Sääntöohjaus, hallintosäännön muuttaminen, useita keskushallinnon muutoksia ja kaupunkiympäristön toimialan muutoksia

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Sektorchefen får befogenhet att fatta beslut om forskningstillstånd

Motivering till ändringen av förvaltningsstadgan

Sektorerna beviljar regelbundet forskningstillstånd. Hittills har befogenheten baserats på befogenheten att lämna ut handlingar eller sektorchefens allmänna befogenhet att ge förfarandemässiga föreskrifter i sin roll som arbetsledare. Att bevilja forskningstillstånd handlar emellertid inte endast om att lämna ut handlingar, utan kräver ofta att man bedömer dataskyddsfrågor och fattar beslut om användning av stadens personal eller lokaler för forskning. Därmed är det inte ändamålsenligt att basera befogenheten att bevilja forskningstillstånd på ovan nämnda grunder.

I den gällande förvaltningsstadgan ingår en uttrycklig bestämmelse om forskningstillstånd i bestämmelserna om befogenheterna för stadskansliets strategidirektör, men den gäller bara stadsövergripande forskningstillstånd och forskningstillstånd inom kansliet (12 kap. 4a § i förvaltningsstadgan).

För att förenhetliga och skapa klarhet i förfarandena kring beviljande av forskningstillstånd och beakta dataskyddsperspektivet är det ändamålsenligt att i sektorchefens allmänna befogenheter i förvaltningsstadgan lägga till en bestämmelse om att sektorchefen beslutar om beviljande av forskningstillstånd eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare fattar beslut i ärendet.

Ändringsförslaget har behandlats i stadgearbetsgruppen 8.5.2023.

Ändring i förvaltningsstadgan

Till 14 kap. 1 § 2 mom. i förvaltningsstadgan läggs en ny punkt 4a:

Sektorcheferna, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om

4a beviljande av forskningstillstånd inom sektorn

Upphävning av bestämmelser om tillämpningen av lagen om hundskatt

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

Enligt 12 kap. 6 § i förvaltningsstadgan hör myndighetsuppgifterna i anslutning till tillämpningen av lagen om hundskatt till de särskilda befogenheterna för verkställande direktören för affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten.

Helsingfors stad slutade uppbära hundskatt 1.1.2018 och lagen om hundskatt (590/1979) upphävdes år 2018. Stadens sista hundskattefordringar har preskriberats 1.1.2023 och inga fordringar kvarstår. Därmed behövs ingen bestämmelse i förvaltingsstadgan om den särskilda befogenheten för verkställande direktören för affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten att sköta uppgifter i anslutning till tillämpningen av lagen om hundskatt.

Ändring i förvaltningsstadgan

12 kap. 6 § i förvaltningsstadgan upphävs:

Särskilda befogenheter för verkställande direktören för affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten

Verkställande direktören för affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten, utöver det som är föreskrivet om de allmänna befogenheterna för verkställande direktören för affärsverket och om verkställande direktören inte har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta, sköter myndighetsuppgifterna i anslutning till tillämpningen av lagen om hundskatt, frånsett sådana som på basis av lagen om hundskatt ska skötas av stadsfullmäktige eller stadsstyrelsen.

Förenhetligande av termen utgift i förvaltningsstadgan så att den motsvarar bokföringslagen och anvisningarna för den offentliga förvaltningen

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

Syftet med ändringen är att termen utgift i förvaltningsstadgan ska motsvara termerna i bokföringslagen (1336/1997) och anvisningarna i finansministeriets handböcker för automatiserad ekonomisk rapportering i välfärdsområden och välfärdssammanslutningar samt i kommuner och samkommuner.

I den nuvarande förvaltningsstadgan används termen utgift i bestämmelser som gäller beslut om utgifterna i resultatbudgeten.

Formuleringen faktura, betalningsanvisning och memorialverifikat, som förekommer fyra gånger i förvaltningsstadgan, ska ersättas med termen utgift, som utgör en samlingsterm för dessa.

Affärshändelser definieras i 2 kap. 1 § i bokföringslagen. Som affärshändelser räknas utgifter, inkomster, finansiella transaktioner samt därtill hörande rättelse- och överföringsposter. I 3 § i samma kapitel nämns också att grunden för bokföring av en utgift är mottagande av en produktionsfaktor (prestationsprincipen) och att utgifter även får bokföras på grundval av fakturering (faktureringsprincipen) eller på grundval av betalning (kontantprincipen).

