Kahden terveysaseman ulkoistaminen, valmistelun käynnistäminen ja terveysasemapalvelujen hankinnan periaatteet

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Social och hälsovårdsnämnden föreslår (19.5.2020 § 73) ett försök på begränsad tid med upphandling av hälsostationstjänster i områdena för hälsostationerna i Gamlas och centrum i enlighet med beslutsförslaget.

Förbättrande av tillgängligheten av hälsostationernas icke-brådskande vård

Ett essentiellt mål i stadsstrategin är att förbättra tillgängligheten av tjänster inom social- och hälsovårdsväsendet. Tjänsternas tillgänglighet har förbättrats bland annat genom att effektivisera rekryteringen av läkare, utveckla det bransch- och yrkesövergripande arbetet och ledarskapet, utvidga antalet e-tjänster och de nya sätten att producera tjänster, såsom det nu föreslagna försöket med upphandling av hälsostationstjänster.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) och lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) kan en kommun ordna de uppgifter som hör till social- och hälsovården:

1) genom att sköta verksamheten själv,

2) genom avtal tillsammans med en annan kommun eller andra kommuner,

3) genom att vara medlem i en samkommun som sköter verksamheten,

4) genom att anskaffa service från staten, en annan kommun, en samkommun eller någon annan offentlig eller privat serviceproducent, eller

5) genom att serviceanvändaren ges en servicesedel, med vilken kommunen förbinder sig att, upp till det värde som fastställts för sedeln enligt kommunens beslut, betala de tjänster som serviceanvändaren köper av en privat serviceproducent som kommunen godkänt.

Vid anskaffning av service från en privat serviceproducent ska kommunen eller samkommunen försäkra sig om att servicen motsvarar den nivå som krävs av motsvarande kommunala verksamhet.

Hälsostationerna har i uppgift att sköta om den brådskande och icke-brådskande öppna sjukvården och därtill hörande hälsofrämjande, liksom om hälsorådgivningen för vuxna, primärvårdens psykiska hälsovård och hälsovården för studerande samt om rådgivningen som hänför sig till den sexuella och reproduktiva hälsan. Hälsostationerna ansvarar dessutom för läkartjänsterna för rådgivningskunder och hemvårdspatienter som hälsostationsläkarna vårdar, samt för hela stadens epidemiologiska verksamhet och distribution av material för egenvården.

I Helsingfors finns sex regionala hälsostationer som är mellersta hälsostationen, hälsostationen i centrum, västra hälsostationen, nordöstra hälsostationen, norra hälsostationen och östra hälsostationen. Varje regional hälsostation uppdelas i underenheter (de lokala hälsostationerna), som är 23 till antalet. Vid dem sköts den brådskande och icke-brådskande öppna sjukvården. I 2020 års budget fastställs det kvantitativa målet om totalt 1 570 000 mottagningsprestationer vid hälsostationerna. Av dessa är 430 000 besök på läkarmottagning. Tjänsterna produceras huvudsakligen själv. Andelen självproducerade hälsostationstjänster av alla sådana tjänster var år 2019 cirka 98-99 procent. Servicesedeln och köptjänsterna används vid hälsostationerna för att komplettera de egna personalresurserna och förbättra vårdens tillgänglighet. I januari-mars 2020 beviljades sammanlagt 3 144 servicesedlar och kostnaderna var cirka 200 000 euro.

I jämförelse med andra kommuner ligger totalkostnaderna för Helsingfors öppna hälsovårdstjänster under genomsnittet. Under de senaste åren har totalkostnaderna inte ökat betydligt, men samtidigt har dock antalet klienter ökat avsevärt. Enligt befolkningsprognosen ökar antalet över 75-åringar på hela stadens nivå fram till år 2030 med cirka 28 000 invånare. Vidare enligt prognosen ökar antalet över 75-åringar mellan åren 2019 och 2030 i tolv hälsostationsområden med över 50 procent, vilket ökar efterfrågan på hälsostationstjänster avsevärt.

