Virkasuhteen täyttäminen, kulttuurin ja vapaa-ajan toimialajohtaja

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Tjänsten som sektorchef

Stadsstyrelsen uppmanade 17.4.2023 (237 §) stadskansliet att inleda ett offentligt ansökningsförfarande för att tillsätta tjänsten som sektorchef, eftersom den nuvarande sektorchefens tjänsteförhållande för viss tid upphör 19.12.2023.

Enligt 8 kap. 1 § 1 mom. 14 punkten i förvaltningsstadgan beslutar stadsstyrelsen om utlysning av en sådan tjänst för vilken stadsfullmäktige anställer en tjänsteinnehavare. I enlighet med 7 kap. 1 § 15 mom. i förvaltningsstadgan beslutar stadsfullmäktige om anställning av sektorchefer. Kultur- och fritidsnämnden har gett stadsstyrelsen ett utlåtande i ärendet 5.9.2023 (108 §).

Enligt 5 kap. 8 § 1 och 2 mom. i förvaltningsstadgan leds verksamheten och förvaltningen i kultur- och fritidssektorn av sektorchefen i kultur- och fritidssektorn, som är föredragande i kultur- och fritidsnämnden och dess sektioner och för biträdande borgmästaren för sektorn. Sektorchefen i kultur- och fritidssektorn utses för högst sju år. Sektorchefen i kultur- och fritidssektorn är chef för direktörerna för de servicehelheter som hör till sektorn och för förvaltningsdirektören i sektorn. Sektorchefen i kultur- och fritidssektorn utför de uppgifter som kanslichefen föreskriver.

Tjänsten som chef för kultur- och fritidssektorn var offentligt ledigförklarad 12.5–29.5.2023. Platsannonsen publicerades i stadens elektroniska rekryteringstjänst, på arbets- och näringstjänsternas webbplats, Jobly, Duunitori och Oikotie och bland Helsingfors stads arbetstillfällen på LinkedIn 12.5–29.5.2023. Rekryteringen marknadsfördes också med hjälp av Duunitoris genomslagskampanj och Helsingin Sanomats digilyft. Dessutom var annonsen synlig i Helsingin Sanomats mobilparad. Tjänsten nämndes även på Helsinkirekrys Facebook- och Instagramkonton och Helsingfors stads LinkedInkonto. Dessutom publicerades en sammanfattning av platsannonsen i Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat på söndagen 14.5.2023.

Enligt 5 kap. 1 § förvaltningsstadgan har de ledande tjänsteinnehavarna till uppgift att planera, följa och övervaka verksamheten i den förvaltningshelhet de leder och att svara för att den är resultatrik och för att målen uppnås. De ledande tjänsteinnehavarna har också till uppgift att sköta den strategiska styrningen av den förvaltningshelhet de leder och att utveckla och upprätthålla dess prestationsförmåga och verksamhetsresultat.

När tjänsten tillsätts ska man iaktta vad som i 125 § 2 mom. i grundlagen föreskrivs om de allmänna utnämningsgrunderna för tjänster, vilka är skicklighet, förmåga och beprövad medborgerlig dygd.

Behörighetsvillkoren för sektorchefer är enligt 23 kap. 1 § 1 mom. i förvaltningsstadgan högre högskoleexamen, erfarenhet av ledarskap och utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska. Dessutom ska det som särskilt är föreskrivet om behörighetsvillkoren beaktas.

Vid sidan av de formella kvalifikationerna konstaterades det i platsannonsen att den sökande för att lyckas med uppgiften ska ha gedigen tidigare erfarenhet och ha visat god förmåga att leda en stor organisation strategiskt och operativt. Som personalledare är sektorchefen stringent, kristalliserar verksamhetens mål och har förmågan att skapa entusiastisk och engagerande arbetskultur. Helsingfors stads hörnstenar för ledarskap (visioner, entusiasm, stringens och förmåga att verkställa) ska vara synliga i den valdes ledarskap. Den som väljs ska kunna överblicka mångsidiga verksamhetsområden och uppträda otvunget vid offentliga framträdanden. I det internationella samarbetet behöver den sökande flytande kunskaper i engelska. Personen ska också vara skicklig på att bygga upp interna och externa samarbetsnätverk, ha erfarenhet av krävande samarbete med intressenter och inspireras av nära arbete med den politiska ledningen. I annonsen konstaterades dessutom att kunskap om och erfarenhet av kultur- och fritidssektorns uppgifter hjälper den sökande att lyckas med uppgiften. Förtrogenhet med Helsingfors stadsorganisation och erfarenhet av ledarskap inom den offentliga sektorn ses som en fördel i uppgiften.

