Tilinpäätös vuodelta 2019, Helsingin kaupunki

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Stadsstyrelsen konstaterar att enligt 113 § i kommunallagen ska kommunstyrelsen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning. Fullmäktige ska behandla bokslutet före utgången av juni månad.

Stadsstyrelsen har 23.03.2019, §196, behandlat och undertecknat Helsingfors stads bokslut.

Stadsstyrelsen kompletterade även avsnitt 1.1.6 i bokslutets verksamhetsberättelse, Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt av den framtida utvecklingen, med ett inlägg om Covid19-pandemin.

Dessutom ska resultaten från stadens Må bra-barometer för 2019 rapporteras till stadsfullmäktige i samband med att bokslutet behandlas. Enligt 12 § i hälso- och sjukvårdslagen ska en rapport om kommuninvånarnas hälsa och välfärd och om de åtgärder som har vidtagits varje år lämnas till fullmäktige.

Helsingfors har skött sin ekonomi långsiktigt, varför den vilar på en stadig grund. Räkenskapsperiodens resultat var 377 miljoner euro, vilket var 94 miljoner bättre än i budgeten. Resultatet var 386,8 miljoner euro för 2018, 483,1 miljoner euro 2017 och 470,2 miljoner euro 2016. Resultatet för 2019 blev möjligt då verksamhetsbidraget var 96 miljoner euro bättre än budgeterat och verksamhetsintäkterna betydligt överskred budgeten. Inkomster från försäljning av mark, byggnader och aktier uppgick till 100 miljoner euro mer än budgeterat, totalt 157 miljoner euro. Detta var över 40 miljoner euro mer än föregående år. Även dividendinkomsterna var större än budgeterat.

Helsingfors stads resultaträkning

Utfallet för stadens externa omkostnader var 35 miljoner euro högre än budgeterat. Stadens externa omkostnader ökade med 4,8 procent från föregående år. Utgifterna enligt det ekonomiska målet som mäts enligt driftsekonomins verksamhetsutgifter i stadsstrategin ökade med cirka fem procent 2019, alltså närmare dubbelt i förhållande till det strategiska målet.

Skatteintäkterna ökade med 2,3 procent från föregående år. Inkomsterna från skatter och statsandelar var sammanlagt 47 miljoner euro mindre än budgeterat.

Årsbidraget var 741 miljoner euro, vilket är 84 miljoner euro högre än i budgeten, men klart svagare än föregående år (752 miljoner euro 2018).

Helsingfors stads finansieringsanalys

Utfallet för stadens investeringar 2019 var 780 miljoner euro då man beaktar affärsverkens investeringar (närmast trafikaffärsverket HST:s investeringar i kollektivtrafik), alltså nästan på samma nivå som föregående år (625 miljoner 2018).

Investeringsutgifterna exklusive affärsverken för 2019 var 639,9 miljoner euro, vilket var 24 procent mer än år 2018. Det användes 516 miljoner euro under 2018, 545,7 miljoner euro 2017, 485,9 miljoner euro 2016 och 388 miljoner euro 2015. Den ökade investeringsnivån under de senaste åren gäller framför allt fostrans- och utbildningssektorns byggprojekt, grundberedning i nya projektområden samt byggande och reparation av gator och trafikleder.

Investeringsutgifterna ökade från 2018 till 2019 särskilt vad gäller anslagen för husbyggnadsprojekt, grundberedning samt gator och trafikleder.

Sammanlagt 266,1 miljoner euro användes för husbyggnadsprojekt, vilket är 27,5 procent mer än 2018. Det användes 208,7 miljoner euro under 2018. För nybyggnad och kompletteringsbyggande användes 116,2 miljoner euro, beloppet var 83,8 miljoner euro under 2018. För reparationsprojekt användes 149,1 miljoner euro och 124 miljoner euro under 2018. Den största ökningen av anslagsförbrukningen jämfört med 2018 var inom fostrans- och utbildningssektorn.

