Asemakaavan muutos nro 12639, Haaga tontti 2905/1, Tunnelitie 8, Asunto-osakeyhtiö Tunnelitie 8
Detaljplaneändring för Tunnelvägen 8 i Haga (nr 12639)
Beslut
Stadsfullmäktige godkände detaljplaneändring för tomten 1 i kvarteret 29050 i 29 stadsdelen (Haga, Södra Haga) enligt ritning nr 12639, daterad 18.8.2020, och på de grunder som framgår av detaljplanebeskrivningen.
Beslutet stämmer överens med förslaget.
Detaljplanelösningens centrala innehåll
Detaljplaneändringen (detaljplanelösningen) gäller tomten på Tunnelvägen 8, som ligger i Södra Haga i sydvästra hörnet av Tunnelvägen och Artturi Kannistos väg nära Hoplax station. Detaljplanelösningen möjliggör kompletteringsbyggande på tomten. Detaljplanelösningen har utarbetats på ansökan och i samverkan med sökanden. Målet är att möjliggöra byggandet av ett nytt flervåningshus i fyra våningar vid Artturi Kannistos väg och bevara det på tomten belägna bostadshuset från 1950-talet och den fina berghällen. Nybyggnaden kan också byggas i trä. Den nya bostadsvåningsytan uppgår till 830 m². Tomtens exploateringstal (e) är cirka 1,0. Antalet invånare ökar med ca 20.
Beslut som detaljplanelösningen bygger på
Detaljplanelösningen bidrar till förverkligandet av stadens strategiska mål utifrån att den främjar bostadsproduktionen genom kompletteringsbyggande i den färdiga stadsstrukturen och inom ramen för den befintliga infrastrukturen. I Generalplan 2016 för Helsingfors är området bostadsdominerat område (A3). Enligt den underjordiska generalplanen nr 11830 hör området till ett ytbergsområde i ytterstaden. Detaljplanelösningen stämmer överens med generalplanerna ovan.
Utgångspunkter för området och nuläge
Detaljplaneändringen gäller tomten 29050/1, som ligger i sydvästra hörnet av Tunnelvägen och Artturi Kannistos väg och på västra sidan gränsar till Artturi Kannistos park. Berghällen i sydvästra hörnet av tomten förenar tomten naturligt med den skogiga och bergiga parken. På den grönskande tomten finns ett låghus i tre våningar från 1955 med gul rappning och en delvis ovanjordisk källare.
Tunnelvägens omgivning är i grunden tämligen grönskande. Byggnaderna är i huvudsak flervåningshus i 3-4 våningar i rött tegel eller ljus rappning och i allmänhet byggda på 1960-talet. Mittemot planändringstomten, norr om Artturi Kannistos väg, finns en låg affärslokal i en våning som inhyser en dagligvaruhandel.
För området gäller en detaljplan från 1952.
Tomten är i privat ägo. Detaljplanelösningen har utarbetats på ansökan och innehållet i lösningen har förhandlats fram med sökanden.
Detaljplanelösningens kostnader
Att detaljplanelösningen genomförs innebär inga kostnader för staden. Detaljplanelösningen medför inte heller så betydande nytta för markägaren att ett förfarande med markanvändningsavtal enligt stadsstyrelsens beslut 9.6.2014 är behövligt.
Växelverkan under beredningen av detaljplanen
Den bifogade rapporten om växelverkan innehåller sammandrag av de ställningstaganden från myndigheter och åsikter från intressenter som kommit in under beredningen av detaljplanen, och bemötandena till påpekandena i dessa ingår också i rapporten.
Myndighetssamarbete
Under beredningen av detaljplanen har man samarbetat förutom med olika aktörer inom stadsmiljösektorn också med följande myndigheter: Helen Ab, Helen Elnät Ab, samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM), vattenförsörjning, och kultur- och fritidssektorns stadsmuseum.
Myndigheternas ställningstaganden i fråga om programmet för deltagande och bedömning (PDB) och beredningsmaterialet gällde bevarandet av värdena i den byggda miljön och anpassandet av nybyggnaden till den byggda miljön i Södra Haga. Stadsmuseet föreslog i sitt utlåtande att nybyggnadens omfattning, karaktär och läge i miljön ska preciseras med tillräckliga detaljplanebeteckningar och -bestämmelser. Dessutom föreslog stadsmuseet att bostadshuset på tomten förses med en skyddsbeteckning för att säkra att dess värden och stadsbildsmässiga ställning som en del av 1950-talshelheten i Södra Haga bevaras.