I 120 a § i kommunallagen föreskrivs om produktion av uppgifter om kommunens verksamhet, ekonomi och tjänsteproduktion för kommunens och kommuninvånarnas behov samt om lämnande av uppgifterna till Statskontoret. Regleringen i lag kompletteras genom en förordning av statsrådet.

Lagstiftningen kompletteras av finansministeriets handböcker för automatiserad ekonomisk rapportering i välfärdsområden och välfärdssammanslutningar samt i kommuner och samkommuner (HVA-AURA och AURA) samt av bokföringsnämndens välfärdsområdes- och kommunsektions allmänna anvisningar och utlåtanden.

I handböckerna beskrivs begreppet utgift så här:

I bokföringen delas en utgift upp i en kostnad och en tillgång. Det betyder att utgiften bokförs som en kostnad för den räkenskapsperiod under vilken produktionsfaktorn mottas eller används, eller när den inte längre förväntas ge inkomster. Den återstående delen av utgiften redovisas vid räkenskapsperiodens utgång på aktivsidan i balansräkningen. En aktivering av utgiften blir således aktuell i fråga om anskaffningsutgiften för en produktionsfaktor som ger inkomst eller används under två eller flera räkenskapsperioder. Syftet med en avskrivning enligt plan är att beskriva den del av anskaffningsutgiften som inte längre ger inkomst eller som har använts för serviceproduktionen i kommunen. Anskaffningsutgiften för en produktionsfaktor av ringa värde ska emellertid bokföras som kostnad under anskaffningsåret, även om den skulle användas under flera räkenskapsperioder.

I ordlistorna preciseras dessutom begreppet utgift enligt följande under begreppet kostnad:

Den huvudsakliga skillnaden mellan kostnad och utgift är att en kostnad uppkommer när produktionsfaktorn används och en utgift när produktionsfaktorn anskaffas. I serviceproduktionen används merparten av produktionsfaktorerna under samma räkenskapsperiod som de anskaffas. Då uppkommer i regel ingen väsentlig skillnad mellan utgifterna och kostnaderna för produktionsfaktorerna. Vid produktion av varor skaffas material och förnödenheter även i lager, varvid beloppen av utgifter och kostnader under redovisningsperioden kan avvika från varandra. En kostnad kan också vara en intern utgiftspost, vilken inte kan redovisas som kostnad i bokslutet.

Dessutom ingår i Helsingfors stadsstrategi 2021–2025 ett mål att automatiseringen av stadens ekonomiförvaltning och transparensen i driftskostnaderna ska lyftas minst till samma nivå som i de övriga städerna i huvudstadsregionen. En ökad automatisering förutsätter att fokus i stadens inköp flyttas till beställningsskedet, vilket minskar mängden manuellt arbete vid godkännande av inköpsfakturor. Den föreslagna ändringen styr stadens inköp i en riktning som främjar automatiseringen genom att utgifterna godkänns i samband med beställningen.

Ändringsförslaget har behandlats i stadgearbetsgruppen 13.3.2023.

Ändringar i förvaltningsstadgan

11 kap. 2 § 8 punkten (allmänna befogenheter för direktörerna för affärsverken), 12 kap. 1 § 1 mom. 20 punkten (kanslichefens befogenheter), 13 kap. 2 § 1 mom. 7 punkten (revisionsdirektörens befogenheter) och 14 kap. 1 § 1 mom. 4 punkten (allmänna befogenheter för de ledande tjänsteinnehavarna i sektorerna) i förvaltningsstadgan får följande lydelse:

(beslutar om) vilka som har rätt att godkänna utgifter och hur godkännandeförfarandet ska organiseras.

Bestämmelser i den gällande förvaltningsstadgan:

(beslutar om) vilka som har rätt att godkänna fakturor, betalningsanvisningar och memorialverifikat och hur godkännandeförfarandet ska organiseras.

Direktörerna för affärsverken kan delegera befogenheten.

Termen esimies ’chef’ ersätts med esihenkilö i den finska förvaltningsstadgan

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

I kap. 5 om ledande tjänsteinnehavare i den finska förvaltningsstadgan används termen esimies i 2 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 § och 9 §.

