Valtuustoaloite, kulttuurihistoriallisesti arvokkaiden kiinteistöjen myyntipolitiikka
Den av ledamoten Seija Muurinen väckta motionen om försäljningspolitiken för kulturhistoriskt värdefulla fastigheter
Beslut
På förslag av ordföranden bordlade stadsfullmäktige ärendet.
Stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad.
Ledamoten Seija Muurinen och 19 andra ledamöter föreslår i sin motion att staden ska granska sin försäljningspolitik för fastigheter som Aino Acktés villa och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader i stället för att sätta upp alla typer av fastigheter på samma försäljningslista utan separat eftertanke.
Den lokalstrategi som stadsstyrelsen godkände 22.6.2020 styr i fortsättningen även den långsiktiga förvaltningen och användningen av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Ägandet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader bestäms särskilt av strategins riktlinjer: staden har inga lokaler som den inte behöver för eget bruk eller vars ägande inte är förenat med andra strategiska orsaker eller långsiktiga behov av servicelokaler. De värdebyggnader som ska bevaras, liksom andra byggnader som ägs av staden, är alltid i bruk.
Detta innebär i praktiken att de värdebyggnader som staden beslutar att behålla underhålls och genomgår ombyggnad planmässigt. Lokalstrategin innebär också att staden kommer att avstå från en betydande del av de skyddade byggnader som ägs av staden och som antingen hyrs ut till tredje parter eller är tomma. Förslagen om att avstå från lokaler bereds i staden som sektorsövergripande samarbete. Under beredningen överväger staden grundligt byggnadens framtida användningsändamål och möjliggör långsiktig verksamhet med beaktande av de resurser som finns att tillgå.
Stadsstyrelsen anser att staden i första hand ska trygga lokalbehoven hos stadens tjänster och anvisa de anslag och personalresurser som står till förfogande på att trygga säkerhet, hälsosamma förhållanden och hållbarhet i dessa servicelokaler. Det bästa med tanke på skydd av byggnader är att aktivt använda byggnaderna och som fastighetsägare investera i dem. Staden har inte egen användning för ens nära på alla skyddade byggnader som den äger. Under de kommande åren behöver staden minska antalet skyddade byggnader den äger genom att sälja dem bland annat på outbrutna områden eller på arrendetomter. Detta är motiverat för att de skyddade byggnadernas skick inte ska försämras, utan för att de ska bli reparerade i rätt tid av den nya ägaren. Med tanke på resurser och marknaden är det motiverat att besluta om att avstå från ett färre antal byggnader i flera omgångar varje år enligt noggranna beräkningar.
Stadsstyrelsen konstaterar slutligen att genomförandet av stadens lokalstrategi för närvarande pågår. Som en åtgärd bereder man ett program för att avstå från lokaler som staden inte behöver ha i eget bruk. I programmet fastställs bland annat principerna för hur man ska avstå från lokaler under perioden 2020–2025.
Stadsmiljönämnden har gett ett utlåtande om motionen. Stadsstyrelsens svar stämmer överens med utlåtandet.
Enligt 30 kap. 11 § 2 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsstyrelsen förelägga fullmäktige en motion som undertecknats av minst 15 ledamöter.
Stadsfullmäktiges ordförande beslutade 15.4.2020, § 3, att stadsstyrelsen senast 7.10.2020 bör förelägga stadsfullmäktige de i 30 kap. 11 § i förvaltningsstadgan avsedda fullmäktigemotioner för vilka den utsatta tiden för detta är 1.4–7.10.2020. Enligt 30 kap. 20 § i förvaltningsstadgan kan stadsfullmäktiges ordförande av särskilda skäl bevilja stadsstyrelsen tillstånd att överskrida de utsatta tiderna i 30 kap.
Kaupunginhallitus 28.09.2020 § 603
Esitys
Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:
Kaupunginvaltuusto katsoo aloitteen loppuun käsitellyksi.
