Asemakaavan muutos nro 12844, Lauttasaari, tontit 31089/5, 31089/6, 31089/7, Isokaari 24–28, YIT Suomi Oy
Detaljplaneändring för Storsvängen 24‒28 på Drumsö (nr 12844)
Beslut
Stadsfullmäktige godkände en detaljplaneändring för tomterna 5‒7 i kvarteret 31089 i 31 stadsdelen (Drumsö, Kvarnberget) enligt ritning nr 12844, daterad 12.12.2023, och på de grunder som framgår av detaljplanebeskrivningen.
Beslutet stämmer överens med förslaget.
Detaljplanens centrala innehåll
Detaljplaneändringen gäller tre tomter bredvid varandra som är belägna på Storsvängen 24, 26 och 28 i Kvarnberget på Drumsö. Detaljplaneändringen gör det möjligt att bygga tre nya flervåningshus på tomterna på de befintliga låghusens plats. I detaljplanelösningen har fokus varit särskilt på att lösa hur nybyggnaderna kan passas ihop med de skyddade flervåningshusen från 1950-talet på ett naturligt sätt. De nya lamellhusens gavlar pekar mot Storsvängen. Sadeltakshusen har fem våningar, men den översta våningen ligger delvis under takfallet och motsvarar till sin storlek högst ¾ av våningsytan på den största våningen. Husen har ungefär samma taknocks- och takhushöjder som de intilliggande flervåningshusen. Fasaderna ska rappas med varma och brutna färger. Parkeringen placeras under gårdsdäcket. Gårdarna görs tillgängliga och grönskande, och de lämnas oingärdade mot gatorna och parken. Höjdskillnaderna mellan gårdarna sneddas så att det inte uppstår någon stor höjdskillnad på tomternas gräns mot söder. Den nya bostadsvåningsytan uppgår till cirka 3 471 m² vy och våningsytan för affärslokaler till 80 m² vy. Tomtexploateringstalet är 1,2. Antalet invånare ökar med ca 80.
Detaljplaneändringen har i synnerhet den inverkan att tomternas värde höjs, invånarantalet i området ökar, trafikmängderna i området ökar något och stadsbilden förändras när flervåningshus som är större än de nuvarande husen byggs på tomterna. De nya husens gavlar kommer att ligga närmare Storsvängen. Träd måste fällas på tomterna, men ny växtlighet planteras i stället. Tillväxtförhållandena kan eventuellt förändras för träd utanför tomterna. Nybyggnad genom att riva gammalt medför koldioxidutsläpp. Utsläppsmängden kan påverkas bland annat med byggnadsstommens material. Flervåningshusets koldioxidavtryck får inte överskrida det av Helsingfors stad uppsatta riktvärdet för koldioxidavtryck som gäller vid byggtidpunkten.
Beslut som detaljplaneändringen bygger på
Enligt Generalplan 2016 för Helsingfors är området ett bostadsdominerat område A3, som i huvudsak har kvarterseffektiviteten 0,4–1,2. I den underjordiska generalplanen 2021 för Helsingfors anges inga beteckningar i området. Den aktuella detaljplanen stämmer överens med dessa generalplaner.
Detaljplaneändringen bidrar till att staden kan uppnå målen i stadsstrategin genom att utveckla stadsstrukturen på ett hållbart sätt främst genom att förnya och komplettera den befintliga byggda miljön med beaktande av områdets särdrag. Kompletteringsbyggande genomförs särskilt längsmed spårvägstrafiken och i stationsområdena. Avståndet mellan Drumsö metrostation och området för detaljplaneändringen är cirka 800 meter. Tomterna är belägna längsmed den centralt liggande Storsvängen. Intill detaljplaneområdet finns ett daghem, en skola, idrottslokaler och rekreationsområden.
