Liikelaitoksen perustaminen, Työllisyyspalvelut-liikelaitos

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Sysselsättningstjänsternas nuläge

I Finland ansvarar staten för den offentliga arbetskraftsservicen.
I Helsingfors är det Nylands TE-byrå, arbets- och näringsförvaltningens landsomfattande kundservicecenter och NTM-centralen i Nyland som tillhandahåller offentliga arbetskrafts- och företagstjänster på det sätt som fastställs i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Till de mest centrala offentliga sysselsättningstjänsterna hör rådgivning, arbetsförmedling, uppgifter som hänför sig till utkomstskyddet, lönesubvention samt olika utbildnings- och coachningstjänster. Största delen av kunderna som omfattas av lagen om främjande av integration är arbetssökande och därmed också kunder hos sysselsättningstjänsterna.

Helsingfors deltar sedan den 1 mars 2021 i det nationella kommunförsöket för främjande av sysselsättningen, där organiseringsansvaret för arbetskraftsservice delvis har överförts till staden genom en temporär försökslag. Under försöket har staden ordnat tjänster för cirka 45 000 personkunder om året, utvecklat nya tjänster och förstärkt det lokala tjänsteekosystemet. Cirka 340 statligt anställda och cirka 140 av stadens egna anställda arbetar inom kommunförsöket under stadens arbetsledning. Den överlägset största delen av kostnaderna för kommunförsöket, bland annat lönerna för den statsanställda personalen och upphandlingen av arbetskraftstjänster, har betalats ut från budgeten för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. År 2023 uppgick anslaget för stadens egna sysselsättningsåtgärder till 32,7 miljoner euro, varav cirka 28 miljoner euro kanaliserades till kommunförsöket för sysselsättning.

Organisationen för Helsingfors kommunförsök har, med undantag av vissa enskilda befattningar, utgjort en del av stadskansliets näringslivsavdelning. Verksamheten inom stadens egna sysselsättningstjänster styrs och övervakas av stadsstyrelsens näringslivssektion. Funktioner som anknyter till sysselsättningsåtgärderna tillhandahålls också på andra håll i stadsorganisationen, särskilt inom social-, hälsovårds- och räddningssektorn, fostrans- och utbildningssektorn samt kultur- och fritidssektorn.

I och med den nationella reformen av arbets- och näringstjänsterna tar Helsingfors över organiseringsansvaret för arbetskraftsservicen i sin helhet den 1 januari 2025 i enlighet med stadsfullmäktiges beslut 11.10.2023 (235 §). De tjänster som organiseringsansvaret gäller fastställs i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Helsingfors stad kommer från och med år 2025 årligen att producera lagstadgad arbetskraftsservice för cirka 70 000 personkunder och uppskattningsvis 5 000 arbetsgivarkunder. Till produktionen av servicen riktas cirka 700 årsverken. Till följd av reformen kommer den statsanställda personalen som utför arbetsuppgifterna i fråga att övergå till kommunerna i samband med överlåtelsen av rörelse.

Driftskostnaderna för arbetskraftsservicens egen serviceproduktion och köpta tjänster uppgår efter reformen till över 110 miljoner euro per år i Helsingfors. Staten ersätter ökningen i kommunernas kostnader genom att höja kommunernas statsandelar med allmän täckning. Utöver ökningen i kostnaderna för arbetskraftsservicen ansvarar staden i fortsättningen för kommunandelen som hör till utkomstskyddet för arbetslösa. Utgifterna för motsvarande kommunandel för arbetsmarknadsstödet uppgick år 2023 till 89,1 miljoner euro.

Utredning om organiseringen

Kanslichefen tillsatte den 14 april 2022 en styrgrupp för att utreda en omorganisering av stadens livskraftsfunktioner. Reformen av arbets- och näringstjänsterna påverkade utredningsbehovet. Livskraftsfunktionernas helhet hade inte tidigare granskats i denna omfattning. Styrgruppen lät 1.12.2022–28.4.2023 Owal Group Oy göra en utredning där man identifierade och utvärderade olika styrkor och svagheter i olika organisationslösningar och gick igenom andra städers lösningar. Fokus i Owal Group Oy:s utredning låg särskilt på frågan om omorganisering av arbetskraftsservicen samt synergieffekter mellan yrkesutbildningen och arbetskraftsservicen.

