Sääntöohjaus, hallintosäännön muuttaminen, keskushallinnon muutos ja toimialojen muutoksia

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Ändring av organisationsnamnet på sektorernas förvaltningar till gemensamma tjänster

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

I 2017 års reform av stadens ledningssystem flyttades vissa sakkunniguppdrag och stödtjänster i sektorerna till respektive sektors centraliserade förvaltning, vilket innebar en optimering av förvaltningsresurserna. Till varje sektors förvaltning hör serviceuppdrag på sektornivå med ett stort antal uppgifter, både sådana som även finns i stadskansliet och sektorspecifika uppgifter. Paraplybegreppet gemensamma tjänster är mer ändamålsenligt än termen förvaltning för att beskriva denna mångfald av service- och stöduppdrag. Sektorcheferna beslutar närmare om uppgifterna för sin sektors gemensamma tjänster i sektorns verksamhetsstadga.

Ändring i förvaltningsstadgan

Det föreslås att 4 kap. 9 § i förvaltningsstadgan om sektorernas förvaltning får följande lydelse:

Sektorernas gemensamma tjänster

Varje sektor har utöver servicehelheterna gemensamma tjänster, som lyder under sektorchefen. De gemensamma tjänsterna svarar för de gemensamma tjänster i sektorn som sköts centraliserat.

Ändring av sektorernas förvaltningsdirektörers tjänstebeteckning till direktör för gemensamma tjänster

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

Eftersom organisationsnamnet på sektorernas förvaltningar ändras till gemensamma tjänster är det logiskt att ändra även tjänstebeteckningen för sektorernas förvaltningsdirektörer, som nämns i förvaltningsstadgan, till direktör för gemensamma tjänster. Stadskansliets personalavdelning har tillstyrkt ändringen av tjänstebeteckningen i ett utlåtande 27.3.2024. Förvaltningsdirektörerna har blivit hörda om ändringen av tjänstebeteckningen.

Ändringsförslagen för organisationsnamnet och tjänstebeteckningen har behandlats i stadgearbetsgruppen 25.3.2024.

Ändring i förvaltningsstadgan

Den föreslagna ändringen ersätter tjänstebeteckningen för förvaltningsdirektörerna i sektorerna, som nämns i 5 kap. 6 § 2, 7 och 8 mom., 7 § 2, 8 och 9 mom., 8 § 2, 7 och 8 mom., 9 § 2, 7 och 8 mom. och 10 § 5 mom., 10 kap. 1 § 1 mom. 3 punkten, 12 kap. 1 § 1 mom. 8 punkten, 14 kap. 1 § 1 mom. 7 punkten samt 29 kap. 19 § 3 mom. i förvaltningsstadgan, till direktör för gemensamma tjänster.

Ersättning för övriga kostnader som hänför sig till förtroendeuppdrag

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

Enligt 82 § i kommunlagen betalas till en förtroendevald ersättning för inkomstbortfall och för kostnader som på grund av förtroendeuppdraget föranleds av avlönande av vikarie, anordnande av barnvård eller något motsvarande.

Förtroendevalda som är närståendevårdare har i enlighet med 82 § i kommunlagen fått ersättning för kostnaderna för avlönande av en vikarie trots att detta inte uttryckligen nämns i förvaltningsstadgan. Situationen bör rättas till.

Enligt 14 § i kommunallagen fattar fullmäktige beslut om grunderna för de förtroendevaldas ekonomiska förmåner. I 31 kap. i förvaltningsstadgan ingår bestämmelser om de ekonomiska förmåner för och ersättningar till förtroendevalda som kommunallagen förutsätter. Enligt förvaltningsstadgan beslutar stadsfullmäktige utöver grunderna för förmånerna också om storleken på arvoden och ersättningar och om hur de begränsas.

Ändringsförslaget har behandlats i stadgearbetsgruppen 15.1.2024.

Ändring i förvaltningsstadgan

I 31 kap. i förvaltningsstadgan införs en ny 6a §:

Ersättning för övriga kostnader som hänför sig till förtroendeuppdrag

Ersättning för andra kostnader som hänför sig till förtroendeuppdraget än dem som avses i 3–6 § betalas till en förtroendevald på det sätt som stadsfullmäktige fastslår separat.

Ändringsförslag i social-, hälsovårds- och räddningssektorn

Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden föreslog stadsstyrelsen 30.1.2024, § 20 (bilaga 3) att förvaltningsstadgan ändras enligt nämndens förslag. Ändringsförslagen har behandlats i stadgearbetsgruppen 15.1.2024.