Utgångspunkter för området och nuläge
På Storsvängen 24, 26 och 28 finns i nuläget tre låghus i tre våningar från 1960-talet. Terrängen på tomterna sjunker mot Storsvängen i söder. På Storsvängen 24 finns en utskänkningsrestaurang med ett uteserveringsområde. De främst på 1950-talet uppförda lamellhusen i fyra våningar bildar en rad av gavlar längsmed Storsvängen. De tomter för vilka detaljplaneändringen gäller utgör i nuläget ett undantag till regeln. På granntomterna mot söder finns småhus och ett låghus. Väster om området finns en skogig parkgång som kopplar ihop Kvarnberget och Västanfjärdsnäset. Bakom parkgången finns Lauttasaaren yhteiskoulu och daghemmet Lauttasaari.
För området gäller en detaljplan från 1951. Enligt detaljplanen utgör tomterna kvartersområde för bostads- eller affärsbyggnader i vilket hus som har högst två våningar och som är högst 8 meter höga får byggas. Högst en femtedel av tomtytan får användas för byggnader (tomtexploateringstal 0,4).
Kvartersområdena är i privat ägo. Detaljplaneändringen har utarbetats på ansökan och innehållet har förhandlats fram med sökanden.
Detaljplaneändringens kostnader
Genomförandet av detaljplanen medför inga kostnader för staden, men höjer områdets värde. Enligt en preliminär bedömning förutsatte godkännandet av detaljplaneändringen förhandlingar om markanvändningsavtal. Enligt uppgifterna 16.4.2024 från stadsmiljösektorn har sektorn på nytt bedömt den värdestegring som följer med det aktuella förslaget till detaljplaneändring. Värdestegringen på tomterna stannar under den nedre gränsen för avsevärd nytta (1 miljon euro). Detaljplaneändringen förutsätter därmed inget markanvändningsavtal med markägarna och detaljplanen kan fortskrida till godkännande.
Växelverkan under beredningen av detaljplanen
Den bifogade rapporten om växelverkan innehåller sammandrag av de ställningstaganden från myndigheter och åsikter från intressenter som kommit in under beredningen av detaljplanen samt bemötandena till påpekandena i dessa.
Myndighetssamarbete
Under beredningen av detaljplanen har man samarbetat förutom med olika aktörer inom stadsmiljösektorn också med följande myndigheter:
- samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT)
- samkommunen Helsingforsregionens miljötjänsters (HRM) vattenförsörjning
- kultur- och fritidssektorn (stadsmuseet)
Myndigheternas ställningstaganden om programmet för deltagande och bedömning och om beredningsmaterialet gällde beaktandet av de kulturhistoriska värdena och bevarandet av det befintliga byggnadsbeståndet. Stadsmuseet förutsatte inte att byggnaderna skyddas i detaljplanen. De frågor som togs upp i ställningstagandena har beaktats i planläggningsarbetet så att de nya byggnaderna anpassas omsorgsfullt till de befintliga husen från 1950-talet vid södra kanten av Storsvängen. Bevarandet av de befintliga byggnaderna kan inte beaktas inom ramen för detaljplaneändringens mål.
Åsikter
Åsikterna om programmet för deltagande och bedömning och beredningsmaterialet gällde byggandets effektivitet, byggnadernas höjd och placering, gårdar, gårdsdäck och växtlighet, dagvatten, affärslokalen och baren Rixi, trafik och parkering samt störningar i byggplatsfasen. Åsikterna har beaktats i planläggningen i och med att parkeringsanläggningarna under gårdsdäcket har flyttats närmare mot Storsvängen och gårdsområdet på mark har gjorts större i södra delen av tomterna. På Storsvängen 24 har den planerade byggnaden flyttats längre bort från Taxnäsvägen. Samtliga byggnader har flyttats i viss mån så att gavlarna ligger omlott med grannhusen mot söder. Alla gårdsbyggnader som föreslogs i planerna har strukits. Det har gjorts upp en gårdsplan i vilken även dagvattenhanteringen har granskats. Fordonsinfarten från Storsvängen har strukits så att infarten till båda parkeringsanläggningarna sker från Taxnäsvägen. Det kom in 23 skriftliga åsikter.