Enligt 12 kap. 1 § 1 mom. 8 punkten i förvaltningsstadgan beslutar kanslichefen om lönerna för sektorcheferna, om grunderna för bestämmandet av lönen och om justering av lönen efter prövning och om placeringen av uppgifter i kravnivåer och lönen utifrån placeringen. Under rekryteringsprocessen har kanslichefen beslutat att sektorchefen i kultur- och fritidssektorn har en totallön på 12 400 euro i månaden.

Sökande och rekryteringsprocess

32 personer lämnade in ansökan inom utsatt tid, varav 27 hade en examen som uppfyllde behörighetsvillkoren. En förteckning över de sökande finns i bilaga 1 till föredragningslistan. De sökandes meriter, utbildning, språkkunskaper och arbetserfarenhet framgår av ansökningarna. En sammanfattning av ansökningarna finns i bilaga 2 till föredragningslistan.

I den första rekryteringsfasen gjordes videointervjuer med elva sökande 31.5–4.6.2023. De som kallades till intervju ansågs besitta erfarenhet med mest relevans för framgångsrik skötsel av tjänsten, bland annat av ledarskap i stora organisationer. Alla som kallades till videointervju uppfyllde behörighetsvillkoren för tjänsten. Videointervjuerna bedömdes av kanslichef Sami Sarvilinna, sektorchefen för fostrans- och utbildningssektorn Satu Järvenkallas, borgmästarens specialmedarbetare Antti Leino, kommunikationsdirektör Liisa Kivelä och rekryteringsexpert Susanna Laakkonen.

De första intervjuerna gjordes 12.6–16.6.2023. Utifrån videointervjuerna kallades sex sökande till en första intervju: Juha Ahonen, Leevi Haapala, Kai Huotari, Silja Jalovaara, Olli Joensuu och Kirsti Laine-Hendolin. På basis av ansökan och videointervjun ansågs de sökande som kallades till intervju utöver kriterierna ovan ha förutsättningar för stringent ledarskap och via praktiska exempel ha visat förmåga till framgångsrikt ledarskap. De valda hade mångsidiga synpunkter som illustrerade det ledarskap och den ledningsnivå som Helsingfors stad genom sina hörnstenar för ledarskap kräver av ledningen. I den första omgången intervjuades de sökande av kanslichef Sami Sarvilinna, sektorchefen för fostrans- och utbildningssektorn Satu Järvenkallas, borgmästarens specialmedarbetare Antti Leino, kommunikationsdirektör Liisa Kivelä och rekryteringsexpert Susanna Laakkonen.

Juha Ahonen avlade diplomsångarexamen (högre högskoleexamen) vid Hochschule für Musik und Tanz Köln år 2005. Han har fortbildat sig med en specialyrkesexamen i ledarskap vid Esboregionens utbildningssammanslutning Omnia år 2019. Ahonen har varit kulturdirektör för Tammerfors stad sedan 2021. Före det arbetade han för Tammerfors stad som intendent för Tammerfors stadsorkester 2019–2021 och för Esbo stad som intendent för Esbo stadsorkester 2016–2019. Tidigare var han assisterande intendent för Rundradions symfoniorkester 2015–2016 och evenemangschef för Musikhuset i Helsingfors Ab 2011–2015, alltså mer än fyra år. Dessutom har Ahonen bland annat producerat operautbildning för Konstuniversitetets Sibelius-Akademi och innehaft olika roller vid Rundradion, exempelvis som journalist, programvärd och producent.