Väntetiden till läkarnas icke-brådskande beställningstider mäts på hälsostationerna genom att räkna tiden i kalenderdagar till den tredje lediga icke-brådskande beställningstiden hos en läkare. Hälsostationens T3-tal är mittenvärdet, dvs. medianvärdet av de här tiderna. Väntetiden för tillgången till vård vid Helsingfors hälsostationer är medeltalet av medianvärdena. I social- och hälsovårdsväsendets dispositionsplan 2020 är det bindande målet för hälsostationerna att klienten får tillgång till en icke-brådskande läkarmottagning i medeltal inom 10 dygn (T3<10). Ett ytterligare bindande mål är att T3 är mindre än 20 dygn på alla hälsostationer i slutet av år 2020. Medelvärdet för hälsostationernas T3-värde var 32 dagar vid mätningstidpunkten 16.3.2020. Vid samma mätningstidpunkt var T3 mindre än 20 dygn vid fyra hälsostationer. Sektorns prognos är att de bindande målen inte kommer att uppnås, eftersom man har varit tvungen att minska tillgängligheten av icke-brådskande vård på grund av coronavirusepidemin. På grund av coronavirusepidemin blir vanligt mottagningsarbete på hälsostationerna ogjort, vilket gör att arbetsmängden efter epidemin är större än vanligt.

Social- och hälsovårdsnämnden beslutade 17.12.2019, § 318, om målen och åtgärderna som följer stadsstrategin i social- och hälsovårdsväsendets dispositionsplan för år 2020. En åtgärd för att främja välbefinnandet och hälsan som nämnden godkände var bl.a. det nu föreslagna försöket med upphandling av hälsostationstjänster för en begränsad tid med följande ramvillkor för beredningen:

• Att åstadkomma nya fungerande verksamhetssätt som stärker helsingforsarnas primärhälsovård
• Målet är inte att skapa en automationsmekanism för externalisering
• Att i avtalen trygga möjligheten att återställa verksamheten till egen verksamhet vid slutet av avtalsperioden
• Den externaliserade hälsostationen måste fungera enligt precis samma principer för centraler för hälsa och välbefinnande som stadens övriga hälsostationer
• Serviceproducenterna ska sköta om samordnandet med andra tjänster som klienterna behöver
• Externaliseringen görs också i ett socioekonomiskt svagare område
• Priset som betalas till producenten måste vara i samma klass med den egna produktionen och serviceproducentens incentiv måste vara ordentliga och beakta bl.a. hälsostationernas remisser till specialsjukvården
• En aktiv och öppen dialog ska föras med personalen vid hälsostationerna från början av beredningen och personalens ställning i ändringen ska tryggas i ett så tidigt skede som möjligt
• Den externaliserade hälsostationens verksamhet och resultat följs upp noggrant årligen. En granskning utförs i mitten av avtalsperioden, och nämnden får den för kännedom
• En tredje, opartisk aktör jämför den externaliserade hälsostationens prestationer och verksamhetssätt med produktionen vid stadens egna hälsostationer
• Serviceproducenten förbinder sig till jämförelsen och hjälper med överföringen av bästa praxis till stadens egen produktion genom att garantera en tillämplig öppenhet och transparens i sin egen verksamhet.
• Dessutom utreds möjligheterna att ändra 1-2 egna hälsostationer till balansenheter med ökad självständighet, eller andra motsvarande försök på hälsostationsnivån. Utredningarna och slutsatserna föreläggs nämnden för beslutsfattande.

En beskrivning av hur nämndens riktlinjer har beaktats i beredningen ingår i det bifogade materialet.

Beredningsprojektet

Beredningen av förslaget inleddes i februari 2020. Projektets projektgrupp är underställd en styrgrupp. I projektgruppens verksamhet deltar chefer från hälsostationsverksamheten, upphandlings- och kommunikationsexperter, en utomstående sakkunnig som stöder den strategiska beredningen och projekthanteringen (NHG Finland) samt representanter för de anställda. Projektgruppen har dessutom erhållit hjälp bl.a. av sakkunniga i ekonomi och datasystem. I beredningen utnyttjas också erfarenheter från andra stora städer såsom Esbo.