Myndighet som behandlar begäran om omprövning av beslut av räddningsmyndigheten som avses i räddningslagen

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

En omprövningsbegäran som avses i förvaltningslagen behandlas av den myndighet som har fattat beslutet. Därmed behandlas en begäran om omprövning av ett beslut som räddningsmyndigheten fattat av räddningsmyndigheten. Enligt 2 kap. 19a § 2 mom. i förvaltningsstadgan är räddningssektionen, räddningskommendören och andra tjänsteinnehavare som förordnas av denne räddningsmyndigheter för Helsingfors stad. Av den gällande förvaltningsstadgan framgår inte vilken behörig myndighet som behandlar en sådan begäran om omprövning av ett beslut av räddningsmyndigheten som avses i räddningslagen (379/2011).

Enligt det föreslagna tillägget ska begäranden om omprövning som avses i 104 § i räddningslagen behandlas av social-, hälsovårds- och räddningsnämndens räddningssektion, som är social-, hälsovårds- och räddningssektorns högsta räddningsmyndighet. Således föreslås en ny punkt 6 i 18 kap. 2a § 1 mom. i förvaltningsstadgan, enligt vilken social-, och hälsovårds- och räddningsnämndens räddningssektion är den myndighet som behandlar en sådan begäran om omprövning av ett beslut av räddningsmyndigheten som avses i räddningslagen.

Ändring i förvaltningsstadgan

I 18 kap. 2a § 1 mom. i förvaltningsstadgan införs en ny punkt 6:

Social-, hälsovårds- och räddningsnämndens räddningssektion, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,

6 är den myndighet som behandlar en sådan begäran om omprövning av ett beslut av räddningsmyndigheten som avses i räddningslagen.

Ändringar i de särskilda befogenheterna för sektorchefen i social-, hälsovårds- och räddningssektorn

Motivering till ändringarna i förvaltningsstadgan

Ledande tjänsteinnehavare som avses i barnskyddslagen

Enligt 18 kap. 3 § 2 mom. 4 punkten i förvaltningsstadgan förordnar sektorchefen i social-, hälsovårds-, och räddningssektorn en tjänsteinnehavare till den ledande tjänsteinnehavare inom socialvården som avses i barnskyddslagen och socialvårdslagen. Det har inte varit klart om punkten även avser personer som sköter sådana administrativa ledningsuppgifter inom social- och hälsovården som avses i socialvårdslagen. Eftersom bestämmelsen endast avser den ledande tjänsteinnehavare inom socialvården som avses i barnskyddslagen föreslås att hänvisningen till socialvårdslagen stryks.

Talan i utlåtandeärenden som gäller räddningsväsendet

I 18 kap. 3 § 5 punkten i förvaltningsstadgan finns föreskrifter om rätten att föra talan i social- och hälsovårdsärenden, som sektorchefen kan delegera. Punkten gäller för närvarande inte räddningsväsendets utlåtandeärenden.

Enligt 19 kap. 5 § för stadsstyrelsen, om inte något annat är föreskrivet, stadens talan och ger stadens framställningar och utlåtanden till sådana som inte hör till staden. Då ärendet är av ringa principiell och ekonomisk betydelse, ges stadens framställningar eller utlåtanden av den av stadens myndigheter till vars uppgifter ärendet hänför sig. Räddningsmyndigheten för stadens talan i ärenden som gäller dess uppgifter. Räddningsmyndigheterna för Helsingfors räddningsområde anges i förvaltningsstadgan och räddningsmyndighetens befogenheter i räddningslagen.

Sektorchefen har dock befogenhet att föra stadens talan i övriga utlåtandeärenden som gäller räddningsväsendet, exempelvis när det gäller utlåtanden om lagförslag. Därför föreslås ett tillägg i förvaltningsstadgan för att precisera bestämmelsen om sektorchefens befogenhet att föra stadens talan så att den utöver utlåtandeärenden inom social- och hälsovården även gäller räddningsväsendet. Syftet med tillägget är att förenhetliga praxis kring förande av stadens talan.

Upphävande av bestämmelser om förordnande av ledande tjänsteinnehavare i anknytning till förberedelser i enlighet med socialvårdslagen

I och med social- och hälsovårdsreformen upphävdes 33 b–33 e § om beredskap och förberedelser i socialvårdslagen. Föreskrifter om beredskap och förberedelser ingår i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021). Den nya lagstiftningen innehåller inga uppgifter inom förberedelser för undantagsförhållanden och störningar under normala förhållanden som motsvarar dem som avsågs i socialvårdslagen. Därför föreslås att 18 kap. 3 § 2 mom. 8 punkten i förvaltningsstadgan upphävs.