Som huvudsakligt alternativ för organiseringen granskades ett omfattande livskraftsverk och en serviceorganisation i form av ett affärsverk. Dessutom granskades yrkesutbildningens ställning som en del av helheten för livskraftsuppgifter. Eftersom arbetskraftsservicens serviceprocess omfattar betydande utövande av offentlig makt som myndighetsuppgift togs inte bolagsmodellen med bland alternativen. Inrättande av en ny sektor bedömdes inte som ändamålsenligt eftersom det skulle förutsätta en större omvärdering och omorganisering av sektorernas uppgifter, vilket inte är ändamålsenligt att göra inom denna tidsram. Den nya sektorn vore mindre än de andra sektorerna.

Av de ovan föreslagna huvudalternativen skulle i modellen med ett livskraftsverk ett nytt verk inrättas vid sidan av stadskansliet. Verket skulle vara underställt stadsstyrelsen och näringslivssektionen. Verket skulle överta de arbets- och näringstjänster som överförs från staten och alla funktioner vid näringslivsavdelningen. Affärsverksmodellen går ut på att ett nytt affärsverk inrättas som övertar de uppgifter som utförs av TE-byrån och som överförs från staten till staden från ingången av 2025 och näringslivsavdelningens verksamhet inom kommunförsöket för sysselsättning. I affärsverksmodellen förblir näringslivsavdelningens alla övriga funktioner än sysselsättningstjänsterna kvar vid stadskansliet, varvid den näringslivspolitiska beredningen och planeringen av strategiska tillväxtsatsningar lösgörs från det omfattande kundarbetet. Ordnandet av yrkesutbildningen vore möjligt att inkludera i båda modellerna.

Som mest ändamålsenlig organisationsmodell valdes modellen med ett affärsverk, vars verksamhet kan styras genom ekonomiska mål. Affärsverkets separata ekonomi (egen bokföring av inkomster och utgifter och kontinuitet i balansräkningen) förbättrar verksamhetens transparens och uppmuntrar till lönsam och effektiv verksamhet. Dessutom ger detta staden bättre möjligheter till intressebevakning i förhållande till staten, eftersom stadens faktiska helhetskostnader för att organisera tjänsten blir synliga också för stödtjänsternas del. Affärsverkets nettobudgeterade ekonomi gör det möjligt att fakturera andra kommuner på det sätt som fastställs i lagen när invånare i andra kommuner använder Helsingfors tjänster. Vid behov är även andra flexibla kostnadsfördelningsarrangemang med arbetskraftsmyndigheter i huvudstadsregionen möjliga.

Affärsverksmodellen gör det möjligt att välja vilka prestationer som ska följas upp och ställa upp effektivitetsmål. Vid livskraftsverk vore mer omfattande och skulle leda mångahanda mål som utfaller tidsmässigt väldigt olika och gör måluppfyllelsen svårare att följa upp. Ett affärsverk gör det möjligt att utveckla en egen ledarskaps- och organisationskultur som stöder utvecklingen av smidiga kundprocesser och uppställandet av klara mål för effektiviteten.

Styrning och ledning av affärsverket

Kommunallagen definierar vad ett kommunalt affärsverk är och innehåller bestämmelser om inrättandet av ett sådant och om hur styrningen av förvaltningen och ekonomin ska ordnas.

En kommun kan inrätta ett kommunalt affärsverk för uppgifter som ska skötas enligt företagsekonomiska principer. Ett affärsverk är en del av kommunens organisation, och affärsverkets bokföring är en del av kommunens bokföring. Uppgifterna för ett affärsverk ska anges i förvaltningsstadgan.

I ett kommunalt affärsverks namn ska ordet affärsverk ingå. I den praktiska verksamheten är det dock möjligt att använda en etablerad namnförkortning eller något annat marknadsföringsnamn.

Som bilaga till förslaget ingår ett utkast till förvaltningsstadgebestämmelser om det nya affärsverket för sysselsättningstjänster (Sysselsättningstjänsterna) samt ett utkast till verksamhetsstadga för affärsverket för sysselsättningstjänster för att fastställa det interna ledarskapet. Stadgearbetsgruppen behandlade utkastet till ändring av förvaltningsstadgan vid sitt sammanträde den 9 februari 2023.
I förslaget till ändring av förvaltningsstadgan har man beaktat de behov av klargörande och preciseringar som stadgearbetsgruppen framfört.

