokoordinaatisto: ETRS-GK25
Korkeusjärjestelmä: N2000

Pohjakartta täyttää maankäyttö- ja rakennuslain (132/1999) 54a §:n asettamat vaatimukset.

Kaupunkiympäristön toimialan palvelut ja luvat -palvelukokonaisuuden asiakkuusjohtaja on päätöksellä (4§/1.6.2017) siirtänyt hallintosäännön 16 luvun 8 § 2 momentin 7 kohdan toimivallan hyväksyä kaavoja varten valmistetut pohjakartat kaupunkiympäristön toimialan palvelut ja luvat -palvelukokonaisuuden kaupungingeodeetille sekä kartat ja paikkatiedot -yksikön päällikölle.

Lisätiedot

Merja Kyyrö, vastaava kartoittaja, puhelin: 310 31911

merja.kyyro@hel.fi

Timo Tolkki, yksikön päällikkö, puhelin: 310 31883

timo.tolkki@hel.fi
Stäng

Detta beslut publicerades 19.02.2021

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

  • av den som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part)
  • av en kommunmedlem
  • av en myndighet i ärenden som hör till dess verksamhetsområde
  • av förbund på landskapsnivå och kommuner för vars område den markanvändning som anges i planen har konsekvenser
  • av en registrerad lokal eller regional sammanslutning i ärenden som hör till dess verksamhetsområde.
Besvärstid

Besvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast den sista dagen av besvärstiden under besvärsmyndighetens öppettid.

En kommunmedlem, en part eller en annan aktör som har besvärsrätt anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Besvär får anföras på den grunden att

  • beslutet har tillkommit i felaktig ordning
  • den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter
  • beslutet annars strider mot lag.
Besvärsmyndighet

Besvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

 
E-postadress:
Adress:
Banbyggarvägen 5
 
00520 HELSINGFORS
Faxnummer:
029 56 42079
Telefonnummer:
029 56 42000
 

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften, som ska riktas till besvärsmyndigheten, ska uppges

  • det beslut i vilket ändring söks
  • på vilka punkter ändring söks och vilka ändringar som yrkas
  • på vilka grunder ändring söks.

I besvärsskriften ska ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om ändringssökandens talan förs av hans eller hennes lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person.

I besvärsskriften ska vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden.

Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Ett elektroniskt dokument behöver emellertid inte kompletteras med en underskrift om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet.

Till besvärsskriften ska fogas

  • det beslut i vilket ändring söks genom besvär, i original eller kopia
  • ett intyg över vilken dag beslutet har delgivits eller en annan utredning över när besvärstiden har börjat
  • de handlingar som ändringssökanden åberopar som stöd för sin begäran, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten.
Rättegångsavgift

Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift på 260 euro för behandling av ett ärende som gäller ändringssökande. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut. Avgifter tas inte ut i vissa ärendegrupper eller hos dem som enligt bestämmelser någon annanstans i lag är befriade från avgifter. Den som inlett ärendet är betalningsskyldig och avgiften gäller per besvärsskrift.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

E-postadress:
helsinki.kirjaamo@hel.fi 
Postadress:
PB 10
 
00099 HELSINGFORS STAD
Faxnummer:
(09) 655 783
Besöksadress:
Norra esplanaden 11–13
Telefonnummer:
(09) 310 13700
 

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00.

Stäng

Föredragande

Stadsstyrelsen

Mer information fås av

Tanja Sippola-Alho, stadssekreterare, telefon: 09 310 36154

tanja.sippola-alho@hel.fi