HRM konstaterade i sitt ställningstagande att förverkligandet av detaljplaneändringen inte förutsätter tillbyggnad av vattenförsörjningen.
Frågorna som framförs i ställningstagandena har beaktats i planläggningsarbetet så att man både för den befintliga byggnaden och för nybyggnaden i detaljplanen har fastställt en precis byggnadsyta och ett våningstal och en byggrätt som motsvarar byggnaden. Dessutom styrs nybyggnadens utseende och behandlingen av uteområden med planbestämmelser.
Åsikter
Åsikterna om programmet för deltagande och bedömning och beredningsmaterialet gällde nybyggnadens utseende och storlek, balkongernas placering, tomtens naturvärden, parken och berghällen, parkeringen, räddningsvägarna, trafikens smidighet samt bullret och de övriga olägenheterna som byggplatsen eventuellt orsakar under byggtiden. Åsikterna har beaktats i detaljplanearbetet så att egenskaperna i referensplanen, som de delaktiga upplevde som tämligen lyckad, har förts till detaljplaneförslaget. I detaljplanen finns ett flertal planbestämmelser som gäller byggnadens utseende, grönomgivningen och berghällen som bevaras. Det lämnades in fem skriftliga åsikter.
Detaljplaneförslaget offentligt framlagt
Detaljplaneförslaget hölls offentligt framlagt 4.5-2.6.2020, vilket kungjordes i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen.
Två anmärkningar gjordes mot detaljplaneförslaget. Kommentarerna i anmärkningarna gällde byggnadernas glasytor, som stadsfåglarna eventuellt kolliderar med, samt tomtens arrangemang, såsom parkeringsplatsernas tillräcklighet och trafiksäkerheten samt storleken och läget för nybyggnaden och dess miljöbod.
Följande myndigheter gav utlåtande om detaljplaneförslaget: Helen Elnät Ab, HRM och stadsmuseet. I utlåtandena konstaterades att kommentarerna i PDB-fasen har beaktats i detaljplaneförslaget på ett tillräckligt sätt och att myndigheterna inte har något att påpeka om detaljplaneändringen i förslagsfasen.
Åtgärder efter att detaljplaneförslaget hölls offentligt framlagt
I rapporten om växelverkan anges anmärkningarna och myndighetsutlåtandena om detaljplaneförslaget i sammandrag och bemötandena till de påpekanden som framförts i dessa.
Med beaktande av målen för detaljplanen är det inte ändamålsenligt att ändra förslaget med anledning av de anmärkningar som framförts i samband med det offentliga framläggandet.
Det gjordes ändringar i detaljplanekartans beteckningar eller bestämmelser och övriga material efter att planen varit offentligt framlagd. För ändringarna redogörs närmare i detaljplanebeskrivningens sista kapitel. De har också samlats i bilagan över ändringar (Tehdyt muutokset).
Mera ingående motiveringar
Konsekvenserna av detaljplanelösningen och de närmare motiveringarna till denna framgår av den bifogade detaljplanebeskrivningen.
Kaupunginhallitus 14.09.2020 § 514
Päätös
Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:
Kaupunginvaltuusto päättää hyväksyä 29. kaupunginosan (Haaga, Etelä-Haaga) korttelin 29050 tontin 1 asemakaavan muutoksen 18.8.2020 päivätyn piirustuksen nro 12639 mukaisena ja asemakaavaselostuksesta ilmenevin perustein.
Esittelijä
Lisätiedot
Tanja Sippola-Alho, kaupunginsihteeri, puhelin: 310 36154
Kaupunkiympäristölautakunta 18.08.2020 § 425
Esitys
Kaupunkiympäristölautakunta esitti kaupunginhallitukselle
- 18.8.2020 päivätyn asemakaavan muutosehdotuksen nro 12639 hyväksymistä. Asemakaavan muutos koskee 29. kaupunginosan (Haaga, Etelä-Haaga) korttelia 29050 tonttia 1.