Förslaget till detaljplan offentligt framlagt (MBL 65 §)
Förslaget till detaljplan var offentligt framlagt 5.6–4.7.2023, vilket kungjordes i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen.
Det gjordes sju anmärkningar mot detaljplaneförslaget. En skrivelse lämnades in utanför framläggningstiden. Påpekandena i anmärkningarna gällde stadsbilden och byggnadsvolymen, olägenheterna för grannarna, planerna för tomternas södra kant, trafiken, naturen, byggarbetenas koldioxidavtryck och det framlagda materialet. Påpekandena i skrivelsen gällde stadsbilden och olägenheterna för grannarna.
Följande aktörer gav utlåtande: Helen Elnät Ab , NTM-centralen och stadsmuseet.
I utlåtandena fanns det ingenting att påpeka i förslaget till detaljplan. Dessutom meddelade fostrans- och utbildningssektorn att den inte har någonting att yttra.
Åtgärder efter att förslaget varit offentligt framlagt
I rapporten om växelverkan anges anmärkningarna, skrivelsen och myndighetsutlåtandena om förslaget till detaljplan i sammandrag och genmälena till de påpekanden som framförts i dessa.
Det som ingår i påpekandena har beaktats med hänsyn till detaljplanemålen och i den utsträckning det är ändamålsenligt.
I detaljplanekartans beteckningar eller bestämmelser och i det övriga materialet gjordes ändringar efter att detaljplaneförslaget varit offentligt framlagd. För ändringarna redogörs detaljerat i detaljplanebeskrivningens sista kapitel. De har också samlats i bilagan över ändringar (Tehdyt muutokset).
De ändringar som gjorts efter att förslaget varit offentligt framlagt har diskuterats med berörda parter.
Närmare motiveringar
Motiveringarna till detaljplaneändringen framgår mer i detalj av den bifogade detaljplanebeskrivningen.
Kaupunginhallitus 06.05.2024 § 267
Päätös
Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:
Kaupunginvaltuusto hyväksyy 31. kaupunginosan (Lauttasaari, Myllykallio) korttelin 31089 tonttien 5, 6 ja 7 asemakaavan muutoksen 12.12.2023 päivätyn piirustuksen nro 12844 mukaisena ja asemakaavaselostuksesta ilmenevin perustein.
Käsittely
Vastaehdotus:
Minja Koskela: Lisätään esittelijän perustelujen toisen kappaleen viimeisen lauseen ”Purkava uudisrakentaminen aiheuttaa hiilidioksidipäästöjä, joiden määrään voidaan vaikuttaa mm. rakennusrungon materiaalilla.” jälkeen:
”Asuinkerrostalon hiilijalanjälki ei saa ylittää Helsingin kaupungin asettamaa rakennusajankohtana voimassa olevaa hiilijalanjäljen ohjearvoa.”
Kannattaja: Elisa Gebhard
Kaupunginhallitus päätti yksimielisesti hyväksyä Minja Koskelan vastaehdotuksen mukaan muutetun ehdotuksen.
Esittelijä
Lisätiedot
Tanja Sippola-Alho, kaupunginsihteeri, puhelin: 09 310 36154
Kaupunkiympäristölautakunta 12.12.2023 § 669
Esitys
Kaupunkiympäristölautakunta esitti kaupunginhallitukselle
- 12.12.2023 päivätyn asemakaavan muutosehdotuksen nro 12844 (liite nro 3) hyväksymistä. Asemakaavan muutos koskee 31. kaupunginosan (Lauttasaari, Myllykallio) korttelin 31089 tontteja 5, 6 ja 7.
