Vuokrausperiaatteet, asuntotontit, Toukola, Kumpula, Käpylä, Koskela, Oulunkylä, Itä-Pakila, Pitäjänmäki ym.

Beslutet stämmer överens med förslaget.

I Helsingfors löpte cirka 750 arrendeavtal för bostadstomter ut under åren 2020–2021. Under åren 2023–2024 löper totalt cirka 60 arrendeavtal för bostadstomter ut.

Arrendeavtal som ska förnyas finns i stadsdelarna Majstad (11 st), Gumtäkt (10 st), Kottby (22 st), Forsby (10 st), Grindbacka i Åggelby (1 st), Dammen i Åggelby (1 st), Östra Baggböle (1 st) och Sockenbacka (2 st). Största delen av tomterna i avtalen som förnyas är egnahemshustomter och parhustomter. Dessutom kommer arrendeavtalen för tomter för flervåningshus att förnyas. En förteckning över tomterna ingår i bilaga 1, av vilken även tomternas grunduppgifter framgår.

Allmänt om beredningen av förnyandet av arrendeavtalen som löper ut 2023 och 2024

Tjänsten utveckling av markegendom och tomter inledde beredningen för förnyandet av arrendeavtalen för bostadstomter som löper ut åren 2023 och 2024 i slutet av 2019. Då skickades en skrivelse till arrendetagarna om att de gällande avtalen håller på att löpa ut. I skrivelserna gavs en preliminär uppskattning om grunderna för hur det nya arrendet ska fastställas och dess inverkan på boendekostnaderna. I skrivelsen berättades dessutom om processen bakom förnyandet av arrendeavtalen och om avtalsvillkoren. Vid årsskiftet 2020/2021 skickades en ytterligare skrivelse till arrendetagarna, där man framförde en preciserad uppskattning av det nya arrendet och en utredning av våningsytan som arrendet grundar sig på. I skrivelsen berättades noggrannare om tidsschemat för förnyandet av arrendeavtalen, om förfarandet när avtalen förnyas och om avtalsvillkoren. Dessutom fick arrendetagarna en möjlighet att skriftligt framföra sina åsikter om förnyandet och om relaterade frågor. Tre tomters arrendetagare lämnade in sin åsikt.

Åsikterna som framfördes under beredningen och andra synpunkter som kom fram om stadens arrendepraxis för bostadstomter och förnyandet av avtalen gällde bland annat

• skäligheten av byggrättens värde och
• att arrendenivån inte kan höjas från 2020–2021 års nivå i Majstads, Gumtäkts, Kottbys och Forsbys områden.

Frågorna och synpunkterna ovan och andra mer omfattande frågor som hänför sig till ärendet kommenteras i motiveringspromemorian i bilaga 2.

Utöver skrivelserna har förnyandet av arrendeavtalen har kommunicerats till arrendetagarna bland annat på nätsidorna för tjänsten utveckling av markegendom och tomter vid stadsmiljösektorn. I början av år 2021 ordnade tjänsten utveckling av markegendom och tomter två invånartillfällen där deltagarna fick information om principerna och tidsschemat för förnyandet av arrendeavtalen. Vid invånartillfällena besvarades publikens frågor av experter från tjänsten utveckling av markegendom och tomter. På tillfällena berättades dessutom om de juridiska och praktiska åtgärder som hänför sig till undertecknandet av arrendeavtalen. Arrendetagarna underrättades om invånartillfällena med inbjudningar och på nätsidorna för tjänsten utveckling av markegendom och tomter. Promemoriorna som skrevs om invånartillfällena ingår i det bifogade materialet till det här förslaget.

Arrendetagarnas åsikter som framfördes skriftligt eller vid invånartillfällena har i mån av möjlighet beaktats i beredningen av ärendet. Iakttagelser av allmän natur som framfördes i åsikterna om förnyandet av arrendeavtalen har besvarats i det här förslaget och dess bilagor. Tomtspecifika specialfrågor som framfördes i åsikterna kommer att besvaras senare i samband med besluten om förnyandet av arrendeavtalen. Då kommer beredaren ännu att kontakta arrendetagarna. De egentliga besluten om att förnya arrendeavtalen fattas av en behörig tjänsteinnehavare i stadsmiljösektorn efter att stadsfullmäktige har fastställt arrendeprinciper för tomterna.