21.09.2020 Pöydälle
Esittelijä
Lisätiedot
Suvi Rämö, hallintoasiantuntija, puhelin: 310 37313
Kaupunkiympäristölautakunta 18.08.2020 § 426
Lausunto
Kaupunkiympäristölautakunta antoi kaupunginhallitukselle seuraavan lausunnon:
Kaupunkiympäristölautakunta päätti todeta, että kaupunginhallituksen 22.6.2020 hyväksymässä Helsingin kaupungin toimitilastrategiassa todetaan: ” Kaupungilla ei ole tiloja, joita se ei tarvitse omassa käytössään tai joiden omistamiseen ei liity muita strategisia syitä tai pitkän tähtäimen palvelutilatarpeita. Säilytettävät arvorakennukset, kuten muut kaupungin omistamat rakennukset, ovat aina käytössä.”
Tämä tarkoittaa käytännössä sitä, että ne arvorakennukset, jotka kaupunki päättää pitää, ylläpidetään ja peruskorjataan suunnitelmallisesti. Viimevuosien esimerkkejä tällaisista ovat Hakaniemen halli ja Grundskolan Norsen, joiden peruskorjaus perustuu suureen käyttöasteeseen ja jatkuvaan pitkän aikavälin tarpeeseen.
Toimitilastrategia tarkoittaa myös sitä, että merkittävälle osalle kaupungin omistuksessa olevista suojelluista rakennuksista, jotka on joko vuokrattu kolmansille tahoille tai ne ovat tyhjillään, tullaan esittämään niistä luopumista. Luopumisesitykset valmistellaan kaupungilla monialaisena yhteistyönä. Kaupungin resurssit riittävät näiden kohteiden kohdalla parhaimmillaankin vain pitämään rakennukset sellaisessa kunnossa, että niiden peruskorjausmahdollisuus tulevalle omistajalle säilyy. Kaupungin tulee ensisijaisesti käytettävissä oleville resursseille turvata kaupungin palveluiden tilatarpeet ja kohdistaa käytössä olevat määrärahat ja henkilöresurssit näiden palvelutilojen turvallisuuden, terveellisyyden ja kestävyyden turvaamiseen. Rakennusten suojelun kannalta parasta on rakennusten aktiivinen käyttö ja niihin panostava kiinteistön omistaja. Helsingin kaupungilla ei ole omaa käyttöä läheskään kaikille suojelluille rakennuksille, joita sen omistukseen on vuosikymmenien aikana tullut. Suojeltuja rakennuksia siirtyy kaupungin omistukseen vuosittain lisää myös maanhankinnan yhteydessä. Tulevina vuosina kaupungin omistamien suojeltujen rakennusten määrää on tarve vähentää myymällä niitä mm. määräalalla tai vuokratontilla. Tämä on perusteltua, jotta tällaisten kohteiden kunto ei huononisi vaan ne saisivat arvoisensa korjauksen uuden omistajan huomassa. Näiden myytävien rakennusten käyttötarkoitukseen ja kunnostamiseen suojelun mukaisesti kaupunki voi vaikuttaa monin tavoin mm. kaavoituksen ja tontinluovutusehtojen kautta.
Helsingin kaupungin rakennuskanta on huomattavan suuri. Resurssien ja markkinoiden kannalta on perusteltua päättää rakennuksista luopumisista vuosittain pienissä erissä huolella arvioiden. Päämääränä tulee olla kulttuurihistoriallisesti arvokkaiden rakennusten säilyminen jälkipolville.
Helsingin kaupungilla on useita hyviä esimerkkejä siitä, kuinka myyty suojeltu rakennus on saanut hyvän, investointihalukkaan ja ylläpidosta hyvin vastaavan omistajan kaupungin luopumisen tuloksena. Esimerkkeinä tällaisista ovat Lauttasaaren kartano, Puotilan kartano, Paciuksenkadun paja, Kulosaarentie 44, Ljungamon huvila (Meilahden virkistyskeskus), Villa Furuvik Laajasalossa ja Uunisaaren rakennukset. Tällaisten rakennusten ostajat ovat asialla pitkällä tähtäimellä. Rakennuksen tulevan elinkaaren kannalta on olennaisen tärkeää, että kaupunki luopumisen valmistelussa harkitsee perusteellisesti rakennuksen tulevan käyttötarkoituksen ja mahdollistaa pitkäkestoisen toiminnan.
Esittelijä
Lisätiedot
Osmo Rasimus, vs. tilapalvelupäällikkö: 310 39794
Detta beslut publicerades 22.10.2020
FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING
Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.
Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen
Föredragande
Mer information fås av
Suvi Rämö, förvaltningsexpert, telefon: 09 310 37313