Utifrån ansökan och intervjun anses Juha Ahonen ha mer än tolv års gedigen erfarenhet av ledarskap inom kultursektorn inom såväl den offentliga som den privata sektorn. Därmed har han gedigna kunskaper i att leda olika organisationer. De senaste två åren har han varit chef för en organisation med 650 anställda. Före det har han främst lett mindre organisationer. Ahonen är grundligt insatt i kulturbranschen och har ingående kännedom om verksamheten vid kultur- och fritidssektorns olika servicehelheter. Han har ett omfattande kontaktnätverk, framför allt bland kulturaktörer. Genom sin utbildning och sitt arbete har Ahonen deltagit i olika former av internationellt samarbete och har därmed också internationella kontakter. Ahonen är bland annat verksam inom nätverket Eurocities. Han har erfarenhet av offentliga framträdanden tack vare sina uppdrag som kulturdirektör och till exempel journalist och programvärd. Ahonen är också van vid att arbeta med medier och uppträder naturligt i olika sammanhang.

Leevi Haapala avlade filosofie doktorsexamen vid Helsingfors universitet år 2012. Han har också avlagt filosofie magisterexamen vid Åbo universitet år 1997. Haapala har fortbildat sig med en specialyrkesexamen i företagsledning vid Management Institute of Finland år 2016. Haapala har varit museichef för Nationalgalleriets Museum för nutidskonst Kiasma sedan 2015. Före karriären vid Kiasma var Haapala arbetslivsprofessor vid Konstuniversitetet 2014–2015.

Utifrån ansökan och intervjun anses Haapala ha cirka nio års god ledarskapserfarenhet inom kulturbranschen. Han har varit chef för två olika organisationer i Finland. Haapala känner till kultur- och fritidssektorn tack vare samarbete och gemensamma evenemang. Han har ett omfattande nätverk av såväl inhemska som utländska aktörer inom branschen och uppträder naturligt vid olika evenemang, exempelvis som expert i olika medier, föreläsare vid seminarier och i paneldebatter.

Kai Huotari avlade ekonomie doktorsexamen vid Svenska handelshögskolan (Hanken) år 2014. Han har även avlagt konstmagistersexamen vid Université du Toulouse (Ecole Supérieur d'Audiovisuel - Université Toulouse Le Mirail) år 1998 och diplomingenjörsexamen vid Tekniska högskolan år 2003. Huotari har varit verkställande direktör för Fastighets Ab Kabelhuset sedan år 2015. Före det gjorde han en lång karriär vid Aalto-universitetet från 2006 till 2015. Huotaris senaste uppdrag i anknytning till Aalto-universitetet var som vice föreståndare för enheten EIT Digital Helsinki vid Europeiska institutet för innovation och teknik åren 2012–2015. Före det var han doktorand vid universitetet 2010–2012. Före det har han även varit chef för forskningsprogrammet Network Society vid Tekniska högskolans och Helsingfors universitets gemensamma Forskningsinstitut för informationsteknik HIIT och bland annat verksamhetsledare för DocPoint ry.

Utifrån ansökan och intervjun anses Kai Huotari ha över 15 års gedigen och mångsidig ledarskapserfarenhet. Han har erfarenhet av ledarskap från sin akademiska karriär, från näringslivet samt från diverse mindre kulturorganisationer och sin internationella arbetserfarenhet. Han har lett olika organisationer, exempelvis forskarteam och en festivalorganisation, och varit verkställande direktör för Fastighets Ab Kabelhuset, som hör till stadskoncernen. Huotari har lett organisationer med högst ett hundratal medarbetare. Han är väl förtrogen med stadsorganisationen, eftersom han har arbetat för Helsingfors i mer än sju år och byggt upp ett omfattande kontaktnätverk bland olika aktörer inom stadskoncernen. Huotari har även kunskap om och erfarenhet av kultur- och fritidssektorn, eftersom han har bedrivit ett nära samarbete med aktörer inom kultur- och fritidsbranscherna inom både den offentliga och den privata sektorn. Huotari har omfattande internationella nätverk samt forskarerfarenhet och publikationer från sin tidigare karriär. Han har även varit ansvarig för ett flertal EU-projekt. Huotari är van vid att uppträda på olika språk, utbilda och tala inför såväl intressenter som medier vid olika evenemang, både i hemlandet och internationellt.