Tomtspecifika omständigheter och deras inverkan på arrendepriset för en enskild tomt undersöks och beslutas enligt en tjänsteinnehavares separata beslut. Målet är att besluten om avtalen som löper ut 1.1.2023 fattas under år 2022 i god tid innan arrendetiden i det gamla arrendeavtalet löper ut. I fråga om avtalen som löper ut i slutet av år 2023 eller senare fattas besluten senast under början av hösten 2023.

När stadsfullmäktige fastställde arrendegrunder för arrendeavtal som löpte ut under åren 2020–2021 godkände det 10.10.2018 (285 §) en hemställningskläm som förutsatte att staden utreder möjligheten att göra en bedömning de sociala konsekvenserna av tomternas arrendegrunder. Konsekvensbedömningen skulle omfatta konsekvenserna av tomternas arrenden både på bostadshyror, boendekostnader och segregation mellan och inom områden. Stadsstyrelsen antecknade 27.6.2022 (525 §) en utredning om de åtgärder som gjordes med anledning av hemställningsklämmen.

Allmänna principer som följs vid förnyandet av arrendeavtal för bostadstomter

Arrendeavtal för en bostadstomt förnyas vid utgången av arrendeperioden, om markanvändningen inte utgör avsevärda hinder för detta. Då arrendeavtalet förnyas fastställs arrendet i det nya avtalet så att det motsvarar arrendenivån vid den tidpunkt då avtalet förnyas. Då avtal tecknas följs de gällande allmänna arrendeavtalsvillkor som stadsmiljönämnden fastställt. Dessutom inkluderas eventuella tomtspecifika specialvillkor (bl.a. villkor av servitutskaraktär i det gamla avtalet) i avtalen. När arrenden fastställs följs principen om enhetliga arrenden i områdena. Nya arrendeavtal ingås i allmänhet för cirka 50 år och arrendet binds vid levnadskostnadsindex.

När arrendeavtal förnyas är arrendenivån i det nya avtalet i allmänhet betydligt högre än i det gamla avtalet, vilket beror på att det gamla arrendet under årtiondenas lopp har blivit avsevärt efter den allmänna utvecklingen av värdet på bostadstomter och den nuvarande skäliga arrendenivån. I gamla avtal har arrendet till många delar förblivit mycket lågt. För att trygga en likvärdig behandling av arrendetagarna då arrendeavtalet löper ut fastställs det nya arrendet till en nivå som reflekterar nuprissättningen med måtta. För att övergången till arrendet i det nya arrendeavtalet inte ska bli oskälig för de nuvarande arrendetagarna har staden stegvis höjt arrendet vid förnyande av arrendeavtal. På så sätt stiger arrendet till det fulla beloppet först under flera års lopp.

Kalkylering av arrendebeloppet

Tomtarrendet beräknas enligt följande formel: byggrätten på tomten (m² vy) × enhetspris för byggrätten (euro/m² vy, motsvarar poängtalet 100 för levnadskostnadsindex) × levnadskostnadsindex / 100 (poängtalet vid utarrenderingen) × 0,04. Stadens nuvarande förfarande vid utarrendering tillämpas i huvuddrag mycket allmänt i Finland.

Nya arrendeprinciper för arrendeavtal som löper ut 2023–2024

Allmänt

I samband med beredningen av förnyandet av arrendeavtalen för bostadstomter som löper ut åren 2023–2024 har inga sådana omständigheter framgått som skulle ha som följd att arrendeavtalet för en tomt i enlighet med bilaga 1 inte bör förnyas. Därför föreslås att arrendeprinciper fastställs för alla dessa tomter, dvs. enhetspriset för byggrätten samt arrendetid och övriga principer som är centrala för fastställandet av arrendet.

De arrendeprinciper som nu föreslås är i enlighet med stadsstyrelsens beslut om markpolitiska riktlinjer 1.4.2019 (220 §).

Stadsfullmäktige har 2.2.2022 (§ 22) beslutat om allmänna principer för utarrendering av bostadstomter och tomter som betjänar boendet. Enligt beslutet ska de nya principerna och den nya verksamhetsmodellen tas i bruk med en övergångsperiod för att bevara förutsägbarheten i stadens tomtöverlåtelseverksamhet.