Lisäksi lautakunta päätti
- ettei ehdotusta aseteta uudelleen nähtäville
- antaa vuorovaikutusraportista ilmenevät vastineet valmisteluaikana esitettyihin mielipiteisiin, kannanottoihin sekä julkisena nähtävilläoloaikana saatuihin lausuntoihin ja muistutuksiin sekä nähtävilläoloajan ulkopuolella kirjallisesti esitettyyn mielipiteiseen. Päätösasiakirjat ja vuorovaikutusraportti ovat luettavissa kaupunkiympäristön toimialan asiakaspalvelussa, Työpajankatu 8 (puh. 09 310 22111), sekä internet-sivuilla:
- ilmoittaa päätöksestään ja vuorovaikutusraportista muodostuvan MRL 65 §:n mukaisen kunnan perustellun kannanoton niille kaavasta muistutuksen tehneille, jotka ovat ilmoittaneet osoitteensa
- kehottaa asemakaavoituspalvelua laskuttamaan hakijoilta kaavan hyväksymisen jälkeen kaavan laatimis- ja käsittelykustannukset seuraavasti:
- YIT Suomi Oy: 4 500 euroa
- WKL Properties Oy: 4 500 euroa
Käsittely
Esteelliset: Katri Penttinen (hallintolaki 28 §: 1 momentin 3 kohta)
Asian aikana kuultavana oli arkkitehti Miika Vuoristo. Asiantuntija poistui kuulemisensa jälkeen kokouksesta.
Esittelijä
Lisätiedot
Miika Vuoristo, arkkitehti, puhelin: 09 310 37192
Mikko Reinikainen, tiimipäällikkö, puhelin: 310 37206
Eero Halonen, liikenneinsinööri, puhelin: 09 310 22361
Paula Hurme, maisema-arkkitehti, kaupunkitila- ja maisemasuunnittelu, puhelin: 09 310 26093
Kirsi Lilja, projektipäällikkö, teknistaloudelliset asiat, puhelin: 09 310 76793
Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 27.6.2023
Helsingin kaupunkiympäristön toimiala / Maankäyttö ja kaupunkirakenne / Asemakaavoitus on pyytänyt kaupunginmuseon lausuntoa Lauttasaaren Isokaari 24, 26 ja 28 tontteja koskevasta, 5.6.2023 päivätystä asemakaavan muutoksen ehdotuksesta. Perustehtävänsä mukaisesti kaupunginmuseo tarkastelee hanketta rakennetun kulttuuriympäristön vaalimisen näkökulmasta ja esittää kantanaan seuraavaa.
Asemakaavan muutos koskee Lauttasaaren Myllykalliossa osoitteissa Isokaari 24, 26 ja 28 sijaitsevia kolmea vierekkäistä tonttia. Tavoitteeksi on asetettu kolmen uuden asuinkerrostalon rakentamisen mahdollistaminen siten, että uudet harjakattoiset rakennukset sopivat luontevasti Isokaaren1950-luvun kerrostalojen jatkoksi ja kulttuurihistoriallisesti arvokkaaseen ympäristöön. Nykyiset 60-luvulla rakennetut kolmikerroksiset pienkerrostalot on tarkoitus purkaa. Pysäköintipaikat on suunniteltu sijoitettavaksi pihakannen alle. Voimassa olevassa Helsingin yleiskaavassa (2016) suunnittelualue on osoitettu asuntovaltaiseksi alueeksi A3, jossa korttelitehokkuus on pääasiassa 0,4-1,2. Nykyisin Isokaaren varrella laajalti ja myös suunnittelualueella on voimassa Lauttasaaren ensimmäinen, 9.2.1951 voimaan tullut asemakaava.