Silja Jalovaara avlade teknologie licentiatexamen vid Tekniska högskolan år 1995. Hon har också avlagt ekonomie magisterexamen vid Rheinisch-Westfälische Technische Hochschule Aachen 1994 och diplomingenjörsexamen vid Tekniska högskolan 1991. Jalovaara har haft titeln Vice President vid Tietoevry sedan 2020. Före det gjorde hon karriär vid Accenture i nästan 25 år som direktör och ledande konsult. Före karriären vid Accenture var Jalovaara bland annat forskare vid Rheinisch-Westfälische Technische Hochschule Aachen och projektchef i teknologibyn (Innopoli) i Otnäs.

Utifrån ansökan och intervjun anses Silja Jalovaara ha 23 års mycket omfattande och mångsidig erfarenhet av att leda företag med anknytning till bland annat teknologi. Hon har god tidigare erfarenhet och har visat prov på god förmåga att leda stora organisationer inom den privata sektorn strategiskt och operativt. Som chef vid Tietoevry har Jalovaara som mest varit ansvarig för en organisation med 3 500 medarbetare. Hennes erfarenhet har gett henne en gedigen kompetens bland annat i användningen av informationshantering, artificiell intelligens och teknologi ur ett tillgänglighetsperspektiv och i hur man startar och organiserar internationell affärsverksamhet. Jalovaara saknar tidigare erfarenhet av att arbeta vid Helsingfors stad eller inom stadskoncernen. Hon har inte heller erfarenhet av organisationer inom kulturbranschen. Jalovaara har skaffat sig omfattande internationella nätverk under sin karriär. Hon har också forskarerfarenhet och har publikationer från sin karriär. Hon har erfarenhet av att uppträda offentligt bland annat som utbildare i internationella sammanhang.

Olli Joensuu avlade magisterexamen i samhällsvetenskaper vid Tammerfors universitet år 2018. Joensuu har varit generalsekreterare för Helsingin NMKY ry sedan 2023. Före det var han intressentchef för Veikkaus Ab 2017–2023, alltså mer än fem år. Före karriären vid Veikkaus Ab var Joensuu bland annat generalsekreterare för Finlands Ungdomssamarbete Allians rf (2012–2017), generalsekreterare för Förbundet för Ungdomsbostäder rf (2007–2012) samt lägerchef (1998) och verksamhetsledare för Lasten Kesä r.y. (1998–2006). Han har även arbetat bland annat som kultursekreterare för Karjalainen Nuorisoliitto ry.

Utifrån ansökan och intervjun anses Olli Joensuu ha tjugo års god erfarenhet av att leda olika expertorganisationer med anknytning till kulturbranschen. I huvudsak har han lett mindre organisationer inom kulturbranschen. Den största organisationen som Joensuu har lett är Helsingin NKMY med mer än 200 medarbetare. Han har ett kontaktnätverk av både inhemska och utländska aktörer inom branschen och uppträder naturligt vid olika evenemang. Han är väl förtrogen med kulturbranschen, särskilt ungdomsfrågor, och är i viss mån insatt i verksamheten vid kultur- och fritidssektorns servicehelheter. Som intressentchef vid Veikkaus Ab har han samarbetat med Helsingfors stads kulturtjänster, men han saknar erfarenhet av att arbeta inom Helsingfors stad eller stadskoncernen.

Kirsti Laine-Hendolin avlade pedagogie magisterexamen vid Tammerfors universitet år 2002. Dessutom har hon avlagt en Executive Master of Business Administration-examen (EMBA) vid Aalto-universitetet år 2021. Laine-Hendolin har gjort en nästan tioårig karriär som chef vid Helsingfors stad och har senast arbetat vid Helsingfors stadskansli som direktör med ansvar för att stabilisera löneräkningen sedan 2022. Före det var hon förvaltningsdirektör för Helsingfors stads kultur- och fritidssektor (2017–2022). Hon har även varit avdelningschef för förvaltningstjänsterna vid Helsingfors stads idrottsverk, överinspektör för undervisnings- och kulturministeriets idrottsenhet och generalsekreterare för statens idrottsråd.