Helsingfors stad gick över till att använda termen esihenkilö om chefer i stället för esimies år 2020. Därför är det befogat att ersätta termen esimies med esihenkilö i förvaltningsstadgan.

Den svenska förvaltningsstadgan behöver inte ändras, eftersom termen chef, som motsvarar stadens officiella terminologi, redan används där.

Ändringsförslaget har behandlats i stadgearbetsgruppen 8.5.2023.

Ändring av sektorbenämningen för biträdande borgmästaren och de ledande tjänsteinnehavarna social-, hälsovårds- och räddningssektorn

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

Den föreslagna ändringen går ut på att biträdande borgmästarens sektorbenämning i 2 kap. 18 § 2 mom. i förvaltningsstadgan ändras från biträdande borgmästare för social- och hälsovårdssektorn till biträdande borgmästare för social-, hälsovårds- och räddningssektorn i enlighet med stadens organisationsändring.

Dessutom ändras sektorchefens sektorbenämning i 18 kap. 3 § 1 och 2 mom. i förvaltningsstadgan i enlighet med organisationsändringen från sektorchefen i social- och hälsovårdssektorn till sektorchefen i social-, hälsovårds- och räddningssektorn och sektorbenämningen för direktören för en servicehelhet i social- och hälsovårdssektorn i 4 § i samma kapitel till direktören för en servicehelhet i social-, hälsovårds- och räddningssektorn.

Ändringsförslaget har behandlats i stadgearbetsgruppen 13.2.2023.

Delegering av befogenheten att meddela kommunens motiverade ställningstagande i enlighet med markanvändnings- och bygglagen (132/1999) till stadsmiljönämnden

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

15 § i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) har följande lydelse:

Godkännande av byggnadsordningen

Byggnadsordningen godkänns av kommunfullmäktige. När byggnadsordningen bereds ska i tillämpliga delar iakttas vad som i 62 § bestäms om växelverkan och i 65 § om offentligt framläggande av planförslag. Närmare bestämmelser om utarbetande av byggnadsordningen utfärdas genom förordning.

65 § i markanvändnings- och bygglagen har följande lydelse:

Offentligt framläggande av planförslag

Ett planförslag ska läggas fram offentligt. Information om framläggandet ska ges på ett sätt som är lämpligt med tanke på planens syfte och betydelse. Kommunmedlemmarna och intressenterna ska beredas tillfälle att framföra sin åsikt om saken (anmärkning).

De som gjort en anmärkning och som uppgett sin adress ska underrättas om kommunens motiverade ställningstagande till den framförda åsikten.

Vad som i denna paragraf bestäms om kommunen gäller i fråga om en landskapsplan förbundet på landskapsnivå.

Närmare bestämmelser om framläggandet av planförslag utfärdas genom förordning.

Helsingfors stad har delegerat meddelandet av kommunens motiverade ställningstaganden om planförslag till stadsmiljönämnden.

Enligt 16 kap. 1 § 2 mom. 21 punkten i förvaltningsstadgan:

Nämnden, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar

om underrättande av dem som gjort en anmärkning mot ett detaljplaneförslag om kommunens motiverade ställningstagande i enlighet med markanvändnings- och bygglagen.

Meddelandet av motiverade ställningstaganden om byggnadsordningen har inte delegerats, utan befogenheten hör till stadsstyrelsen utifrån dess allmänna befogenheter. Det är befogat att staden tillämpar samma praxis för byggnadsordningen som för planer, eftersom det är fråga om en åtgärd som hänför sig till samma punkt i markanvändnings- och bygglagen och det inte finns någon grundad anledning att förbehålla denna befogenhet en högre nivå i beslutsfattandet.

Ändring i förvaltningsstadgan

16 kap. 1 § 2 mom. 21 punkten i förvaltningsstadgan ändras enligt följande:

Nämnden, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om

21 underrättande av dem som gjort en anmärkning mot ett detaljplaneförslag eller ett förslag till byggnadsordning om kommunens motiverade ställningstagande i enlighet med markanvändnings- och bygglagen.

Upphävning av befogenhetsbestämmelse om givande av väghållarens samtycke till specialtransporter

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

Stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion föreslog 30.3.2023, § 58 (bilaga 2) för stadsstyrelsen att förvaltningsstadgan ändras så att 16 kap. 8 § 2 mom. 6 punkten i förvaltningsstadgan, som gäller kundrelationsdirektörens särskilda befogenhet att ge väghållarens samtycke till specialtransporter, upphävs.