För grundberedning användes sammanlagt 85,7 miljoner euro och den motsvarande siffran var 66,4 miljoner euro 2018. Budgetmomentet Grundberedning av projektområden, till Stns disposition, användes för sammanlagt 55,6 miljoner euro 2019 vilket är 20,9 procent mer än 2018. År 2018 var motsvarande summa 44 miljoner euro. Från budgetmomentet Grundberedning, utfyllnadsarbeten, byggbarhetsåtgärder, till stadsmiljönämndens disposition, gjordes investeringar för sammanlagt 30,1 miljoner euro, vilket är 32 procent mer än år 2018. År 2018 var motsvarande summa 20,4 miljoner euro. De mest betydande ökningarna av anslagsförbrukningen jämfört med 2018 var för grundberedning i Kronbergsstranden. Västra hamnen och Fiskehamnen.

Sammanlagt 158,7 miljoner euro användes för gator och trafikleder vilket är 13,3 procent mer än 2018. Det användes 140,1 miljoner euro under 2018. Den största ökningen av anslagsförbrukningen jämfört med 2018 var vid budgetmomentet Ombyggnad och trafikregleringar.

Trafikaffärsverket HST:s investeringar uppgick till 134,1 miljoner euro 2019 (102,7 miljoner 2018). Den största investeringen var avgifterna för Jokerbanans infrastruktur, 42,5 miljoner euro. Man gjorde avbetalningar av nya Artic-spårvagnar för 30,9 miljoner euro.

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var 333 miljoner euro negativt, vilket berodde på en betydligt högre investeringsnivå än föregående år. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett centralt nyckeltal för stadens ekonomi, och dess utfall var klart sämre än föregående år (151 miljoner euro).

Under 2019 amorterades lån enligt plan (87 miljoner euro) och inget nytt lån togs upp. Det var möjligt att finansiera amorteringarna med kassamedel och stadens likviditet höll sig på en tillräcklig nivå. Stadens lånestock sjönk till 1 014 miljoner euro (inkl. HST:s lån från penninginstitut).

Stadens kassa och banktillgodohavanden har minskat med 129,4 miljoner euro under den aktuella räkenskapsperioden. Kassan minskade på grund av det sämre resultatet från verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt amorteringen av långfristiga lån.

I posten Kassa och bank i stadens balansräkning ingår även kontomedel för sammanslutningar som hör till stadens koncernkonto. Stadens skuld till dessa syns i stadens balansräkning bland beloppet för kortfristiga skulder. På stadens koncernkonto fanns sammanlagt 332,8 miljoner euro i dottersammanslutningarnas medel.

I övriga förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital ses Bostadsproduktionens minskade användning av stadens s.k. interna kontokredit såsom en post som förbättrar stadens betalningsförmåga jämfört med föregående år. Den höga nivån föregående år berodde på en märkbart ökad produktion och de ökade entreprenadkostnaderna.

Kassaflödet från stadens verksamhet och investeringar har visat ett överskott under åren 2016–2018 vilket har förbättrat nyckeltalen i finansieringsanalysen.

Helsingfors stadskoncerns årsbidrag för 2019 var 1 368 miljoner euro, vilket är cirka 10 miljoner euro bättre än 2018. Helsingfors stads årsbidrag sjönk med ungefär 11 miljoner euro 2019 jämfört med föregående år. Därmed höjde dottersammanslutningarna stadskoncernens årsbidrag med över 20 miljoner euro mer än året innan. Framförallt Helen Ab:s verksamhet var mer lönsam än året innan.

Stadskoncernens resultat var 533 miljoner euro, varav Helsingfors stads andel var 377 miljoner euro och Helen Ab:s andel 128 miljoner euro.

Stadskoncernens överskott var 495 miljoner euro, vilket var 34 miljoner euro sämre än föregående år. Helsingfors stads överskott var 27 miljoner euro sämre än föregående år.