Utifrån ansökan och intervjun anses Laine-Hendolin ha gedigen erfarenhet av ledarskap med tyngdpunkt på att leda förvaltningstjänster inom kultur och fritid inom såväl kommunal som statlig förvaltning. Som första vikarie för sektorchefen i Helsingfors kultur- och fritidssektor har hon lett en organisation med 1 600 medarbetare. Laine-Hendolin är väl förtrogen med Helsingfors stadsorganisation och har goda nätverk inom stadskoncernen. Hon samarbetar dessutom regelbundet med ledningen för de sex största städernas kultur- och fritidsväsenden och Kommunförbundet. Laine-Hendolins internationella nätverk har inte varit särskilt omfattande under den tid hon arbetat för Helsingfors stad. I sitt tidigare arbete vid undervisnings- och kulturministeriet har hon bland annat representerat Finland i EU-samarbetet inom det innehåll hon ansvarat för. Hon uppträder på ett tydligt och naturligt sätt och har erfarenhet av att arbeta med media.

Alla sökande som intervjuades ansågs ha god ledarskapserfarenhet och tillräcklig kunskap om och erfarenhet av kultur- och fritidssektorns uppgifter. Ahonen, Huotari och Laine-Hendolin ansågs emellertid utifrån sina intervjusvar bäst ha visat prov på förmågan att leda kultur- och fritidssektorns olika servicehelheter med hänsyn till deras särdrag. Alla tre har dessutom gedigen erfarenhet, har visat prov på framgångsrikt ledarskap och känner till Helsingfors stadsorganisation tillräckligt väl. Följaktligen kallades Ahonen, Huotari och Laine-Hendolin till en personbedömning efter intervjun.

Personutvärderingarna utfördes av Psycon Ab under tiden 19–21.6.2023.

De sökande som kvalificerade sig intervjuades 3.8.2023 av borgmästare Juhana Vartiainen, borgmästarens specialmedarbetare Antti Leino, kanslichef Sami Sarvilinna, sektorchefen för fostrans- och utbildningssektorn Satu Järvenkallas och rekryteringsexpert Susanna Laakkonen.

Vid den andra intervjun gjorde alla sökande väl ifrån sig i förhandsuppgiften, som undersökte deras visioner och förmåga att uppträda. Efter den andra intervjun kallades alla tre sökande till intervju i kultur- och fritidsnämnden 22.8.2023.

I processens följande fas fattades beslutet att fortsätta med två sökande: Juha Ahonen och Kirsti Laine-Hendolin. Den främsta grunden var att Kai Huotari inte har någon som helst erfarenhet inom kommunalförvaltningen, vilket sågs som ett alltför stort hinder för att ta sig an och sköta uppgiften.

Nu fick fullmäktigegrupperna ett tillfälle att intervjua de två toppkandidaterna.

Kultur- och fritidsnämndens utlåtande

Kultur- och fritidsnämnden gav stadsstyrelsen ett utlåtande om de sökande 5.9.2023 (108 §). Utlåtandet finns i sin helhet i ärendets beslutshistoria.

Bedömning

Sektorchefen ansvarar för den strategiska ledningen av kultur- och fritidssektorn samt även för sektorns förnyelse, måluppfyllelse och ekonomiska kontroll. Sektorchefen har ansvar för personalledning och utveckling av verksamhetskulturen i organisationen. Sektorchefen är föredragande för kultur- och fritidsnämnden och sektorns biträdande borgmästare. Som medlem i stadens ledningsgrupp har sektorchefen en central roll också när det gäller att leda hela staden tillsammans med andra ledare. Direkt under sektorchefen lyder fyra direktörer för servicehelheterna samt sektorns förvaltningsdirektör och ledande sakkunniga.

Ansökningsprocessen avslutades med en jämförelse mellan två toppkandidater: Juha Ahonen och Kirsti Laine-Hendolin. Kultur- och fritidssektorn har cirka 1 600 anställda. Sektorchefens uppgift är att framsynt och stringent leda organisationens personal samt sektorns verksamhet och förvaltning. Sektorchefen i kultur- och fritidssektorn väljs för sju år. Det är viktigt att den som väljs till sektorchef har gedigen och mångsidig erfarenhet, har visat prov på framgångsrikt ledarskap, i princip är väl förtrogen med Helsingfors stadsorganisation samt har kunskap om och erfarenhet av kultur- och fritidssektorns uppgifter.