Målen för beredningen är:

1. Att trygga tillgängligheten: ökningen i efterfrågan på tjänster som orsakas av den åldrande och ökande befolkningen besvaras genom att öka kapaciteten, trygga en tillräcklig personalresurs, hantera fördröjningarna i tillgången till vård
2. Att erhålla god praxis för att stärka invånarnas primärvård: gemensam utveckling och delning av bästa praxis, utveckling av kund- och personalupplevelsen.
3. Att sporra den egna serviceproduktionen
4. Att öka valfriheten.

Att utvärdera de olika tjänsteupphandlingsmodellerna

I beredningen utreddes tre olika modeller:

1. Överlåtelse av rörelse: den nuvarande hälsostationen / en del av den externaliseras
2. ”Ersättande tilläggsupphandling”: vården i ett visst område / av ansvarsbefolkningen för en viss hälsostation överförs till en externaliserad aktör och stadens egen personal flyttas till andra hälsostationer
3. ”Tilläggsupphandling”: ett visst område får mer kapacitet utöver den egna hälsostationen (vården av en viss ansvarsbefolkning överförs till en externaliserad aktör).

I beredningsfasen jämfördes olika modeller i förhållande till målen som har ställts upp. Alla modeller gör det möjligt att sprida och dela bästa praxis och nya verksamhetsmodeller, samt att sporra den egna verksamheten. De skiljer sig dock från varandra ur tillgänglighets-, personal- och finansieringsperspektiven. Överlåtelse av rörelse, där en aktör konkurrensutsätts för att driva en av stadens nuvarande egna hälsostationer, påverkar inte direkt tillgängligheten eller rekryteringssituationen. Den överför dock rekryteringsutmaningen till en extern aktör. Den har inte heller direkta kostnadseffekter, om frågan inte beaktas i prissättningen. En s.k. ersättande tilläggsupphandling förbättrar den direkta tillgängligheten och stärker resurserna på hela stadens nivå, eftersom mer kapacitet upphandlas och egen personal i det konkurrensutsatta området flyttas till egna hälsostationer där resursbristen är som störst. Den förutsätter dock budgeterad tilläggsfinansiering. Också en s.k. tilläggsupphandling förbättrar direkt tillgängligheten och stärker resurserna särskilt i området där tilläggsupphandlingen genomförs. Även den förutsätter budgeterad tilläggsfinansiering.

Förslaget om val av hälsostationer och områden som upphandlas som serviceproduktion grundar sig på en omfattande analys som har utarbetats av projektgruppen och experter vid social- och hälsovårdssektorn. I valet betonas särskilt den nuvarande tillgänglighetssituationen, befolkningsutvecklingen, resurs- och rekryteringssituationen och skicket på hälsostationslokalerna. Sådana stationer och områden där utvecklingsarbete eller ett pilotprojekt för en egen central för hälsa och välbefinnande pågår och eller där det har förekommit betydande förändringar under de senaste åren (Kvarnbäckens, Fiskehamnens och Nordsjö centraler för hälsa och välbefinnande) faller direkt utanför valet.

Föremål och villkor för upphandlingen

I beredningens första fas har man berett ett förslag om upphandlingens kärnpunkter och huvudprinciper, såsom områden, tjänsteupphandlingens modell, tjänsteutbudet och centrala avtalsvillkor. Med tanke på en lyckad upphandling är det viktigt att det fortfarande finns tillräckligt med spelrum i beredningen av upphandlingsförfarandet och i förhandlingsfasen. Det här har beaktats i förslaget. Preciseringarna i föremålet och villkoren för upphandlingen fastställs i upphandlingsförfarandets beredningsfas tillsammans med personalen och genom att engagera invånare i områdena som är föremål för upphandlingen.