Förordnande till i socialvårdslagen avsedd ledande tjänsteinnehavare

I de delegerbara befogenheterna för sektorchefen i social-, hälsovårds- och räddningssektorn i 18 kap. 3 § 2 mom. i förvaltningsstadgan föreslås en ny punkt 9, enligt vilken sektorchefen förordnar en tjänsteinnehavare till en sådan ledande tjänsteinnehavare inom socialvården som avses i 41 § 1 mom. i socialvårdslagen (710/1982).

Enligt 41 § 1 mom. i lagen har en socialarbetare, om någon är i uppenbart behov av socialvård och hans eller hennes intresse på grund av allvarlig risk för hans eller hennes hälsa, utveckling eller trygghet ovillkorligen kräver detta och behovet av socialvård annars inte kan utredas, på förordnande av en ledande tjänsteinnehavare inom socialvården, som har utsetts av välfärdsområdet, för utredning av vårdbehovet rätt att få tillträde till en sådan persons bostad eller någon annan plats där han eller hon vistas.

En skrivning i förvaltningsstadgan skulle förtydliga befogenheterna i sådana situationer som avses i bestämmelsen i lagen. Utifrån skrivningen kan sektorchefen framöver fortsättningsvis fatta beslut om denna rätt för socialarbetare eller delegera rätten till en underställd tjänsteinnehavare om sektorn anser det vara nödvändigt. Utöver att befogenheten baserar sig på lagen handlar det vid tillträde till en persons bostad om ett ingrepp i de grundläggande rättigheterna, varför det är motiverat att inkludera befogenheten i förvaltningsstadgan.

Förordnande till medlem i sakkunniggrupp för multiprofessionellt stöd

Enligt 31 § i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) ska det för beslutsfattandet i fråga om tillhandahållandet av specialomsorger i välfärdsområdet finnas en beslutande sakkunniggrupp för krävande multiprofessionellt stöd, till vars medlemmar hör minst tre tjänsteinnehavare inom välfärdsområdet så, att expertis inom medicin, psykologi och socialt arbete är företrädda i sakkunniggruppen.

Sakkunniggruppen fattar bland annat beslut om specialomsorger som är oberoende av personens vilja, vilket utgör ett ingrepp i de grundläggande rättigheterna. Tillsättandet av gruppen är baserar sig dessutom på lagen, och därför anses det motiverat att inkludera befogenheten i förvaltningsstadgan. Således föreslås en ny punkt 10 i 18 kap. 3 § 2 mom. i förvaltningsstadgan, enligt vilken sektorchefen förordnar minst tre av Helsingfors stads tjänsteinnehavare till medlemmar i den sakkunniggrupp för krävande multiprofessionellt stöd som avses i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda så, att expertis inom medicin, psykologi och socialt arbete är företrädda i sakkunniggruppen.

Ändring i förvaltningsstadgan

18 kap. 3 § 2 mom. i förvaltningsstadgan

Sektorchefen i social-, hälsovårds-, och räddningssektorn, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder för och gränser inom vilka en tjänsteinnehavare beslutar

4 förordna en tjänsteinnehavare till den ledande tjänsteinnehavare inom socialvården som avses i socialvårdslagen

5 föra stadens och nämndens talan i utlåtande- och tillsynsärenden som gäller privata socialtjänster, privat hälso- och sjukvård, verksamheten på privata apotek, patientvård och patientbemötande, patientskador och yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, likaså i ärenden som gäller verkställande av individuell socialvård, patienternas hemkommun och patientavgifter samt i utlåtandeärenden som gäller räddningsväsendet till den del det inte rör sig om räddningsmyndighetens uppgifter och frånsett principiellt eller ekonomiskt betydande ärenden

8 förordna en tjänsteinnehavare till den socialvårdsmyndighet som avses i 33 d § 1 mom. i socialvårdslagen och till den ledande myndighet inom socialvården som avses i 33 d § 2 mom. (upphävs)

9 förordna en tjänsteinnehavare till den ledande tjänsteinnehavare inom socialvården som avses i 41 § 1 mom. i socialvårdslagen (710/1082)

10 förordna minst tre av Helsingfors stads tjänsteinnehavare till medlemmar i den sakkunniggrupp för krävande multiprofessionellt stöd som avses i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda så, att expertis inom medicin, psykologi och socialt arbete är företrädda i sakkunniggruppen.

Ändringsförslag i fostrans- och utbildningssektorn

Fostrans- och utbildningsnämnden föreslog stadsstyrelsen 26.3.2024, § 65 (bilaga 5) att förvaltningsstadgan ändras enligt nämndens förslag. Nationalspråksnämnden gav nämnden ett utlåtande om förslaget till ändring av förvaltningsstadgan 19.3.2024 (bilaga 4). Ändringsförslagen har behandlats i stadgearbetsgruppen 15.1.2024.