Stadsstyrelsen beslutade 2.5.2022 (339 §) om ikraftträdandet av de allmänna principer och de övergångstider som gäller de principer för utarrendering av bostadstomter och tomter som betjänar boendet och som stadsfullmäktige fastställde 2.2.2022 (§ 22). Enligt stadsstyrelsens beslut fattas ett separat beslut om allmänna arrendeprinciper för utarrenderingen av de bostadstomter som förnyas på grund av att arrendetiden löper ut och för fortsättning av arrendetider för arrendeavtalen samt ibruktagandet av principerna. Beredningen av ärendet är på gång inom stadsmiljösektorns tjänst för utveckling av markegendom och tomter och tas senare upp i beslutsfattandet som ett separat ärende. Därför tillämpas inte de allmänna principer som stadsfullmäktige fastställt för utarrendering av bostadstomter och tomter som betjänar boendet i de nu förslagna arrendeprinciperna för bostadstomter med arrendeavtal som löper ut åren 2023 och 2024.

Bedömning om byggrättens värde enligt utomstående sakkunniga och referensuppgifter

Beredarna har låtit två utomstående sakkunniga ge bedömningsutlåtanden om de gängse värdena för byggrätterna på bostadstomterna i respektive område för beredningen av förslaget. Bedömningsutlåtandena gavs av Catella Property Oy (29.11.2019) och Realia Management Oy (11.12.2019). I bedömningsutlåtandena är bedömningarna av gängse värdena för byggrätterna mycket likartade, och om det förekommer skillnader, beaktas bedömningsutlåtandet med det lägre gängse värdet. De arrendepriser som föreslås underskrider det bedömningsbara gängse värdet i alla områden, och de föreslagna arrendeprinciperna är mycket rimliga i förhållande till tomternas gängse värden.

Då arrendet fastställs används i enlighet med tidigare års praxis ett kalkylmässigt värde för tomterna som motsvarar cirka 60 % av det gängse värdet. Enligt de arrendeprinciper som nu föreslås i avtalen är priserna för tomternas byggrätter alltså minst cirka 40 % lägre än marknadspriserna för byggrätterna i respektive område. För att säkerställa att det nya arrendet säkert är skäligt tillämpas det expertutlåtande som ger en lägre uppskattning på medelvärdet av byggrättens marknadsvärde i respektive område när arrendet fastställs. Av det lägre värdet görs ett avdrag på cirka 40 %.

I samband med beredningen har man som referensuppgifter också utrett de värden på byggrätter som tillämpats i nybyggnadsobjekt under de senaste åren. Referensuppgifter finns inte att få från alla områden. Därför grundar sig referensuppgifterna för dessa områden på utarrenderingar i områden av motsvarande typ under de senaste åren. Även utifrån de tillgängliga referensuppgifterna kan man konstatera att de arrendeprinciper som nu föreslås klart underskrider prisnivån för motsvarande nybyggnadsobjekt.

I fastställandet av arrendet i alla områden strävar man att tillämpa ett enhetligt värde på cirka 60 % av det gängse värdet för tomtens kalkylmässiga värde.

De utomstående sakkunnigas bedömning av värdet på byggrätten i respektive område presenteras i bilaga 4.

Avkastningsmål

Stadsfullmäktige beslutade 1.10.1980 (ärende nr 18) att årsarrendet för bostadstomter ska motsvara 4 % av det kalkylmässiga tomtpriset baserat på den huvudsakliga tomtanvändningen. Arrendet som staden tar ut är ränteavkastning på det kapital som är bundet till stadens markegendom. Avkastningsmålet på 4 % är ett av de lägsta som används i Finlands städer. Många städer har ett avkastningsmål på 5–6 %. Det finns inte kännedom om ett lägre avkastningsmål i någon kommun. De ovannämnda avkastningskraven är allmänt godkända i rättspraxis.

Det är karaktäristiskt för arrendeavtal att avtalsperioden är mycket lång, och då ska man även ställa upp ett avkastningsmål som medför rimlig avkastning kalkylerat på hela den långa tidsperioden. Den verkliga, dvs. effektiva avkastningen för staden stannar i de nämnda tomterna betydligt under det nominella avkastningsmålet (4 %) som tillämpas inom kalkylering av arrenden eftersom arrende inte ska tas ut på basis av de bedömningsbara gängse värdena på tomterna, utan för klart lägre värden. De föreslagna arrendeprinciperna medför verklig arrendeavkastning på cirka 2,4 % i genomsnitt i början av arrendeperioden (det nedan nämnda övergångsförfarandet har inte beaktats). Om fastigheternas värdeutveckling under de kommande åren överskrider utvecklingen hos levnadskostnadsindex, som arrendena är bundna vid, sjunker stadens effektiva arrendeavkastning ytterligare från utgångsnivån ovan. Den verkliga avkastningen är då lägre än den väntade avkastningen på 2,4 %. Avkastningsmålet har motiverats mer i detalj i motiveringspromemorian i bilaga 2.