Esillä olevassa asemakaavan muutoksen ehdotuksessa suunnittelualue on osoitettu asuinkerrostalojen korttelialueeksi AK. Rakennusten suurin sallittu kerroslukumäärä on viisi, kuitenkin siten, että lappeiden alle sijoittuva ylin kerros saa olla on kooltaan enintään ¾ suurimman kerroksen kerrosalasta. Rakennusaloja koskien on määrätty harjan suunta kohtisuoraan katulinjaa vasten ja rakennukset on rakennettava kiinni rakennusalan kadun puoleiseen reunaan, joka on määrätty likimain samalle etäisyydelle, kuin kaakon puoleisessa naapurikorttelissa. Kullekin rakennusalalle on annettu rakennusoikeus kerrosalaneliömetreinä ja rakennuksille on määrätty vesikaton ylin sallittu korkeusasema. Kaupunkikuvaan ja rakentamiseen liittyen määrätään mm seuraavaa: ”Rakennuksen julkisivujen on oltava paikalla muurattuja ja rapattuja. Lämpörappausta ei sallita. Rakennuksen sisäänkäyntejä ja Isokaarelle avautuvia liike- ja yhteistiloja saa korostaa hillitysti muusta julkisivusta poikkeavalla ympäristöön sopivalla julkisivumateriaalilla, kuten puhtaaksi muuratulla tiilellä tai liuskekivellä. Rakennusten julkisivujen on oltava viereisiin Isokaaren eteläreunan kerrostaloihin sopivia murrettuja lämpimän sävyjä ja keskenään erivärisiä vierekkäisissä rakennuksissa. Rakennuksissa on oltava harjakatto. Katemateriaalina on käytettävä tiiltä ja kattokulman tulee olla 25-26 astetta. Ilmastointikonehuoneet ja muut tekniset tilat tulee sijoittaa vesikaton sisäpuolelle. Teknisten laitteiden on sijaittava rakennuksen ulkoseinien ja vesikaton sisäpuolella. Ulokeparvekkeita ei saa kannattaa maasta. Parvekkeet saa rakentaa rakennusalan estämättä. Rakennuksen päätyjulkisivuihin ei saa sijoittaa ulokeparvekkeita. Yli 50 % parvekkeista tulee rakentaa sisäänvedettyinä.”
Myös pihoihin liittyen on esitetty useita määräyksiä. Tonttien Isokaaren puoleinen reuna, samoin Takaniementien puoleinen reuna rakennusalaan asti on määrätty istutettavaksi tai puin ja pensain istutettavaksi alueen osaksi, lukuun ottamatta Isokaari 24 kohdalle osoitettua liiketilan ulkoalueeksi varattua alueen osaa. Myös suunnittelualueen luoteis – ja lounaisrajalle on merkitty kapeat istutettavat alueen osat. Rakennusalojen väleihin on määritelty maanalaiset tilat paikoitusta varten. Tonttien vehreyteen tulee panostaa, sillä rakentamatta jäävät tontinosat, joita ei käytetä kulkuteinä, leikki- ja oleskelualueina tai pysäköimiseen, tulee kunnostaa ympäristöön sopivia istutuksia ja materiaaleja käyttäen. Tonteilla tulee olla yhteensä vähintään 10 suurikokoiseksi kasvavaa maanvaraista puuta ja tontille tulee istuttaa maanvaraisia puita ja pensaita. Korttelin piha-alueet tulee rakentaa yhteiskäyttöisiksi eikä tonttien välisiä rajoja saa aidata eikä pihoille rakentaa talousrakennuksia eikä rakennelmia.
Asemakaavan muutoksen osallistumis- ja arviointisuunnitelmavaiheessa kaupunginmuseo toi esiin, että vuonna 1962 valmistunut Isokaari 24 ja vuonna 1963 valmistuneet Isokaari 26 ja 28 asuinkerrostalot ovat mukana kaupunginmuseon teettämässä Lauttasaaren rakennusinventoinnissa (Hilla Tarjanne. Helsingin kaupunginmuseon tutkimuksia ja raportteja 2/2003), mutta yksittäisinä rakennuksina niitä ei ole arvotettu kulttuurihistoriallisesti erityisen arvokkaiksi. Tällä perusteella kaupunginmuseo ei esittänyt Isokaari 24, 26 ja 28 olemassa oleville pienkerrostaloille asemakaavallista suojelua. Ne kuuluvat kuitenkin inventoinnissa kulttuurihistoriallisesti alueena arvotettuun Isokaaren eteläpuoliseen kokonaisuuteen eli alueeseen, jolla on toteutunut ja yhä näkyvissä runsaasti piirteitä arkkitehti Birger Brunilan 1913 ja 1934 rakennussuunnitelmista. Lisäksi pääosa Lauttasaaresta on arvotettu maakunnallisesti arvokkaaksi kulttuuriympäristöksi ja Isokaari on 1950-luvun helsinkiläisen kaavoituksen edustavana esimerkkinä arvotettu helsinkiläiseksi arvoympäristöksi.
