Valtuustoaloite, integraatio ruotsinkielisellä puolella

Fostrans- och utbildningsnämnden gav följande utlåtande till stadsfull- mäktigeledamoten Nora Grotenfelts fullmäktigemotion:

I Helsingfors stadsfullmäktigemotion gällande integration på svenska lyfts det fram att det är få barn som integreras på svenska inom Helsingfors, vilket påverkar tjänsternas kvalitet negativt och försvårar möjligheterna att utveckla dem. Nedan öppnas det upp hur integration på svenska utvecklats och vad som ännu behöver göras för att öka integrationen på svenska.

Den svenska servicehelheten vid sektorn för fostran och utbildning har under den senaste fullmäktigeperioden aktivt utvecklat integrationen på svenska genom Utvecklingsplanen för fostran och utbildning för invandrare (Make-programmet) 2018-2021. Arbetet var en del av Helsingfors stadsstrategi och integrationsprogram. Modellen med flerspråkiga handledare utvecklades och togs i bruk inom småbarnspedagogiken, den grundläggande undervisningen och gymnasiet.

Trots att det har varit utmanande att utveckla tjänsterna med ganska få barn har den svenska servicehelheten ändå tagit följande utvecklingssteg: skapat en svensk integrationsstig och ökat resurseringen för svenska som andraspråk och förberedande undervisning i den mån det har varit möjligt inom alla stadier. Inom småbarnspedagogiken har man till exempel utvecklat stöd i pedagogiskt utvecklingsarbete med betoning på språket. Inom den grundläggande undervisningen har man utvecklat en inkluderande integration i barnets närskola som svarar på det nuvarande behovet. Det har också utvecklats flerspråkigt material som stöder nyanlända familjer och barn att integreras i svenska daghem och skolor. Man har även säkrat att information om fostran och utbildning som Helsingfors stad erbjuder för nyanlända från Ukraina är tvåspråkig och att integration på finska och svenska presenteras som jämlika alternativ.

Gällande integration för vuxna och integration inom Arbis startar man nybörjarkurser i svenska 3-4 ggr/läsår. Man ordnar integrationskurser för nyanlända, vilka även innefattar handledning för studier och arbete samt att bygga nätverk inom Svenskfinland. Utöver detta erbjuds ett förmånligt studiepaket som innehåller 11-16 h undervisning/vecka speciellt för personer som bott längre i Finland.

När mängden barn som behöver integrationstjänsterna ökar leder det till att undervisningen och undervisningsgrupperna blir mer stabila. Detta i sin tur skulle leda till att modellen för inkluderande integration på sikt kunde kompletteras med, eller ersättas av, en annan modell som skulle innebära skilda undervisningsgrupper för nyanlända barn som får förberedande undervisning eller som har svenska som andraspråk. Denna modell skulle vara mindre inkluderande då nyanlända barn skulle åka till den enhet där undervisningsgruppen finns. Samma grundarbete exempelvis läroplan och studieschema behöver göras oberoende om antalet elever ökar.

Efter Make-programmet, som avslutats 2021, kommer integrationsarbetet inom den svenska servicehelheten att fortsätta med att bland annat förstärka ett antirasistiskt arbetssätt inom pedagogiken och vidareutveckla modellen för flerspråkig handledning. De flerspråkiga handledarna utgör ett viktigt stöd för eleverna och vårdnadshavarna men även för rektorerna och skolorna.

För att kunna utveckla integrationen på svenska är det väsentligt att mottagande statliga myndigheter informerar om möjligheten att integreras på svenska. Information och kunskap om möjligheten att integreras på svenska behöver även spridas brett till stadens egna servicetjänster och statens myndigheter. Det skulle även vara viktigt att lyfta upp fördelar med att integreras på svenska som till exempel att det är ett stort språk inom Norden.

Den svenska servicehelheten vid sektorn för fostran och utbildning ser främjandet av integration som viktigt och samarbetet med tredje sektorns organisationer för att synliggöra den svenska integrationsstigen som en väsentlig del av integrationsarbetet.

Sammanfattning

Den svenska servicehelheten vid sektorn för fostran och utbildning har under den senaste fullmäktigeperioden aktivt utvecklat integrationen på svenska. Trots att det har varit utmanande att utveckla tjänsterna med ganska få barn har den svenska servicehelheten ändå skapat en svensk integrationsstig, ökat resurseringen för svenska som andraspråk och förberedande undervisning samt tagit i bruk modellen för flerspråkig handledning. När mängden barn som behöver integrationstjänsterna ökar leder det till att undervisningen och undervisningsgrupperna blir mer stabila. Detta i sin tur skulle leda till att modellen för inkluderande integration på sikt kunde kompletteras med, eller ersättas av, en annan modell som skulle innebära skilda undervisningsgrupper för nyanlända barn som får förberedande undervisning eller som har svenska som andraspråk. Under de kommande åren kommer integrationsarbetet inom den svenska servicehelheten att fortsätta med att bland annat förstärka ett antirasistiskt arbetssätt inom pedagogiken och vidareutveckla modellen för flerspråkig handledning. Information och kunskap om möjligheten att integreras på svenska behöver även spridas brett till stadens egna servicetjänster och statens myndigheter.