Stadsfullmäktige beslutar i budgeten om anslag och mål för stadens sysselsättningsåtgärder och integration. En uppgift som anvisats näringslivssektionen är att styra stadens närings-, konkurrenskrafts-, invandrings- och sysselsättningspolitik och besluta om principer för sysselsättningstjänsterna samt följa upp utfallet. När affärsverket väl finns styr näringslivssektionen bland annat ordnandet av arbetskraftsservicen och tjänsterna som främjar integration och följer upp utfallet av de mål som ställts upp för dessa. Sektionen ska även följa upp verksamheten vid affärsverket för sysselsättningstjänster genom att behandla aktuella översikter och de uppföljningsrapporter som utarbetas i samband med prognoserna för det ekonomiska utfallet.

Stadskansliets näringslivsavdelning är beställare av tjänsterna. Näringslivsavdelningen förhandlar årligen med affärsverket för sysselsättningstjänster om ett avtal för genomförande av den av stadsstyrelsens näringslivssektion styrda sysselsättningspolitiken för produktion av arbetskraftsservice. De personalresurser som näringslivsavdelningen, inklusive företags- och arbetsgivartjänsterna och tjänsterna för främjande av integration förutsätter inkluderas i stadskansliets budgetförslag och beaktas i behövlig omfattning i stadskansliets resultatbudget, som fastställs av kanslichefen.

Affärsverket ansvarar för produktionen av offentlig arbetskraftsservice och andra tjänster för sysselsättningsåtgärder för staden och stadskoncernens sammanslutningar i den omfattning som man årligen kommer överens om med näringslivsavdelningen.

Ett kommunalt affärsverk ska ha en direktion, som är ett lagstadgat organ. I 67 § i kommunallagen ingår bestämmelser om direktionens uppgifter. Direktionen leder och övervakar affärsverkets verksamhet. Direktionen svarar för att affärsverkets förvaltning och verksamhet samt den interna kontrollen och riskhanteringen ordnas på behörigt sätt. Dessutom beslutar direktionen om utveckling av affärsverkets verksamhet inom ramen för de mål som fullmäktige satt för verksamheten och ekonomin samt följer upp och rapporterar hur målen nås. Direktionen hör till kommunens organ, som avses i 30 § i kommunallagen. Enligt 31 § i kommunallagen kan fullmäktige besluta att något annat organ än fullmäktige utser ledamöterna i direktionen. Till ledamot i direktionen kan också väljas en person som inte är valbar till kommunstyrelsen eller till en nämnd.

Enligt förslaget till förvaltningsstadga inrättas det för affärsverket en direktion med fem ledamöter som utses av stadsstyrelsen. Förvaltningsstadgan innehåller motsvarande bestämmelser för de övriga affärsverk som hör till centralförvaltningen. Den direktion som styr verksamheten vid affärsverket koncentrerar sig på att förbättra affärsverkets verksamhet och produktivitet.

Affärsverket ska enligt 68 § i kommunallagen ha en direktör som står i tjänsteförhållande till kommunen. Direktören lyder under direktionen och leder och utvecklar affärsverkets verksamhet. Direktionens och direktörens uppgifter anges noggrannare i förvaltningsstadgan. Verksamheten vid affärsverket för sysselsättningstjänster leds av verkställande direktören, som är underställd affärsverkets direktion. Verkställande direktören utför lagstadgade uppgifter som fastställs i förvaltningsstadgan samt de uppgifter som kanslichefen förordnat och är föredragande i affärsverkets direktion.

De allmänna uppgifterna för direktionerna och direktörerna för stadens affärsverk är angivna i förvaltningsstadgan.

I den nuvarande förvaltningsstadgan har beslut om skötseln av de uppgifter som avses i lagen om ett kommunförsök som gäller främjande av sysselsättningen, om den myndighet som behandlar begäranden om omprövning av ett beslut fattat av en kommun inom ett försöksområde och om förandet av stadens talan i sådana ärenden om sökande av ändring och laglighetsövervakning som gäller beslut fattade av en kommun inom ett försöksområde eller delegering av dessa anvisats stadsstyrelsen. Beslutanderätten om skötseln av de uppgifter som ankommer på kommunen enligt lagen om främjande av integration eller delegering av dessa uppgifter har anvisats kanslichefen. I utkastet till förvaltningsstadga har den motsvarande beslutanderätten enligt den nya lagstiftningen anvisats stadsstyrelsen eller den tjänsteinnehavare som stadsstyrelsen beslutat delegera beslutanderätten till.