Ett centralt mål i beredningen av tjänsteupphandlingen är att trygga och förbättra tillgängligheten. Utgående från beredningen föreslås att tjänsteupphandlingen genomförs i form av en tilläggsupphandling i två områden som ett försök på begränsad tid:

1. Gamlas. Den nuvarande personalen vid Gamlas hälsostation flyttar till stadens övriga hälsostationer och staden gör sig av med de nuvarande lokalerna för hälsostationen som är i dåligt skick. Flyttningen av personal riktas i mån av möjlighet till hälsostationer med det kalkylmässigt största behovet av tilläggsresurser, dock med beaktande av personalens önskemål. Den externa serviceproducenten ansvarar för produktionen av hälsostationstjänster för Gamlas hälsostations nuvarande ansvarsbefolkning, i lokaler som producenten själv ordnar.
2. Området för hälsostationen i centrum Utöver Femkantens nuvarande hälsostation grundas en ny hälsostationsenhet som tilläggsproduktion i centrumområdet. Den externa serviceproducenten ansvarar för produktionen av hälsostationstjänster för ansvarsbefolkning som bildas för den nya enheten, i lokaler som producenten själv ordnar. Verksamheten vid Femkantens nuvarande hälsostation fortsätter i de nuvarande lokalerna och med den nuvarande personalen.

I fråga om Gamlas väntas upphandlingen förbättra tillgången till vård i området, möjliggöra att staden gör sig av med de nuvarande lokalerna som är i dåligt skick och underlätta de nuvarande rekryteringsproblemen. Gamlas hälsostation saknar överläkare och två av läkarna är köptjänsteläkare (situationen 23.3.2020). Personalomsättningen är stor och det är svårt att tillsätta läkartjänsterna. Gamlas hälsostation ordnar sin verksamhet i en byggnad på 1 901 m² som staden äger direkt. Lokalerna är i dåligt skick och de är i akut behov av reparation. T3-tiden 16.3.2020 som beskriver tillgången till icke-brådskande vård vid hälsostationen var 16 dygn och i genomsnitt har den år 2020 varit 18,2 dygn (sex mätningstidpunkter). År 2019 var hälsostationens T3-tid i genomsnitt 36 dygn.

I området för hälsostationen i centrum beräknas upphandlingen skapa tilläggskapacitet, med vilken det är möjligt att bemöta utmaningen som den snabbt ökande åldrande befolkningen i området för med sig, och underlätta de nuvarande rekryteringsutmaningarna. Den åldrande befolkningen håller på att öka kraftigt i området för hälsostationen i centrum. Vid en jämförelse av alla områden i Helsingfors väntas antalet över 75-åringar öka mest i Femkantens hälsostationsområde (+2 693 invånare över 75 år) under åren 2019-2030. I området för hälsostationerna i centrum är befolkningsmängderna per läkare redan nu stora, i genomsnitt 2 732 invånare/läkare, medan samma tal i hela Helsingforsområdet är 2 146 invånare/läkare i genomsnitt. De ordinarie läkartjänsterna är tillsatta med fem läkare, varav två är på deltid, och därtill finns kalkylmässigt 4,5 ersättare (situationen 23.3.2020). Under den senaste tiden har man ofta varit tvungen att anlita köptjänstläkare.

Det är fråga om ett försök på begränsad tid. Avtalsperioden föreslås vara fyra år med två optionsperioder à ett år (1+1 år). Den här längden beräknas göra det möjligt att utveckla verksamheten, dela goda verksamhetsmodeller och resultera i en förnuftig prissättning. Enligt 41 § i upphandlingslagen ska beslutet om att lösa in en option ske högst tre år efter det att det ursprungliga kontraktet ingicks.

I avtalet fastställs tydliga uppsägningsvillkor. I avtalet tryggas möjligheten att återställa produktionen av den ifrågavarande ansvarsbefolkningens hälsostationstjänster till egen verksamhet efter avtalsperioden.