År 2019 var verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i stadskoncernen −333 miljoner euro, alltså klart sämre än åren innan (−27 miljoner euro 2018 och 171 miljoner euro 2017). Helsingfors stads inverkan på stadskoncernens verksamhets och investeringars kassaflöde var −33 miljoner euro och denna nivå var lägre än de föregående åren (151 miljoner euro 2018 och 245,1 miljoner euro 2017).

Dottersammanslutningarnas totala investeringsnivå uppgick till 1 399 miljoner euro och det var 305,1 miljoner euro mer än året innan (1093,5 miljoner euro 2018 och 764,6 miljoner euro 2017). Dottersammanslutningarnas totala investeringsnivå försämrade, i takt med stadens försämrade årsbidrag, kassaflödet från stadskoncernens verksamhet och investeringar. Dottersammanslutningarnas sammanlagda investeringsnivå har stigit från utfallet 2017 med 634 euro, alltså närmast fördubblats fram till 2019.

Stadskoncernens lånestock uppgick till 5171,3 miljoner euro (2018 var motsvarande siffra 4 983,8 miljoner euro). Av detta utgjorde Helsingfors stads lånestock 1 014 miljoner euro, dvs. 1 551 euro per invånare. Helsingfors stads lånestock minskade (87 miljoner euro) men däremot ökade dottersammanslutningarnas sammanlagda lånestock med 434 miljoner euro som en följd av den ökade investeringsnivån.

Finansieringsanalys för Helsingfors stadskoncern

I samband med behandlingen av bokslutet konstaterar stadsstyrelsen att kommunstyrelsen enligt kommunallagen i verksamhetsberättelsen ska lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat.

Resultaten för affärsverken och de fonder som utgör självständiga balansenheter behandlas i deras egna bokslut i enlighet med bokföringsbestämmelserna.

Av de ackumulerade vinstmedlen i Helsingfors stads balansräkning bör 60 miljoner euro överföras till fonden för idrotts- och friluftsanläggningar. Det är nödvändigt att öka fondkapitalet för att kunna finansiera slutskedet av Olympiastadions ombyggnad samt för att finansiera aktuella motionsprojekt. Fonden för idrotts- och friluftsanläggningars fria kapital var ca 11 miljoner euro i mars 2020 .

Komplettering av verksamhetsberättelsen i bokslutet för 2019

Stadsstyrelsen kompletterade 27.4.2020 avsnitt 1.1.6 i bokslutets verksamhetsberättelse, Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt av den framtida utvecklingen, med följande inlägg om Covid19-pandemin:

Covid19-pandemin

Efter räkenskapsårets slut spred sig den globala pandemin Covid19 från Kina i februari-mars 2020. Pandemin har eskalerat till en oförutsedd social, hälso- och ekonomisk kris, vars slutgiltiga konsekvenser till stora delar är oklara, men man bedömer redan nu att de kommer att vara betydande. Det är svårt att förutspå pandemins konsekvenser för Finlands ekonomi och även globalt, eftersom pandemins varaktighet är osäker.

För att förhindra spridningen av viruset har man i olika länder, även i Finland, verkställt exceptionella åtgärder som begränsar människornas rörlighet. Den 18 mars 2020 konstaterade regeringen i samråd med Republikens president att exceptionella förhållanden råder i Finland p.g.a. coronaviruset och man beslutade att införa de befogenheter som föreskrivs i beredskapslagen i Finland. Regeringen har med stöd av beredskapslagen fattat beslut om flera rekommendationer och begränsningar för att hindra spridningen av epidemin, bland annat genom att stänga ner olika verksamheter och hindra människor att samlas och röra sig genom stängning av landets gränser och en isolering av Nyland från resten av landet under tiden 27.3–15.4.2020. Begränsningarna och stängningarna har en stor inverkan på den ekonomiska verksamheten både globalt och nationellt. Effekten på Finlands bruttonationalprodukt är enligt en försiktig uppskattning minst −5 procent medan vissa bedömer den till −13 procent. Helsingfors kommer att lida av märkbara förluster av skatteintäkter och även verksamhetsinkomsterna kommer att minska samtidigt som krisen redan har orsakat och kommer att orsaka en betydande ökning av social- och hälsovårdsutgifterna. Stadens ekonomi kommer att utvecklas betydligt sämre än budgeterat under 2020. De ekonomiska konsekvenserna sträcker sig också över de närmaste åren och detta innebär att både budgeten 2021 och ekonomiplanen måste planeras från nya utgångspunkter.