Stadsstyrelsen har delegerat beslutanderätten i fråga till sysselsättningsdirektören och till de sakkunniga inom kommunförsöket för främjande av sysselsättningen, servicecheferna, teamcheferna, de ledande sakkunniga, servicecheferna, yrkesvalspsykologerna, arbetslivstränarna, företagsrådgivarna, planerarna, utvecklingskoordinatorerna, studiehandledarna och timlärarna. Kanslichefen har överfört de befogenheter som i enlighet med lagen om för främjande av integration ankommer på kommunen till chefen för och socialarbetarna inom familje- och socialservicens södra vuxensocialarbete inom social-, hälsovårds- och räddningssektorn.

Beslutanderätten enligt den nya lagstiftningen som träder i kraft den 1.1.2025 och som nämns i utkastet till förvaltningsstadga avses delegeras på motsvarande sätt som tidigare till tjänsteinnehavarna inom social-, hälsovårds- och räddningssektorn och affärsverket för sysselsättningstjänster när affärsverkets tjänstebenämningar fastställs i takt med att planeringen framskrider.

Affärsverkets ekonomi och affärsverksamhetsmodell

Ett nytt kommunalt affärsverks ingående balans upprättas i enlighet med bokföringslagen och bokföringsnämndens kommunsektions anvisningar om tillämpningen av lagen. Principen är att ett affärsverks ingående balans utgörs av bokföringsvärdena i kommunens bokföring. När ett affärsverk inrättas anger grundkapitalet de nettotillgångar som överförts till detta. Nettotillgångarna utgör skillnaden mellan de överförda tillgångarna och de överförda skulderna. Grundkapitalet är en placering på villkor för eget kapital som kommunen gör i affärsverket.

En del av nettotillgångarna kan anges som långfristigt lån från kommunen i stället för som grundkapital. Affärsverket måste betala ersättning för grundkapitalet. Det finns inga särskilda bestämmelser om storleken på ersättningen, utan fullmäktige beslutar hur stor den ska vara. Enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om behandling av kommunala affärsverk i bokföringen behandlas en ersättning för grundkapitalet, liksom räntan på ett internt lån, oavsett resultatet som en kostnadspost.

Målet för avkastningen på affärsverkets grundkapital fattas det beslut om årligen i samband med stadens budget. Avkastningsmålet som föreslås för affärsverket för sysselsättningstjänster är detsamma som uppställs för år 2025 för de andra affärsverken som hör till centralförvaltningen.

Direktionen ska kalenderårsvis upprätta ett särskilt bokslut för affärsverket. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse.

Om stadsfullmäktige beslutar att inrätta affärsverket för sysselsättningstjänster från och med 1.1.2025 fastställs dess ingående balans enligt de i bokslutet 31.12.2024 angivna bokföringsvärdena på de balansposter som överförs till affärsverket. Balansposter överförs både från staten och staden till affärsverket för sysselsättningstjänster. Medel som överförs från staten utan ersättning är bland annat lösöre, rättigheter som gäller besittande, förvaltning och användning av den lösa egendomen samt immateriella rättigheter och tillstånd. Dessa hänför sig till uppgifter som avses i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Dessutom överförs ansvaret för semesterlöneskulden för den personal som övergår till affärsverket och en statlig ersättning som motsvarar denna från staten till affärsverket. Medel som överförs från kommunerna till affärsverket är lösöre, rättigheter och tillstånd som personalen använder. Utöver dessa anvisas affärsverket ansvar som överförs från staden, såsom medel som motsvarar semesterlöneskulden för den personal som övergår. Dessutom överförs till affärsverket behövliga medel så att den nettoförmögenhet som antecknas som affärsverkets grundkapital, dvs. skillnaden mellan tillgångar och skulder, är minst 500 000 euro. Balansposternas belopp i euro preciseras särskilt för den statsanställda personal som övergår till affärsverket först då planeringen framskrider.