Den externa serviceproducentens hälsostationer fungerar som en del av Helsingfors nuvarande centraler för hälsa och välbefinnande. Den externa serviceproducentens hälsostationer ska ha samma tjänsteutbud som stadens övriga egna hälsostationsenheter, men staden kan fortfarande producera en del av tjänsteutbudet själv. I priset som betalas för de upphandlade tjänsterna och till serviceproducenten ingår åtminstone den brådskande och icke-brådskande läkar- och skötarmottagningen och tidsbeställningsverksamheten. Dessutom finns preliminära planer på att i tjänsteutbudet inkludera fysioterapi (direktmottagning), psykiatriska sjukskötartjänster och hemsjukvårdens läkartjänster för stationernas ansvarsbefolkning. Enligt de preliminära planerna kommer tjänsterna som upphandlas inte att innehålla laboratorie- och bilddiagnostiktjänster, och inte heller andra definierade tjänster som produceras centraliserat. Av serviceproducenten förutsätts användning av HUSLab och HUS-Bilddiagnostik. Tjänsterna som upphandlas fastställs i upphandlingsförfarandets beredningsfas.

Av serviceproducenten förutsätts användning av Helsingfors stads patientdatasystem. I startskedet är det antagligen fråga om Pegasos och senare Apotti, efter att det har tagits i bruk. Användningen av Helsingfors datasystem möjliggör smidiga, enhetliga vårdkedjor och underlättar uppföljningen och styrningen av köptjänsteproduktionen.

Serviceproducenten skaffar själv de behövliga lokalerna i området som den har anvisats och rekryterar sin egen personal. Tjänsternas läge bör vara sådant att de är lätt tillgängliga för befolkningen. Lokalernas placering kan också begränsas i anbudsbegäran, exempelvis till vissa postnummerområden. De noggranna kriterierna för stationernas läge fastställs i upphandlingsförfarandets beredningsfas.

Personalen på serviceproducentens station lyder under serviceproducentens ledning. En grundprincip är att serviceproducenten ges tydliga ramar, inom vilka producenten fritt kan leda och utveckla verksamheten.

De externa serviceproducenternas stationer följs upp med samma uppföljningsmodell och samma mätare som de egna hälsostationerna. Sådana mätare är bland annat tillgång/T3-tid, återuppringning, kundupplevelse och hälsoindikatorernas riskgränser. Eftersom T3-mätaren ger en dålig beskrivning av hur hälsostationen fungerar, mäts hälsostationens vårdgaranti i fortsättningen också med de tre följande mätarna: 1) förverkligad vård vid primärkontakten 2) förverkligad brådskande vård 3) förverkligad icke-brådskande vård.

Serviceproducenten förväntas delta aktivt i utvecklingen av nya gemensamma verksamhetssätt och -modeller och, å andra sidan, ta i bruk ändringar i verksamhetssätten som härstammar från utvecklingsprojekt i Helsingfors eget hälsostationsnätverk. Dessutom förutsätts att serviceproducenten följer verksamhetspraxis enligt modellen för centraler för hälsa och välbefinnande.

Konkurrensutsättningen gäller en tilläggsupphandling, där ansvaret för en specifik ansvarsbefolkning överförs till en extern aktör. Hur ansvarsbefolkningen fastställs preciseras i projektförfarandets beredningsfas. Upphandlingen uppskattas omfatta en ansvarsbefolkning på totalt cirka 40 000-44 000 invånare. Invånarna kan byta hälsostation i Helsingfors eller välja en hälsostation i en annan kommun. Valfriheten i hälsovårdstjänsterna gäller också de externa serviceproducenternas stationer. Serviceproducentens stationer omfattas av möjligheten att fritt välja vårdplats i enlighet med de ramvillkor som fastställs i beredningsfasen.

Det är meningen att serviceproducentens ersättning fastställs enligt en kapitationsbaserad modell (euro/invånare). Prissättningen grundar sig på kostnaderna för Helsingfors egen verksamhet med viktade åldersgrupper. I fråga om tjänsterna som planeras bli inkluderade i upphandlingen är den genomsnittliga kostnaden per invånare för tillfället cirka 100 euro/invånare i Gamlas och cirka 86 euro/invånare i området för hälsostationen i centrum. Till prissättningen hör därtill en modell med sanktioner och incitament (typiskt 5-10 % av totalpriset). Möjliga element och mätare i modellen med sanktioner och incitament är exempelvis tillgång till vård, antalet remisser till specialsjukvården och kostnaderna för laboratorie- och bilddiagnostiktjänsterna. Den beskrivna prissättningsmodellen har upplevts fungerande också i andra stora städer, till exempel i Esbo. De precisa elementen i modellen med sanktioner och incitament fastställs i upphandlingsförfarandets beredningsfas.