Näillä perusteilla kaupunginmuseo piti Isokaari 24, 26 ja 28 tonttien tiivistämisen ja täydennysrakentamisen tutkimista mahdollisena. Suunnittelussa tuli kunnioittaa alueen asemakaavahistoriaa, noudattaa alueelle ominaista kaupunkirakenteellista ratkaisua ja mittakaavaa ja säilyttää ja vahvistaa vehreyttä. Kestävän kehityksen näkökulmasta kaupunginmuseo pitää tärkeänä kuitenkin myös sitä, että täydennysrakentamista vielä tutkitaan ja selvitetään toteuttamismahdollisuuksia olevaa rakennuskantaa hyödyntäen, vaihtoehtona kokonaan purkavalle ratkaisulle.
Edellä mainittuun viitaten kaupunginmuseo katsoo, että esillä olevassa Isokaari 24, 26 ja 28 asemakaavan muutoksen ehdotuksessa on pääosin otettu kaupunginmuseon kulttuuriympäristön vaalimisen näkökulmasta esittämät huomiot ja tavoitteet huomioon. Sekä uudisrakennuksia että piha-alueita koskien on annettu useita määräyksiä, joilla pyritään varmistamaan rakennusten sopeutuminen kulttuurihistoriallisesti arvokkaaseen rakennettuun ympäristöön ja säilyttämään alueelle luonteenomainen vehreys. Vastineessa todetaan, että kaavaratkaisu, joka mahdollistaisi myös nykyisten rakennusten säilyttämisen, olisi kestävän kehityksen näkökulmasta kannatettava, mutta ei kaavan muiden tavoitteiden kannalta mahdollinen. Purkamisen kompensoimiseksi hanketta on pyydetty selvittämään purkamisesta aiheutuvaa hiilijalanjälkeä ja keinoja sen kompensoimiseksi. Näiden asioiden osalta vaikutusten arviointia tarkennetaan vielä tarkistetussa kaavaehdotuksessa.
Kaupunginmuseolla ei ole huomautettavaa Isokaari 24, 26 ja 28 asemakaavan muutoksen ehdotukseen.
Lisätiedot
Anne Salminen, tutkija, puhelin: 310 36501
Kaupunkiympäristön toimiala Palvelut ja luvat -palvelukokonaisuus Kaupunkimittauspalvelut Kartat ja paikkatiedot Yksikön päällikkö 24.02.2023 § 13
Päätös
Yksikön päällikkö päätti hyväksyä asemakaavan 12844 pohjakartan kaupunginosassa 31 Lauttasaari. Pohjakartta täyttää maankäyttö- ja rakennuslain (132/1999) 54a §:n asettamat vaatimukset.
Päätöksen perustelut
Helsingin kaupungin kaupunkiympäristön toimialan kaupunkimittauspalvelut on valmistanut asemakaavan pohjakartan:
Asemakaavan numero: 12844
Kaupunginosa: 31 Lauttasaari
Kartoituksen työnumero: 13/2023
Pohjakartta valmistunut: 17.2.2023
Tasokoordinaatisto: ETRS-GK25
Korkeusjärjestelmä: N2000
Pohjakartta täyttää maankäyttö- ja rakennuslain (132/1999) 54a §:n asettamat vaatimukset.