Sysselsättningstjänsternas resultaträknings- och finansieringskalkyl preciseras vid förhandlingar om den service som affärsverket producerar för staden. Utgående från de ekonomiska uppgifterna för år 2023 är affärsverkets omsättning i storleksklassen 110 miljoner euro, varav andelen för de uppgifter som överförs från staten och i fortsättningen ankommer på staden är cirka 80 miljoner euro och andelen som styrs till affärsverket från stadens nuvarande anordnande av sysselsättningstjänster cirka 30 miljoner euro. Utöver dessa utökas omsättningen i mindre utsträckning av kostnader som faktureras av andra arbetskraftsmyndigheter (kommuner) för tjänster som producerats för personkunder i ifrågavarande kommuner, för tjänster som eventuellt producerats för andra arbetskraftsmyndigheter med separata avtal samt övriga separat överenskomna tjänster som staden producerat för andra enheter. De största utgiftsposterna för affärsverket för sysselsättningstjänster utgörs av personalkostnader (cirka 2/3 av utgifterna), köp av kundtjänster, bidrag och lokalkostnader.

Utgångspunkten för affärsverksamhetsmodellen för sysselsättningstjänsterna är koncentration av den specialkompetens som gäller arbetskraftstjänsterna och tjänsterna i direkt anknytning till dem till en aktör som kan producera tjänsterna i fråga på ett kostnadseffektivt sätt. I det årliga avtalet mellan stadskansliets näringslivsavdelning och affärsverket kommer parterna överens om de tjänster som affärsverket producerar och priserna för dem. År 2025 baserar sig prissättningen på de tidigare kostnaderna för funktionerna som överförts från staten och kommunens egen verksamhet, men för de centrala tjänsternas del är avsikten att så fort som möjligt övergå till en prissättning som baserar sig på enhetskostnaderna för tjänsterna och de tjänstevolymer som staden beställer. Arbetskraftstjänsternas effektivitet reflekteras också i ändringarna i antalet kunder som erhåller arbetsmarknadsstöd och därigenom i de kostnader som arbetsmarknadsstödet förorsakar kommunerna. Den fortsatta utvecklingen av affärsverksamhetsmodellen ska därför utreda beaktandet av förändringarna i antalet kunder som erhåller arbetsmarknadsstöd i förhållande till den finansiering som anvisas affärsverket. Vid prissättningen av den service som sysselsättningstjänsterna producerar ska man beakta att affärsverkets inkomster också ska täcka affärsverkets årliga investeringar.

Andra kommuner eller arbetskraftsmyndigheter kan beställa tjänster av Helsingfors affärsverk för sysselsättningstjänster med ett separat avtal om staden anser det vara ändamålsenligt. Affärsverket för sysselsättningstjänster fakturerar andra kommuner åtminstone för sådana tjänster som affärsverket producerar för invånare i de kommunerna på grundval av kundens valfrihet.

Social-, hälsovårds- och räddningssektorn och fostrans- och utbildningssektorn är centrala aktörer när det gäller att främja sysselsättningen i staden. Affärsverket för sysselsättningstjänster ansvarar för koordineringen av sysselsättningsfrämjandet och kommer med stadens övriga aktörer överens om att sammanjämka servicen för att nå de stadsövergripande målen.

Personalens ställning

Arbets- och näringsbyråernas uppgifter har till följd av kommunförsöket för sysselsättning redan organiserats som en av stadens uppgifter och serviceproduktionen fortsätter till väsentliga delar som förut trots ändringen av organisationsformen. Ställningen för den statsanställda personalen som övergår till affärsverket för sysselsättningstjänster ändras när personalen med sina nuvarande uppgifter övergår till att omfattas av de kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen och anställningsvillkoren i dem. Enligt förvaltningsstadgan beslutar kanslichefen om överföring av stadens egen personal.

En direktörstjänst ska inrättas för det nya affärsverket. Antalet anställda vid affärsverket för sysselsättningstjänster kommer att uppgå till cirka 720, varav cirka 580 övergår från statens och cirka 140 från stadens tjänst. Om den personal som övergår från staten i verkligheten blir ringa i förhållande till de uppgifter som överförs kommer staden att göra nyrekryteringar.

Beredningen i anslutning till organisationsmodellen för affärsverket för sysselsättningstjänster behandlades den 9 oktober 2023 i stadskansliets personalkommitté. Stadens personalkommitté behandlade ärendet i samråd den 12 februari 2024.

Verkställighet

Om stadsfullmäktige godkänner beslutsförslaget, kommer stadsstyrelsen vid verkställigheten att inrätta en tjänst som verkställande direktör för affärsverket för sysselsättningstjänster och inleda förfarandet för att besätta tjänsten.

Övriga tjänster som behövs kommer att inrättas när organisationsstrukturen preciserats under år 2024 och överförs till affärsverket från och med 1.1.2025.