Helsingfors stad har i början av mars tillsatt en corona-koordinationsgrupp i enlighet med stadens modell för krisledning, som leds av borgmästaren. Gruppen koordinerar de åtgärder som staden förutsätter under de exceptionella förhållandena. Stadens ledningsgrupp har också sammanträtt oftare och vissa sektorer och affärsverk har tillsatt egna krisgrupper. Med de handlingar som nämns ovan har staden under mars-april aktivt vidtagit åtgärder för att bekämpa epidemin och för att underlätta stadsbornas vardagliga liv under undantagsförhållandena samt för att underlätta företagens situation.

Stadens Må bra-barometer

Dessutom rapporteras resultaten från stadens Må bra-barometer för 2019 till stadsfullmäktige i samband med att bokslutet behandlas.

Enligt 12 § i hälso- och sjukvårdslagen ska en rapport om kommuninvånarnas hälsa och välfärd och om de åtgärder som har vidtagits varje år lämnas till fullmäktige. Helsingfors stadsfullmäktige godkände 19.6.2019, § 213, Helsingfors välfärdsplan för åren 2019-2021. Må bra-barometern är stadens rapporteringsverktyg för välfärdsplanen.

Stadens Må bra-barometer 2019 samlar uppgifter om hur välfärdsplanens målsättningar och åtgärderna framskridit under 2019, beskriver invånarnas välmåga ur valda perspektiv samt lyfter fram framgångar och utmaningar i arbetet med att främja hälsa och välbefinnande i staden.

Kaupunginhallitus 01.06.2020 § 323

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto päättää hyväksyä kaupungin vuoden 2019 tilinpäätöksen, siten että tilikauden tulos ennen varausten ja rahastojen muutoksia on 376 976 075,00 euroa. Tulokseen sisältyvät myös kaupungin liikelaitosten ja itsenäisinä taseyksikköinä käsiteltyjen rahastojen tulokset, jotka käsitellään niiden omissa kirjanpidoissa.

Lisäksi kaupunginvaltuusto päättää tilikauden tuloksen käsittelystä seuraavaa:

Alla olevien liikelaitosten yli-/alijäämä siirretään ko. liikelaitoksen johtokunnan esityksen mukaisesti ko. liiketaitoksen taseen omaan pääomaan.

Alla olevien rahastojen yli-/alijäämä siirretään rahaston sääntöjen mukaisen ko. rahaston rahastopääomaan.

Kaupunginvaltuusto päättää lisäksi, että muun toiminnan tilikauden tulos käsitellään seuraavasti:

Edelleen kaupunginvaltuusto päättää siirtää Urheilu- ja ulkoilulaitosrahastoon Helsingin kaupungin taseeseen kertyneistä voittovaroista 60 miljoonaa euroa.

27.04.2020 Ehdotuksen mukaan

23.03.2020 Ehdotuksen mukaan

Esittelijä

Lisätiedot

Ari Hietamäki, taloussuunnittelupäällikkö, puhelin: 310 36567

Detta beslut publicerades 23.06.2020

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla uppgift om postadress och eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden i fråga får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

Hos den som har inlett ett ärende som gäller sökande av ändring tas det ut en rättegångsavgift i enlighet med lagen om domstolsavgifter (1455/2015).
Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00