Båda toppkandidaterna har tillräcklig kännedom om Helsingfors stadsorganisation och sektorn för att kunna sköta tjänsten. Juha Ahonen har gedigen erfarenhet av uppgifter inom kultur och fritid men är inte lika väl förtrogen med Helsingfors stadsorganisation som Kirsti Laine-Hendolin. Däremot har Ahonen en starkare bakgrund inom kulturbranschen i och med att han främst har tidigare erfarenhet av uppgifter inom kulturbranschen. Ahonen har dessutom varit ledare för kulturtjänster i Tammerfors och Esbo och på så sätt skaffat sig ledarskapserfarenhet inom kulturorganisationer i två stora städer och erfarenhet av utvecklingsprojekt i olika verksamhetsmiljöer.

Kirsti Laine-Hendolins ledarskapserfarenhet är gedigen, eftersom hon har arbetat såväl vid Helsingfors stad och kultur- och fritidssektorn som i olika chefsroller i en lång tid. Laine-Hendolin har gedigen kunskap om stadsorganisationen och sektorn. Hon är väl förtrogen med uppgiftens ansvarsområde, utmaningar och samarbetspartner, men även med stadens verksamhetsmiljö och framgångsfaktorer i ett vidare perspektiv.

Den som väljs till sektorchef ska ha tidigare erfarenhet och ha visat förmåga att leda en stor organisation strategiskt och operativt. Personen ska även kunna leda personalen i riktning mot stadsstrategins mål. Båda toppkandidaterna har god erfarenhet av strategiskt och operativt ledarskap i en organisation. Båda har dessutom lång erfarenhet av ledarskap och har framgångsrikt implementerat strategier i de organisationer som de har lett. De har emellertid sinsemellan olika styrkor som ledare.

Juha Ahonen har god erfarenhet av strategiskt ledarskap. Han har genomfört och stött omfattande strategiprocesser med syfte att ändra verksamheten vid olika enheter så att den bättre motsvarar stadsstrategin samt ändringar i miljön och kundbeteendet. Under rekryteringsprocessen har Ahonen framhävt vikten av att utveckla personalen och planera och följa upp ekonomin för det strategiska och operativa ledarskapet. Hans ledarstil avspeglar en förmåga till övergripande strategisk planering och utvecklingspositiv förändringsledning, och han har varit med och genomfört bland annat ändringar av organisationsstrukturer. Ahonen har visat prov på gedigna och mångsidiga ledarskapsfärdigheter inom personalledning. Han anses vara bra på att sporra och aktivera sin personal. Han har även fört fram sitt sett att leda, som är experimenterande och dynamiskt och tar vara på möjligheter. Ahonen är en ledare med idéer och visioner och har visat sig vara insatt i såväl de processer som leder verksamheten som kulturbranschens framtidsutsikter.

Kirsti Laine-Hendolin har gedigen erfarenhet av ledarskap med tyngdpunkt på att leda förvaltningstjänster vid kultur- och fritidstjänster inom såväl kommunal som statlig förvaltning. Som en del av stadens högsta tjänstemannaledning har hon deltagit intensivt i beredningen av kultur- och fritidssektorns och hela stadens mål. Laine-Hendolins senaste arbete som direktör med ansvar för att stabilisera löneräkningen har krävt färdigheter i både strategisk och operativ ledning, eftersom hon har lett ett omfattande nätverk med många olika aktörer, bland annat företrädare för sektorerna och affärsverken. Eftersom Laine-Hendolin har varit med och genomfört flera organisationsförändringar har hon erfarenhet av förändringsledning. Den viktigaste reformen som hon deltagit i är när sju tidigare förvaltningar i samband med Helsingfors stads omorganisering slogs ihop till kultur- och fritidssektorns förvaltning.

Under rekryteringen har Kirsti Laine-Hendolin visat att det naturligaste för henne är ett praktiskt och faktabaserat ledarskap genom sakfrågor och analyser. Som Laine-Hendolins styrkor framstår ett utvecklingspositivt ledarskap, förmågan att sätta sig in frågor och ta dem till sig och ett starkt fokus på strategin. Under processen har hon visat sig ha ett väldefinierat och organiserat verksamhetssätt. Ett stringent och konsekvent grepp framstår som Laine-Hendolins styrka som personalledare. Hon har dessutom visat sig vara en tillgänglig och nåbar ledare som litar på personalens förmåga till självstyrning.