Övergångsförfarande

Enligt förslaget ska arrende tas ut stegvis, differentierat enligt 50 % första avtalsåret, 55 % andra året, 60 % tredje året, 65 % fjärde året, 70 % femte året, 75 % sjätte året, 80 % sjunde året, 85 % åttonde året, 90 % nionde året och 95 % tionde året, och räknat från det elfte året tas arrendet ut till 100 %. Motsvarande förfarande följdes för de arrendeavtal som förnyades åren 2010, 2015 och 2020–2021.

Våningsytan som arrendet grundar sig på

När arrendeavtalen för bostadstomter förnyas bestäms arrendet så att det grundar sig på våningsytan för byggnaderna på tomten. Praxis är att arrende endast tas ut för lokaler som är i enlighet med tomtens huvudsakliga användningssyfte, såsom bostads-, affärs-, kontorslokaler. För bostadstomter innebär detta att inget arrende tas ut exempelvis för förråds- och garagelokaler och tekniska lokaler, om de inte används för boende (eller annat huvudsakligt användningssyfte, såsom affärs- eller kontorsbruk). En oanvänd byggrätt som framgår av detaljplanen påverkar inte arrendet, bland annat eftersom förnyandet av avtalet i bebyggda objekt då kan leda till att arrendetagaren betalar arrende också för tomtens outnyttjade byggrätt. Praxisen för att fastställa den våningsyta som utgör grund för arrendet beskrivs i bilaga 3.

Förslag till arrendeprinciper och beräknad effekt på boendekostnaderna

Med beaktande av bedömningsutlåtandena, referensuppgifterna, praxisen vid förnyande av arrendeavtal för bostadstomter och de övriga angivna frågorna föreslås det att arrendet vid förnyandet av de arrendeavtal som löper ut åren 2023–2024 ska bestämmas så att poängtalet 100 för det officiella levnadskostnadsindexet ”oktober 1951 = 100” motsvaras av de enhetspriser för byggrätten som anges i tabellen nedan. Enhetspriserna för byggrätten anges i tabellen enligt indexnivån 2084. Av tabellen framgår dessutom en uppskattning av de föreslagna arrendeprincipernas kalkylmässiga inverkan på boendekostnaderna i områdena då avtalens arrendetid börjar och 10 år efter att arrendetiden börjat. Den beräknade inverkan på boendekostnaderna har kalkylerats enligt indexet 2084 (ändringar i index som skett efter det här har inte beaktats).

Den kalkylmässiga inverkan på boendekostnaderna (euro/m²/mån.) har beräknats enligt följande formel: (e/m² vy (index 100) x 4 % x index 2084:100 x 1,2):12

Enligt förslaget uttas för tomter för allmänna byggnader (Y) och motsvarande lokaler ett arrende som motsvarar ungefär hälften av arrendet för bostadstomter i motsvarande områden enligt vedertagen praxis.

Arrendetid

Enligt förslaget utarrenderas tomterna för cirka 50 år, vilket motsvarar den praxis som tillämpades vid förnyandet av de arrendeavtal som löpte ut åren 2010, 2015 och 2020–2021.

Till slut

Staden strävar efter skälighet inom sin utarrenderingsverksamhet för bostadstomter. Stadens markegendom ska dock samtidigt anses som alla helsingforsares gemensamma egendom, som ska förvaltas så att markegendomen är till rimlig nytta för alla helsingforsare, även dem som inte bor på stadens arrendetomter. Med hänvisning till grunderna ovan och i motiveringspromemorian kan de föreslagna arrendeprinciperna anses som rimliga för både staden och arrendetagarna och befrämjande för jämlik behandling av arrendetagarna för bostadstomter. Det föreslagna förfarandet vid förnyande av arrendeavtal för tomter motsvarar stadens tidigare praxis i motsvarande situationer.

Befogenheter

Enligt 7 kap. 1 § 8 punkten i förvaltningsstadgan fastställer stadsfullmäktige allmänna arrendeprinciper för arrendeavtal på över 30 år.