Den personal som övergår från staten vid överlåtelsen av rörelse intar sina tjänster från ingången av år 2025. För stadens personals del iakttas stadens personalprinciper vid omställningen. Omställningen behandlas i samråd med personalen.

Stadsstyrelsen meddelar vidare att om stadsfullmäktige godkänner beslutsförslaget kommer stadsstyrelsen som ett separat ärende att besluta att välja sju ledamöter till affärsverkets direktion, varav ordförande och minst två andra ledamöter är personer inom stadsförvaltningen som är insatta i området. För varje ledamot väljs också en personlig ersättare. Ledamöterna som väljs till direktionen kallas som medlemmar i ett rådgivande organ redan under år 2024 för att precisera verksamhetsstadgan för affärsverket för sysselsättningstjänster och bereda starten av affärsverkets verksamhet.

Dessutom uppmanar stadsstyrelsen stadskansliet att skrida till nödvändiga åtgärder för att inrätta affärsverket.

Föredragandens ställningstagande

Föredragande konstaterar att organisationsmodellen för sysselsättningstjänsterna ska avgöras med anledning av den ändring i lagstiftningen som träder i kraft från och med den 1 januari 2025. Från staten övergår över 500 anställda till Helsingfors stads tjänst.

Det är ändamålsenligt att placera det nya affärsverket för sysselsättningstjänster vid centralförvaltningen varvid samarbetet med näringslivsavdelningen som beställer servicen förblir tätt. Samtidigt förstärks rollen för stadsstyrelsens näringslivssektion vid styrningen av stadens arbetskraftsservice.

Vid beslutandet om funktionsdugligheten för organisationen för arbetskraftstjänsterna och tjänsterna för främjande av integration kommer staden att beställa en extern utvärdering under slutet av fullmäktigeperioden 2025–2029 när man hunnit insamla några års erfarenhet av produktionssättet som baserar sig på affärsverksmodellen.

Stadsstyrelsen konstaterar att eftersom organiseringsansvaret för sysselsättningstjänsterna i sin helhet kommer att övertas av staden från och med 1.1.2025 är affärsverksmodellen det mest ändamålsenliga sättet att organisera sysselsättningstjänsterna.

Stadsstyrelsen konstaterar att fem politiska förtroendevalda och två tjänsteinnehavare kommer att utnämnas i direktionen. En tjänsteinnehavare är ordförande i direktionen.

Eftersom sysselsättningstjänsterna producerar tjänster direkt för stadsborna och dessa har en inverkan på både ekonomin och arbetsmarknaden behövs ett ännu mer omfattande resonemang om organiseringen av dem. Det här kan innebära att affärsverksmodellen inte är en bestående lösning, utan att frågan kommer att granskas i samband med följande strategiförhandlingar. Stadsstyrelsen uppmanar stadskansliet att fram till inledningen av strategiförhandlingarna bereda en omfattande utredning om organiseringen av arbets- och näringstjänsterna som omfattar också sektormodellen, verksmodellen och en avdelningsmodell vid stadskansliet.

Oberoende av vilken modell som sist och slutligen väljs för organiseringen av sysselsättningstjänsterna ska modellens funktionsduglighet följas upp och utvärderas. Dessutom ska information om sysselsättningstjänsternas tillstånd årligen rapporteras till stadsstyrelsen.

Kaupunginhallitus 04.03.2024 § 122

Päätös

Käsittely

26.02.2024 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Marja-Leena Rinkineva, elinkeinojohtaja, puhelin: 09 310 36141

Detta beslut publicerades 22.03.2024

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar efter att man fått del av beslutet.

Besvärsskriften ska lämnas in till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet sändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet sändes, om inte något annat påvisas.

Dagen då man fått del av beslutet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna lämnas in första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om en laglig företrädare eller ett ombud för ändringssökandens talan, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla postadressen och en eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

En rättegångsavgift tas ut med stöd av lagen om domstolsavgifter (1455/2015) hos den som söker ändring. I ett ärende som marknadsdomstolen har behandlat som första instans tas avgiften ut oberoende av utgången.

Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Skyddad e-post: https://securemail.hel.fi/

Använd alltid skyddad e-post när du skickar personliga uppgifter.

Nämn alltid diarienumret (t.ex. HEL 2021-000123) i ditt meddelande om ditt ärende redan har upptagits till behandling vid Helsingfors stad.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00