Upphandlingen genomförs som en s.k. omvänd upphandling vilket betyder att man i jämförelsen av den helhetsekonomiska förmånligheten väljer anbudet med det bästa förhållandet mellan pris och kvalitet, utgående från att anbudsgivarna tävlar endast med kvalitetsmässiga kriterier. Jämförelsekriterierna enligt förhållandet mellan pris och kvalitet fastställs i upphandlingsförfarandets beredningsfas så att de gör det möjligt att uppnå målen för externaliseringen så väl som möjligt. Möjliga kriterier är bland annat anbudsgivarens tidigare erfarenheter och resultat samt den beskrivna modellen för gemensam utveckling och partnerskap.

Beskrivning av upphandlingsförfarandet

Upphandlingen genomförs som en konkurrenspräglad dialog i enlighet med 36 § i lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016). Utnyttjandet av konkurrenspräglad dialog ger en möjlighet att föra förhandlingar med anbudsgivarna om föremålet för upphandlingen innan anbudsbegäran skickas ut och även under konkurrensutsättningen.

Social- och hälsovårdsnämnden har befogenheter att genomföra upphandlingen. Den konkurrenspräglade dialogen uppdelas i flera olika faser. Förfarandets gång och det planerade tidsschemat är det följande:

• I upphandlingsförfarandets beredningsfas utarbetas dokumenten för konkurrensutsättningen, såsom upphandlingsannonsen, den preliminära anbudsbegäran, tjänstebeskrivningen, avtalsutkastet och de allmänna bilagorna. Beredningsfasen infaller under juni-augusti 2020.
• Konkurrensutsättningen inleds med publicering av upphandlingsannonsen och anbudsansökan, utifrån vilka anbudsgivarna skickar sina ansökningar till den konkurrenspräglade dialogen. Målet är att beslutet om att inleda konkurrensutsättningen fattas i social- och hälsovårdsnämnden senast 18.8.2020.
• Följande fas är bedömningen av anbudsgivarnas lämplighet och valet av anbudsgivare till den konkurrenspräglade dialogen. Om det här fattas ett beslut som delges anbudsgivarna. Anbudsgivarna som väljs till den konkurrenspräglade dialogen får en inbjudan till förfarandet och en preliminär anbudsbegäran med en bilaga bestående bland annat av en noggrannare beskrivning av upphandlingen och preliminära avtalsvillkor.
• I dialogfasen förs noggrannare förhandlingar med anbudsgivarna. Förhandlingarna kan genomföras i etapper så att antalet lösningar och anbudsgivare som deltar i förhandlingarna begränsas under förhandlingarna. Enligt planerna avslutas dialogfasen före ingången av oktober 2020.
• Förhandlingsfasen avslutas genom att den slutliga anbudsbegäran skickas till anbudsgivarna. Anbudet ska vara i enlighet med kraven i den slutliga anbudsbegäran och det ska innehålla alla efterfrågade och behövliga delar för genomförandet av upphandlingen. Utifrån anbuden genomförs en utvärdering av anbuden i enlighet med jämförelsekriterierna som ställs upp i upphandlingsannonsen eller projektbeskrivningen. Den målsatta tidpunkten för valet av konkurrensutsättningens vinnare och för upphandlingsbeslutet är mitten av november 2020.
• Efter upphandlingsbeslutet förs avtalsförhandlingarna, utifrån vilka det slutliga avtalet undertecknas. Den målsatta tidpunkten för undertecknandet av avtalet är mitten av december 2020.
• Inledning av verksamheten i januari-februari 2021.