Kaupunginhallitus 26.09.2022 § 648

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto vahvistaa Helsingin kaupungin kaupunginosissa 23. (Toukola), 24. (Kumpula), 25. (Käpylä), 26. (Koskela), 28. (Oulunkylä), 34. (Itä-Pakila) ja 46. (Pitäjänmäki) sijaitsevien, liitteessä 1 mainittujen tonttien tai niistä muodostettavien tonttien vuokrausperiaatteet myöhemmin päätettävistä ajankohdista alkaen 31.12.2080 saakka siten, että tonttien vuosivuokrat määrätään alla 1 kohdassa olevan luettelon mukaisesti pitäen perusteena virallisen elinkustannusindeksin ”lokakuu 1951 = 100” pistelukua 100 vastaavaa kunkin kaupunginosan ja tonttityypin kohdalla mainitun suuruista kerrosneliömetrihintaa, sekä lisäksi jäljempänä mainittuja periaatteita:

1

Edellä mainittuja vuokrausperiaatehintoja noudatetaan, ellei lainsäädännöstä muuta johdu.

2

Asuntotonttien sopimuksia uusittaessa maanvuokra määritetään tontille rakennetun pääkäyttötarkoituksen mukaisen kerrosalan (k-m²), kuten asuinkerrosalan, perusteella. Maanvuokran perusteena oleva kerrosala määritetään rakennuspiirustuksista. Määrityksessä noudatetaan ympäristöministeriön julkaisemassa ympäristöopas 72:ssa kerrosalasta todettua sekä maaomaisuuden kehittäminen ja tontit -palvelun vakiintuneesti käyttämiä liitteestä 4 ilmeneviä poikkeuksia sekä muutoin kaupunkiympäristön toimialan toimivaltaisen viranhaltijan päättämällä tavalla.

3

Maanvuokraa määritettäessä asuntotonttien sopimuksia uusittaessa kerrostalotontilla tarkoitetaan tonttia, jolla sijaitsee kerrostalo, rivitalotontilla tarkoitetaan tonttia, jolla sijaitsee rivitalo, paritalotontilla tarkoitetaan tonttia, jolla sijaitsee paritalo, ja omakotitalotontilla tarkoitetaan tonttia, jolla sijaitsee omakotitalo.

4

Kerrostaloilla tarkoitetaan vähintään kolmen asunnon/asuinhuoneiston taloja, jossa ainakin kaksi asuntoa sijaitsee päällekkäin, rivitaloilla tarkoitetaan vähintään kolmen asunnon/asuinhuoneiston taloja, jotka on kytketty toisiinsa, paritaloilla tarkoitetaan taloja, joissa kaksi erillistä asuntoa/asuinhuoneistoa sijaitsevat vierekkäin tai päällekkäin ja omakotitaloilla tarkoitetaan taloja, joissa on yksi asunto/asuinhuoneisto.

5

Liike-, toimisto-, työ- tai muiden vastaavien pääkäyttötarkoituksen mukaisten tilojen osalta peritään samaa vuokraa kuin asuintiloista.

6

Yleisten rakennusten tonteista (Y) sekä vastaavista tiloista peritään maanvuokraa, joka on puolet asuintilojen osalta perittävästä maanvuokrasta.

7

Kaupunkiympäristön toimialan toimivaltaisella viranhaltijalla on oikeus perustellusta syystä poiketa edellä esitetyistä vuokrausperiaatteista.

8

Näin määräytyvistä maanvuokrista peritään sopimuksen mukaiselta ensimmäiseltä vuodelta 50 %, toiselta 55 %, kolmannelta 60 %, neljänneltä 65 %, viidenneltä 70 %, kuudennelta 75 %, seitsemänneltä 80 %, kahdeksannelta 85 %, yhdeksänneltä 90 % ja kymmenenneltä 95 %, jonka jälkeen yhdennestätoista vuodesta alkaen peritään täyttä maanvuokraa.

9

Muuten noudatetaan tavanomaisia asuntotonttien vuokrausehtoja ja kaupunkiympäristön toimialan toimivaltaisen viranhaltijan päättämiä lisäehtoja.

Samalla kaupunginvaltuusto tarkastaa pöytäkirjan tämän asian osalta heti.