Kaupunkiympäristön toimialan palvelut ja luvat -palvelukokonaisuuden asiakkuusjohtaja on päätöksellä (4§/1.6.2017) siirtänyt hallintosäännön 16 luvun 8 § 2 momentin 7 kohdan toimivallan hyväksyä kaavoja varten valmistetut pohjakartat kaupunkiympäristön toimialan palvelut ja luvat -palvelukokonaisuuden kaupungingeodeetille sekä kartat ja paikkatiedot -yksikön päällikölle.
Lisätiedot
Merja Kyyrö, vastaava kartoittaja, puhelin: 310 31911
Juho Pajukoski, kiinteistöinsinööri, puhelin: 09 310 34336
Detta beslut publicerades 23.05.2024
BESVÄRSANVISNING
Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.
Besvärsrätt
Ändring i beslutet får sökas
- av den som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part)
- av en kommunmedlem
- av en myndighet i ärenden som hör till dess verksamhetsområde
- av förbund på landskapsnivå och kommuner för vars område den markanvändning som anges i planen har konsekvenser
- av en registrerad lokal eller regional sammanslutning i ärenden som hör till dess verksamhetsområde.
Besvärstid
Besvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.
Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast den sista dagen av besvärstiden under besvärsmyndighetens öppettid.
En kommunmedlem, en part eller en annan aktör som har besvärsrätt anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.
Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.
Besvärsgrunder
Besvär får anföras på den grunden att
- beslutet har tillkommit i felaktig ordning
- den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter
- beslutet annars strider mot lag.
Besvärsmyndighet
Besvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.
Förvaltningsdomstolens besöksadress är:
E-postadress: | helsinki.hao@oikeus.fi |
Adress: | Banbyggarvägen 5 |
00520 HELSINGFORS | |
Faxnummer: | 029 56 42079 |
Telefonnummer: | 029 56 42000 |
Förvaltningsdomstolen är öppen måndag–fredag kl. 8.00-16.15.
Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv
Formen för och innehållet i besvärsskriften
Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.
I besvärsskriften, som ska riktas till besvärsmyndigheten, ska uppges
- det beslut i vilket ändring söks
- på vilka punkter ändring söks och vilka ändringar som yrkas
- på vilka grunder ändring söks.
I besvärsskriften ska ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om ändringssökandens talan förs av hans eller hennes lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person.
I besvärsskriften ska vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden.
Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Ett elektroniskt dokument behöver emellertid inte kompletteras med en underskrift om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet.
Till besvärsskriften ska fogas
- det beslut i vilket ändring söks genom besvär, i original eller kopia
- ett intyg över vilken dag beslutet har delgivits eller en annan utredning över när besvärstiden har börjat
- de handlingar som ändringssökanden åberopar som stöd för sin begäran, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten.
Rättegångsavgift
Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift med stöd av lagen om domstolsavgifter (1455/2015) för behandlingen av ärendet. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut. Avgifter tas inte ut i vissa ärendegrupper eller hos dem som enligt bestämmelser någon annanstans i lag är befriade från avgifter. Den som inlett ärendet är betalningsskyldig och avgiften gäller per besvärsskrift.
Protokoll
Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.
Skyddad e-post: https://securemail.hel.fi/
Använd alltid skyddad e-post när du skickar personliga uppgifter.
Nämn alltid diarienumret (t.ex. HEL 2021-000123) i ditt meddelande om ditt ärende redan har upptagits till behandling vid Helsingfors stad.
E-postadress: | helsinki.kirjaamo@hel.fi |
Postadress: | PB 10 |
00099 HELSINGFORS STAD | |
Besöksadress: | Helsingfors stads registratorskontor |
Norra esplanaden 11-13 | |
Telefonnummer: | 09 310 13700 |
Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00.
Föredragande
Mer information fås av
Tanja Sippola-Alho, stadssekreterare, telefon: 09 310 36154