Personalens ställning och delaktighet

Då upphandlingen genomförs flyttas den nuvarande personalen vid Gamlas hälsostation enligt planen till motsvarande uppgifter vid andra hälsostationer i Helsingfors. I Gamlas finns totalt 20 anställningar, varav 8 är läkaranställningar (för jämförelsens skull: Helsingfors hälsostationer har totalt 298 läkare exklusive läkare i chefspositioner). Överföringen av personal riktas i mån av möjlighet till sådana hälsostationer som har det kalkylmässigt största behovet av tilläggsresurser, dock med beaktande av personalens önskemål. Projektet har inga direkta personalverkningar för stadens övriga hälsostationer.

Ärendet har behandlats med personalen på samarbetsmöten och i sektorns personalkommittéer. Stadens personalkommitté behandlade ärendet 18.5.2020.

Samarbetsplanen och protokollet för stadens personalkommitté med bilagor ingår i det bifogade materialet.

Verkningar för invånarna

Utgångspunkten är att hälsostationstjänsternas tillgänglighet förbättras och tillgången till vård blir smidigare.

Helsingfors invånare kan byta hälsostation i Helsingfors eller välja en hälsostation i en annan kommun. Även de externa serviceproducenternas stationer omfattas av det fria valet av vårdplats.

Enligt planerna förverkligas hörandet av invånarna i upphandlingsförfarandets beredningsfas, då tjänstebeskrivningen och de preliminära avtalsvillkoren utarbetas. Förverkligandet av hörandetillfällena planeras enligt det rådande läget och med beaktande av de begränsningar som coronavirusepidemin förutsätter.

Kostnader

Upphandlingens uppskattade årliga kostnad utan förbindelse, som grundar sig på budgeteringen för Helsingfors hälsostationer i kostnadsnivån för år 2020 och med det planerade befolkningsunderlaget, är i fråga om Gamlas hälsostation cirka 2,9 miljoner euro och i fråga om den nya hälsostationsenheten i området för hälsostationen i centrum cirka 3,3 miljoner euro. Eftersom det i fråga om Gamlas hälsostation gäller en upphandling som ersätter den nuvarande verksamheten, uppstår tilläggskostnader endast i form av personalkostnaderna för personalen som flyttas till övriga hälsostationer (cirka 1,4 miljoner euro per år i kostnadsnivån för år 2020). I fråga om den nya hälsostationen i centrum räknas kostnaderna för hela hälsostationen som tilläggskostnader. Totalt orsakar upphandlingen tilläggskostnader på högst cirka 4,7 miljoner euro per år (i kostnadsnivån för år 2020). Genomförandet av projektet förutsätter att finansieringen för det reserveras i 2021 års resultatbudget.

Befogenheter

Med tjänsteupphandlingen flyttas produktionen av hälsovårdstjänster för en betydande del av befolkningen till en extern producent. Enligt 7 kap 1 § 14 punkten i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige besluta om inledande av produktion av hälsovårdstjänster inom någon sektor av primärvården eller någon specialitet inom den specialiserade sjukvården eller för någon stor befolkningsgrupp i form av verksamhet som staden själv upprätthåller och om nedläggning av sådan produktion.

Ärendet är berett på stadskansliet av ekonomi- och planeringsavdelningen, personalavdelningen, näringslivsavdelningen och avdelningen rättstjänsten i samråd.

Kaupunginhallitus 01.06.2020 § 329

Päätös

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Marja-Liisa Rautanen, kaupunginsihteeri, puhelin: 310 36184

Sosiaali- ja terveyslautakunta 19.05.2020 § 73

Esitys

Käsittely

05.05.2020 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Leena Turpeinen, terveys- ja päihdepalvelujen johtaja, puhelin: 310 52481

Detta beslut publicerades 18.06.2020

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla uppgift om postadress och eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden i fråga får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

Hos den som har inlett ett ärende som gäller sökande av ändring tas det ut en rättegångsavgift i enlighet med lagen om domstolsavgifter (1455/2015).
Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00