19.09.2022 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Suvi Rämö, vs. kaupunginsihteeri, puhelin: 310 32174

Sami Haapanen, tonttipäällikkö, puhelin: 310 36437

Kaupunkiympäristölautakunta 17.05.2022 § 303

Esitys

Kaupunkiympäristölautakunta esitti kaupunginhallitukselle, että kaupunginvaltuusto vahvistaa Helsingin kaupungin kaupunginosissa 23. (Toukola), 24. (Kumpula), 25. (Käpylä), 26. (Koskela), 28. (Oulunkylä), 34. (Itä-Pakila) ja 46. (Pitäjänmäki) sijaitsevien liitteessä 1 mainittujen tonttien tai niistä muodostettavien tonttien vuokrausperiaatteet myöhemmin päätettävistä ajankohdista alkaen 31.12.2080 saakka siten, että tonttien vuosivuokrat määrätään alla 1 kohdassa olevan luettelon mukaisesti pitäen perusteena virallisen elinkustannusindeksin ”lokakuu 1951 = 100” pistelukua 100 vastaavaa kunkin kaupunginosan ja tonttityypin kohdalla mainitun suuruista kerrosneliömetrihintaa, sekä lisäksi jäljempänä mainittuja periaatteita:

1

Edellä mainittuja vuokrausperiaatehintoja noudatetaan, ellei lainsäädännöstä muuta johdu.

2

Asuntotonttien sopimuksia uusittaessa maanvuokra määritetään tontille rakennetun pääkäyttötarkoituksen mukaisen kerrosalan (k-m²), kuten asuinkerrosalan, perusteella. Maanvuokran perusteena oleva kerrosala määritetään rakennuspiirustuksista. Määrityksessä noudatetaan ympäristöministeriön julkaisemassa ympäristöopas 72:ssa kerrosalasta todettua sekä maaomaisuuden kehittäminen ja tontit -palvelun vakiintuneesti käyttämiä liitteestä 4 ilmeneviä poikkeuksia sekä muutoin kaupunkiympäristön toimialan toimivaltaisen viranhaltijan päättämällä tavalla.

3

Maanvuokraa määritettäessä asuntotonttien sopimuksia uusittaessa kerrostalotontilla tarkoitetaan tonttia, jolla sijaitsee kerrostalo, rivitalotontilla tarkoitetaan tonttia, jolla sijaitsee rivitalo, paritalotontilla tarkoitetaan tonttia, jolla sijaitsee paritalo, ja omakotitalotontilla tarkoitetaan tonttia, jolla sijaitsee omakotitalo.

4

Kerrostaloilla tarkoitetaan vähintään kolmen asunnon/asuinhuoneiston taloja, jossa ainakin kaksi asuntoa sijaitsee päällekkäin, rivitaloilla tarkoitetaan vähintään kolmen asunnon/asuinhuoneiston taloja, jotka on kytketty toisiinsa, paritaloilla tarkoitetaan taloja, joissa kaksi erillistä asuntoa/asuinhuoneistoa sijaitsevat vierekkäin tai päällekkäin ja omakotitaloilla tarkoitetaan taloja, joissa on yksi asunto/asuinhuoneisto.

5

Liike-, toimisto-, työ- tai muiden vastaavien pääkäyttötarkoituksen mukaisten tilojen osalta peritään samaa vuokraa kuin asuintiloista.

6

Yleisten rakennusten tonteista (Y) sekä vastaavista tiloista peritään maanvuokraa, joka on puolet asuintilojen osalta perittävästä maanvuokrasta.

7

Kaupunkiympäristön toimialan toimivaltaisella viranhaltijalla on oikeus perustellusta syystä poiketa edellä esitetyistä vuokrausperiaatteista.

8

Näin määräytyvistä maanvuokrista peritään sopimuksen mukaiselta ensimmäiseltä vuodelta 50 %, toiselta 55 %, kolmannelta 60 %, neljänneltä 65 %, viidenneltä 70 %, kuudennelta 75 %, seitsemänneltä 80 %, kahdeksannelta 85 %, yhdeksänneltä 90 % ja kymmenenneltä 95 %, jonka jälkeen yhdennestätoista vuodesta alkaen peritään täyttä maanvuokraa.

9

Muuten noudatetaan tavanomaisia asuntotonttien vuokrausehtoja ja kaupunkiympäristön toimialan toimivaltaisen viranhaltijan päättämiä lisäehtoja.

Esittelijä

Lisätiedot

Pia Hosia, asiantuntija, puhelin: 310 39061

Detta beslut publicerades 12.10.2022

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens besöksadress fram till 24.12.2021 är den följande

Förvaltningsdomstolens besöksadress från och med 27.12.2021 är den följande

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla uppgift om postadress och eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden i fråga får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

Hos den som har inlett ett ärende som gäller sökande av ändring tas det ut en rättegångsavgift i enlighet med lagen om domstolsavgifter (1455/2015).
Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00