Lisäksi lautakunta päätti
- ettei ehdotusta aseteta uudelleen nähtäville
- antaa vuorovaikutusraportista ilmenevät vastineet valmisteluaikana esitettyihin mielipiteisiin, kannanottoihin sekä julkisena nähtävilläoloaikana saatuihin lausuntoihin ja muistutuksiin. Päätösasiakirjat ja vuorovaikutusraportti ovat luettavissa kaupunkiympäristön toimialan asiakaspalvelussa, Työpajankatu 8 (puh. 09 310 22111), sekä internet-sivuilla: Päätöksenteko
- ilmoittaa päätöksestään ja vuorovaikutusraportista muodostuvan MRL 65 §:n mukaisen kunnan perustellun kannanoton niille kaavasta muistutuksen tehneille, jotka ovat ilmoittaneet osoitteensa
- kehottaa asemakaavoituspalvelua laskuttamaan hakijoilta kaavan hyväksymisen jälkeen kaavan laatimis- ja käsittelykustannukset seuraavasti:
- Asunto Oy Tunnelitie 8: 6 000 euroa
Esittelijä
Lisätiedot
Leena Paavilainen, arkkitehti, puhelin: 310 64424
Tiina Falck, maisema-arkkitehti, puhelin: 310 20764
Taina Toivanen, liikenneinsinööri, puhelin: 310 37433
Jarkko Nyman, insinööri, puhelin: 310 37094
Sakari Mentu, arkkitehti, puhelin: 310 37217
Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 2.6.2020
Helsingin kaupunkiympäristön toimiala / Maankäyttö ja kaupunkirakenne / Asemakaavoitus on pyytänyt kaupunginmuseon lausuntoa Etelä-Haagan Tunnelitie 8 koskevasta, 4.5.2020 päivätystä asemakaavan muutoksen ehdotuksesta. Perustehtävänsä mukaisesti kaupunginmuseo tarkastelee hanketta kulttuuriympäristön vaalimisen näkökulmasta ja esittää kantanaan seuraavaa.
Asemakaavan muutos koskee Etelä-Haagassa osoitteessa Tunnelitie 8 sijaitsevaa korttelin 29050 tonttia 1. Tontti sijaitsee Tunnelitien ja Artturi Kanniston tien lounaisnurkassa lähellä Huopalahden asemaa. Kaavaratkaisun tavoitteena on mahdollistaa tontin täydennysrakentaminen uudella asuinkerrostalolla tontin länsiosassa Artturi Kanniston tien varressa. Tontilla nykyisin sijaitseva 3-kerroksinen asuinrakennus säilyy. Tavoitteena on toteuttaa etelähaagalaiseen ympäristöön sopiva rakennuskokonaisuus ja säilyttää mahdollisimman suurilta osin tontin vehreä ilme ja komeat kalliot.
Esillä olevassa asemakaavaehdotuksessa suunnittelualue on merkitty asuinkerrostalojen korttelialueeksi AK. Tontille on osoitettu kaksi rakennusalaa, joista toinen on rajattu tontilla sijaitsevan, vuonna 1956 valmistuneen asuinkerrostalon mukaisesti. Sen osalla rakennusten, rakennuksen tai sen osan suurin sallittu kerrosluku on kolme eli olemassa olevan rakennuksen kerrosluku. Toinen rakennusala on sijoitettu tontin Artturi Kannisto tien puoleiselle osalle ja sen osalla rakennusten, rakennuksen tai sen osan suurin sallittu kerrosluku on neljä. Kaupunkikuvaan ja rakentamiseen liittyen on annettu useita määräyksiä: ”Maantasokerroksen julkisivu ei saa antaa umpinaista vaikutelmaa. Maantasokerroksen julkisivun tulee poiketa muiden kerrosten julkisivusta värin, materiaalin tai pintakäsittelyn osalta. Rakennukseen on oltava sisäänkäynti sekä kadun että pihan puolelta. Rakennusten tulee sopia arkkitehtuuriltaan, materiaaleiltaan, kattomuodoiltaan, väritykseltään ja yksityiskohdiltaan olemassa olevaan rakennuskantaan. Rakennuksen julkisivujen on oltava paikalla muurattua tiiltä, muurauksen päälle tehtyä rappausta tai puuverhottuja. Mikäli rakennus on massiivipuurakenteinen, rappauksen voi tehdä levyrakenteen päälle. Lämpörappausta ei sallita. Ilmanvaihtokonehuoneet ja muut tekniset tilat tulee integroida rakennukseen eikä niitä saa sijoittaa katolle erillisiin rakennusosiin. Parvekkeita -ei saa lasittaa, mikäli ne toteutetaan ulokemaisina.-ulokeparvekkeita ei saa sijoittaa kadunpuoleiseen julkisivuun. Parvekkeet eivät saa ulottua rakennusalan ulkopuolelle. Maantasoon ei saa muodostua parvekerakenteiden rajaamia käyttämättömiä tiloja. mahdollisten parvekerakenteiden alle tulevat tilat tulee käsitellä osana pihaa…”
Alueen vehreän ja puistomaisen ilmeen säilyttämiseksi kaavassa on annettu tonttia koskevia määräyksiä pihan istuttamisesta. Tontilla tulee istuttaa rakentamatta jäävät tontin osat, joita ei käytetä kulkuteinä, leikki- ja oleskelualueina tai pysäköimiseen. Rakennusten väliin jäävälle alueelle kaavassa on osoitettu nykyisen, komean yksittäiskoivun ympärille istutettava alueen osa, jolla kaupunkikuvallisesti merkittävä puusto tulee säilyttää ja tarvittaessa uudistaa. Tontille on myös osoitettu alueen osa, jolla sijaitseva avokallio ja kasvillisuus tulee säilyttää. Tonttia ei saa aidata. Liittyminen puistoon tai toiseen tonttiin tulee toteuttaa saumattomasti. Istutettavalle alueen osalle saa rakentaa tarpeelliset kulkutiet sekä leikki- ja oleskelualueet.