Enligt 191 § i den gällande vägtrafiklagen (729/2018) förutsätter beviljande av tillstånd för specialtransport att den bärighet som väghållaren har fastställt för vägar och väganordningar inte överskrids. Väghållarens samtycke är alltså inte längre en förutsättning för beviljande av tillstånd för specialtransport.

Helsingfors stad ger i egenskap av väghållare regelbundet närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland, som är tillståndsmyndighet, sådana uppgifter som avses i vägtrafiklagen om vägarnas och väganordningarnas bärighet. Eftersom det rör sig om informationsutbyte mellan myndigheter behöver staden inte fatta förvaltningsbeslut om specialtransporter. Därför behövs inte längre någon bestämmelse om givande av samtycke till specialtransporter i förvaltningsstadgan.

Inkludering av vattenlagen i miljö- och tillståndssektionens befogenheter

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

Stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion föreslog 30.3.2023, § 59 (bilaga 3) för stadsstyrelsen att förvaltningsstadgan ändras så att vattenlagen tas med i 16 kap. 2 § 2 mom. 2 punkten om miljö- och tillståndssektionens befogenheter.

Tillägget föreslås eftersom miljö- och tillståndssektionen enligt denna punkt kan överföra sina befogenheter till tjänsteinnehavare. Enligt 2 kap. 10 § 2 mom. i förvaltningsstadgan är sektionen, om något annat inte är föreskrivet, kommunal miljövårdsmyndighet. Miljövårdsmyndigheten har uppgifter på grundval av vattenlagen, exempelvis användning av inspektionsbefogenheter och beslut om dikning. Dessa befogenheter kan för närvarande inte överföras till tjänsteinnehavare. För att ordna uppgifterna på ett ändamålsenligt och effektivt sätt föreslås att vattenlagen läggs till listan på lagar i 16 kap. 2 § 2 mom. 2 punkten i förvaltningsstadgan.

Ändring i förvaltningsstadgan

Enligt 16 kap. 2 § 2 mom. 2 punkten i förvaltningsstadgan beslutar eller godkänner miljö- och tillståndssektionen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om uppgifter som ankommer på kommunen på basis av, utöver de övriga lagar som räknas upp, vattenlagen eller en förordning eller ett beslut som utfärdats med stöd av någon av dessa.

Tillägg i miljödirektörens befogenheter

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

Stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion föreslog 30.3.2023, § 60 (bilaga 4) för stadsstyrelsen att förvaltningsstadgan ändras så att en 3 och 4 punkt läggs till i förvaltningsstadgans 16 kap. 10 § 1 mom. om miljödirektörens befogenheter.

Motivering för 3 punkten

Den föreslagna 3 punkten handlar om att ge miljödirektören befogenhet att föra stadens talan då ändring sökts i beslut fattade i ärenden som hör till befogenheterna för miljövårdsmyndigheten, hälsoskyddsmyndigheten, livsmedelstillsynsmyndigheten, den myndighet som övervakar tobakslagen, myndigheten för campingområden och den kommunala myndighet som avses i naturvårdslagen. Det föreslås också att miljödirektören ska kunna delegera befogenheterna till underställda tjänsteinnehavare.

Enligt förvaltningsstadgan beslutar sektorcheferna, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, om förande av stadens talan då ändring sökts i ett ärende som gäller beslut fattade av sektornämnden och tjänsteinnehavare i sektorn, om de omfattar det beslut som sökandet av ändring gäller och om inte sektornämnden i ett enskilt fall beslutar något annat.

Enligt 12 kap. 2 punkten i stadsmiljösektorns verksamhetsstadga för förvaltningschefen stadens talan i ärenden som gäller sökande av ändring i beslut som fattats av förvaltningsorganen och tjänsteinnehavarna inom verksamhetsområdet, med undantag av ärenden som gäller byggnadstillsyn, miljöservice samt parkeringsövervakning och parkeringsverksamhet som självständig myndighetsverksamhet samt sökande av ändring i ärenden som gäller sektorns offentliga upphandling och licensavtal, om han eller hon samtycker till beslutet som överklagandet gäller.