En sektorchef ska vara van vid att arbeta med människor. Som ledare ska sektorchefen kristallisera verksamhetens mål och kunna inspirera och engagera människor. Det är också viktigt att kunna uppträda otvunget i olika situationer. I det internationella samarbetet behövs flytande kunskaper i engelska. Under rekryteringen har båda toppkandidaterna visat sig vara erfarna ledare med förmåga att samarbeta och uppträda och vana vid engelska som arbetsspråk.

Under rekryteringen har Juha Ahonen framstått som en tillgänglig person som är skicklig på växelverkan. Ahonen har bevisat att han satsar på att skapa en god atmosfär. I hans sätt att handla kombineras förmågan att inspirera och aktivera och en öppenhet för nya företeelser och möjligheter. Tack vare sin pigga och positiva energi är Kirsti Laine-Hendolin en inspirerande ledare. Hon framstår som en systematisk och säker kommunikatör. Laine-Hendolin förstår vikten av kommunikation och strävar efter att betona och främja en positiv dialog.

Båda toppkandidaterna anses ha goda kommunikativa färdigheter för arbetet som sektorchef. De har visat att de som ledare har förmåga att inspirera personalen och därmed möjliggöra en positiv inställning till förändringar i sin organisation. Båda toppkandidaterna har visat prov på samarbetsförmåga och förmåga till krävande samarbete med intressenter. Som ledare har de också konfronterats med påfrestande situationer, exempelvis krävande personalärenden och svåra ändringssituationer, och klarat dem väl.

På basis av en helhetsbedömning utifrån ansökningsdokument, intervjuer och personbedömning anses Juha Ahonen med sitt målinriktade och utvecklingspositiva grepp och fokus på strategisk planering ha de bästa förutsättningarna av de sökande att sköta de ovan beskrivna uppgifter som hör till tjänsten. Visioner var en egenskap som efterfrågades hos sektorchefen, och Ahonens övertygande tankar och visioner om hur sektorns tjänster kan utvecklas tyder på en förmåga till kreativt och vägvisande ledarskap. För valet av Ahonen talar att han under rekryteringen har visat prov på gedigen erfarenhet av ledarskap inom kulturbranschen, goda färdigheter till chefskap och ingående kunskap om relevanta processer. Ahonen har också uppenbart en utmärkt förmåga att kommunicera och att inspirera personal och intressenter att iaktta målen. Detta anses vara till nytta för ledarskapet vid sektorn och utvecklingen av sektorn i en riktning som gynnar hela stadsorganisationen.

Övrigt

De ansökningar som hör till förslaget finns i bilaga 3 till föredragningslistan. Dessutom har organets medlemmar möjlighet att läsa rapporterna från personbedömningen före och under sammanträdet. Den som ger upplysningar svarar på frågor om innehållet i det kompletterande materialet.

Kaupunginhallitus 02.10.2023 § 585

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Susanna Laakkonen, asiantuntija, puhelin: 09 310 33418

Kulttuuri- ja vapaa-aikalautakunta 05.09.2023 § 108

Lausunto

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Petri Lumijärvi, va. henkilöstöjohtaja, puhelin: (09) 310 22418

Susanna Laakkonen, asiantuntija, puhelin: (09) 310 33418

Keskushallinto Pormestari 09.08.2023 § 64

Päätös

Päätöksen perustelut

Lisätiedot

Maria Nelskylä, kaupunginsihteeri, puhelin: 09-310 25251

Detta beslut publicerades 17.10.2023

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar efter att man fått del av beslutet.

Besvärsskriften ska lämnas in till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet sändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet sändes, om inte något annat påvisas.

Dagen då man fått del av beslutet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna lämnas in första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om en laglig företrädare eller ett ombud för ändringssökandens talan, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla postadressen och en eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

En rättegångsavgift tas ut med stöd av lagen om domstolsavgifter (1455/2015) hos den som söker ändring. I ett ärende som marknadsdomstolen har behandlat som första instans tas avgiften ut oberoende av utgången.

Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Skyddad e-post: https://securemail.hel.fi/

Använd alltid skyddad e-post när du skickar personliga uppgifter.

Nämn alltid diarienumret (t.ex. HEL 2021-000123) i ditt meddelande om ditt ärende redan har upptagits till behandling vid Helsingfors stad.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00