Asemakaavan muutoksen osallistumis- ja arviointisuunnitelmavaiheessa antamassaan lausunnossa kaupunginmuseo piti Tunnelitie 8 tontin täydennysrakentamista Artturi Kanniston tien puoleiselle osalle mahdollisena, kunhan uudisrakennus sopeutetaan sijoittelultaan, kooltaan ja hahmoltaan lähiympäristöönsä. Uudisrakennuksen mittakaava ja ominaisluonne tulisi määritellä riittävin asemakaavamerkinnöin ja –määräyksin. Myös tontin uuden rakennusalan rajaamisessa tulee kaupunginmuseon näkemyksen mukaan noudattaa alueelle tyypillistä tapaa ja jättää kadun reunaan istutuskaistale korttelin muiden tonttien tapaan. Lisäksi kaupunginmuseo nosti esiin Tunnelitie 8:ssa sijaitsevan Aulis Salon vuonna 1955 suunnitteleman kolmikerroksisen, kaksiportaisen lamellitalon arvotuksen Haagan rakennukset ja arvotus –selvityksessä (Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston julkaisuja 1998:4), jossa rakennus on arvotettu suojelukohteeksi erityisesti ympäristöllisin arvoin. Rakennus sijaitsee korttelissa, jonka korttelimuoto on säilynyt Haagan kauppalan ajalta, vaikka rakennukset ovatkin myöhempää kerrostumaa. Selvityksen mukaisesti kaupunginmuseo esitti asemakaavan muutoksen yhteydessä Tunnelitie 8:n asuintalolle suojelumääräystä, jolla varmistetaan sen arvojen ja kaupunkikuvallisen aseman säilyminen osana Etelä-Haagan 1950-luvun rakennettua kokonaisuutta.
Esillä olevassa asemakaavaehdotuksessa tontilla sijaitsevaa 1950-luvun asuinrakennusta ei ole esitetty suojeltavaksi, mutta rakennuksen arvojen ja kaupunkikuvallisen aseman säilyminen pyritään turvaamaan nykyisen rakennuksen mukaisella tiukalla rakennusalalla, rakennusoikeudella sekä kerrosluvulla. Lisäksi 1950-luvun asuinrakennuksen kaupunkikuvallinen asema Ryytimaantien näkymäpäätteenä säilyisi, samoin sen sijainti osana Haagan kauppalan aikaista korttelimuotoa. Artturi Kanniston tien puolella vehreä kaupunkikuva tulee muuttumaan uudisrakentamisen myötä rakennetummaksi, mutta uudisrakennus pyrkii sopeutumaan niin mittakaavaltaan kuin ulkonäöltäänkin etelähaagalaiseen rakennettuun ympäristöön.
Edellä mainittuun viitaten Helsingin kaupunginmuseo toteaa, että sen asemakaavan muutoksen osallistumis- ja arviointivaiheessa esittämät huomiot ja tavoitteet on riittävällä tavalla otettu huomioon esillä olevassa Tunnelitien 8 asemakaavan muutoksen ehdotuksessa eikä kaupunginmuseolla ole siihen huomautettavaa.
Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 22.11.2019
Lisätiedot
Anne Salminen, tutkija, puhelin: 310 36501
Kaupunkiympäristön toimiala Palvelut ja luvat -palvelukokonaisuus Kaupunkimittauspalvelut Kartat ja paikkatiedot Yksikön päällikkö 31.03.2020 § 19
Päätös
Yksikön päällikkö päätti hyväksyä asemakaavan 12639 pohjakartan kaupunginosassa 29 Haaga. Pohjakartta täyttää maankäyttö- ja rakennuslain (132/1999) 54a §:n asettamat vaatimukset.
Päätöksen perustelut
Helsingin kaupungin kaupunkiympäristön toimialan kaupunkimittauspalvelut on valmistanut asemakaavan pohjakartan:
Asemakaavan numero: 12639
Kaupunginosa: 29 Haaga
Kartoituksen työnumero: 54/2019
Pohjakartta valmistunut: 28.11.2019
Tasokoordinaatisto: ETRS-GK25
Korkeusjärjestelmä: N2000
Pohjakartta täyttää maankäyttö- ja rakennuslain (132/1999) 54a §:n asettamat vaatimukset.
Kaupunkiympäristön toimialan palvelut ja luvat -palvelukokonaisuuden asiakkuusjohtaja on päätöksellä (4§/1.6.2017) siirtänyt hallintosäännön 16 luvun 8 § 2 momentin 7 kohdan toimivallan hyväksyä kaavoja varten valmistetut pohjakartat kaupunkiympäristön toimialan palvelut ja luvat -palvelukokonaisuuden kaupungingeodeetille sekä kartat ja paikkatiedot -yksikön päällikölle.
Lisätiedot
Merja Kyyrö, vastaava kartoittaja, puhelin: 310 31911
Timo Tolkki, yksikön päällikkö, puhelin: 310 31883
Detta beslut publicerades 06.10.2020
BESVÄRSANVISNING
Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.
Besvärsrätt
Ändring i beslutet får sökas
- av den som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part)
- av en kommunmedlem
- av en myndighet i ärenden som hör till dess verksamhetsområde
- av förbund på landskapsnivå och kommuner för vars område den markanvändning som anges i planen har konsekvenser
- av en registrerad lokal eller regional sammanslutning i ärenden som hör till dess verksamhetsområde.
Besvärstid
Besvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.
Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast den sista dagen av besvärstiden under besvärsmyndighetens öppettid.
En kommunmedlem, en part eller en annan aktör som har besvärsrätt anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.
Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.
Besvärsgrunder
Besvär får anföras på den grunden att
- beslutet har tillkommit i felaktig ordning
- den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter
- beslutet annars strider mot lag.
Besvärsmyndighet
Besvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.
Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:
E-postadress: | |
Adress: | Banbyggarvägen 5 |
00520 HELSINGFORS | |
Faxnummer: | 029 56 42079 |
Telefonnummer: | 029 56 42000 |
Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv
Formen för och innehållet i besvärsskriften
Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.
I besvärsskriften, som ska riktas till besvärsmyndigheten, ska uppges
- det beslut i vilket ändring söks
- på vilka punkter ändring söks och vilka ändringar som yrkas
- på vilka grunder ändring söks.
I besvärsskriften ska ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om ändringssökandens talan förs av hans eller hennes lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person.
I besvärsskriften ska vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden.
Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Ett elektroniskt dokument behöver emellertid inte kompletteras med en underskrift om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet.
Till besvärsskriften ska fogas
- det beslut i vilket ändring söks genom besvär, i original eller kopia
- ett intyg över vilken dag beslutet har delgivits eller en annan utredning över när besvärstiden har börjat
- de handlingar som ändringssökanden åberopar som stöd för sin begäran, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten.
Rättegångsavgift
Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift på 260 euro för behandling av ett ärende som gäller ändringssökande. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut. Avgifter tas inte ut i vissa ärendegrupper eller hos dem som enligt bestämmelser någon annanstans i lag är befriade från avgifter. Den som inlett ärendet är betalningsskyldig och avgiften gäller per besvärsskrift.
Protokoll
Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.
E-postadress: | helsinki.kirjaamo@hel.fi |
Postadress: | PB 10 |
00099 HELSINGFORS STAD | |
Faxnummer: | (09) 655 783 |
Besöksadress: | Norra esplanaden 11–13 |
Telefonnummer: | (09) 310 13700 |
Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00.
Föredragande
Mer information fås av
Tanja Sippola-Alho, stadssekreterare, telefon: 09 310 36154