Förvaltningsdomstolarna brukar be den kommunala myndigheten om ett utlåtande när ett myndighetsbeslut har överklagats. Dessutom har den kommunala miljövårdsmyndigheten, hälsoskyddsmyndigheten och livsmedelstillsynsmyndigheten utifrån speciallagstiftning rätt att söka ändring när förvaltningsdomstolen har ändrat eller upphävt ett beslut fattat av en kommunal myndighet.

För att ordna förfarandet vid överklaganden på ett ändamålsenligt och effektivt sätt föreslås att miljödirektören får rätt att föra stadens talan då ändring sökts i beslut som hör till befogenheterna för den kommunala miljövårdsmyndigheten, hälsoskyddsmyndigheten eller livsmedelstillsynsmyndigheten, den myndighet som övervakar tobakslagen, myndigheten för campingområden eller den kommunala myndighet som avses i naturvårdslagen. Miljö- och tillståndssektionen föreslås fortfarande ha befogenhet att besluta något annat i ett enskilt fall.

Motivering för 4 punkten

Den föreslagna 4 punkten handlar om att ge miljödirektören befogenhet att besluta om förande av stadens talan då ändring sökts i beslut fattade av myndigheter utanför staden då dessa hör till befogenheterna för de myndigheter som räknas upp i 3 punkten. Det föreslås också att miljödirektören ska kunna delegera befogenheterna till underställda tjänsteinnehavare.

Enligt 12 kap. 5 § 1 mom. i förvaltningsstadgan för stadsjuristen stadens talan i domstolar och där stadens intressen annars ska bevakas. Bland annat den kommunala miljövårdsmyndigheten har emellertid utifrån speciallagstiftning rätt att i olika situationer söka ändring i beslut fattade av myndigheter utanför staden. Myndigheter har också enligt lagen om rättegång i förvaltningsärenden rätt att överklaga ett förvaltningsbeslut om överklagandet är behövligt med anledning av det allmänna intresse som myndigheten ska bevaka. Dessutom ber förvaltningsdomstolarna ofta olika kommunala myndigheter om utlåtanden när ett beslut fattat av en myndighet utanför staden har överklagats och ärendet hör till den kommunala myndighetens befogenheter.

För att ordna förfarandet vid överklaganden på ett ändamålsenligt och effektivt sätt föreslås att miljödirektören får rätt att föra stadens talan då ändring sökts i ett beslut fattat av en myndighet utanför staden och ärendet hör till befogenheterna för de myndigheter som räknas upp i 3 punkten. Miljö- och tillståndssektionen föreslås fortfarande ha befogenhet att besluta något annat i ett enskilt fall.

Ändring i förvaltningsstadgan

Miljödirektören, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om

3 förande av stadens talan då ändring sökts i ett beslut som hör till befogenheterna för den kommunala miljövårdsmyndigheten, hälsoskyddsmyndigheten eller livsmedelstillsynsmyndigheten, den myndighet som övervakar tobakslagen, myndigheten för campingområden eller den kommunala myndighet som avses i naturvårdslagen om han eller hon omfattar det beslut av någon av kommunens myndigheter som sökandet av ändring gäller och om inte miljö- och tillståndssektionen i ett enskilt fall beslutar något annat

4 förande av stadens talan då ändring sökts i beslut fattade av myndigheter utanför staden och ärendet hör till befogenheterna för de myndigheter som räknas upp ovan i 3 punkten, om inte miljö- och tillståndssektionen i ett enskilt fall beslutar något annat.

Ändringsförslagen har behandlats i stadgearbetsgruppen 13.3.2023.

Kaupunginhallitus 19.06.2023 § 424

Päätös

12.06.2023 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Sampo Viitanen, kaupunginasiamies, puhelin: 310 37749

Detta beslut publicerades 23.08.2023

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens besöksadress från och med 29.5.2023 är den följande

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla uppgift om postadress och eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden i fråga får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

Hos den som har inlett ett ärende som gäller sökande av ändring tas det ut en rättegångsavgift i enlighet med lagen om domstolsavgifter (1455/2015). I ett ärende som marknadsdomstolen har behandlat som första instans tas en avgift dock ut oberoende av utgången.

Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Skyddad e-post: https://securemail.hel.fi/

Använd alltid skyddad e-post när du skickar personliga uppgifter.

Nämn alltid diarienumret (t.ex. HEL 2021-000123) i ditt meddelande om ditt ärende redan har upptagits till behandling vid Helsingfors stad.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00