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever

Motivering till ändringarna i förvaltningsstadgan

Enligt den gällande förvaltningsstadgan är ansvaret för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever i enlighet med 8 a kapitlet i lagen om grundläggande utbildning uppdelat inom fostrans- och utbildningssektorn så att servicehelheten grundläggande utbildning sköter den finska verksamheten och svenska servicehelheten sköter den svenska verksamheten.

Enligt förvaltningsstadgan har sektorchefen och direktören för svenska servicehelheten befogenhet att anta elever till den finska respektive svenska morgon- och eftermiddagsverksamheten. Sektorchefen har delegerat befogenheten att anta elever till den finska verksamheten till direktören för grundläggande utbildning.

Enligt förvaltningsstadgan har direktören för grundläggande utbildning och direktören för svenska servicehelheten befogenhet att besluta om verksamhetsställen för den finska respektive svenska morgon- och eftermiddagsverksamheten.

För närvarande leds och samordnas morgon- och eftermiddagsverksamheten av servicehelheten grundläggande utbildning och svenska servicehelheten. Det föreslås att ansvaret för morgon- och eftermiddagsverksamheten, antagningen av elever till verksamheten och besluten om verksamhetsställen koncentreras till servicehelheten grundläggande utbildning i fråga om både den finska och den svenska verksamheten. I och med att tjänsten koncentreras till en enda servicehelhet blir ledarskapet och beslutsfattandet inom de finska och svenska tjänsterna tydligare och tryggas likvärdiga tjänster för båda språkgrupperna.

Stadsstyrelsen betonar behovet av att i samband med verkställigheten av ändringarna i fostrans- och utbildningssektorn trygga båda språkgruppernas rätt till morgon-, eftermiddags- och hobbyverksamhet på sitt modersmål även i den nya organisationen samt en fungerande rådgivning och kommunikation på både svenska och finska. För att trygga dessa mål kommer staden att kräva utmärkta kunskaper i svenska av den planerare som rekryteras för ändamålet. Samarbetet med svenska servicehelheten ska vara friktionsfritt och ha en överenskommen struktur. Stadsstyrelsen anser att det är viktigt att följa upp reformens verkningar på tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna enligt nämndens riktlinjer.

Ändringar i förvaltningsstadgan

4 kap. 5 § 2 mom. 1, 2 och 4 punkterna i förvaltningsstadgan

Fostrans- och utbildningssektorn består av fyra servicehelheter:

1 Servicehelheten småbarnspedagogik och förskoleundervisning, som sköter den finska småbarnspedagogiken, delvis förskoleundervisningen och lekparksverksamheten.

2 Servicehelheten grundläggande utbildning, som sköter den finska grundläggande utbildningen och den övriga verksamheten i enlighet med lagen om grundläggande utbildning.

4 Svenska servicehelheten, som sköter den svenska småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, grundläggande utbildningen och övriga undervisningen i enlighet med lagen om grundläggande utbildning och gymnasieutbildningen och den svenska verkstadsverksamheten för unga. Servicehelheten sköter också det svenska fria bildningsarbetet.

15 kap. 4 § 1 mom. 8 punkten i förvaltningsstadgan

Sektorchefen i fostrans- och utbildningssektorn, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna eller sektorchefen har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,

8 antar elever till morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever (upphävs)

15 kap. 6 § 1 mom. 1 och 5 punkten i förvaltningsstadgan

Direktören för grundläggande utbildning, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna eller direktören har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,

1 antar elever till den grundläggande utbildningen och till den finska och svenska morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever

5 beslutar om verksamhetsställen i fråga om den finska och svenska morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever.

15 kap. 8 § 1 mom. 1 och 3 punkten i förvaltningsstadgan

Direktören för svenska servicehelheten, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna eller direktören har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,

1 antar barn till den svenska småbarnspedagogiken och elever till den svenska förskoleundervisningen

3 beslutar om verksamhetsställen i fråga om den svenska morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever (upphävs)

Justering och språkvård av den svenska förvaltningsstadgans språkdräkt

Språkdräkten i förvaltningsstadgans svenska version har justerats och förenhetligats och små ändringar och preciseringar av teknisk natur har gjorts.

Kaupunginhallitus 22.04.2024 § 237

Päätös

Käsittely

15.04.2024 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Sampo Viitanen, lakimies, puhelin: 09 310 37749

Detta beslut publicerades 23.05.2024

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar efter att man fått del av beslutet.

Besvärsskriften ska lämnas in till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet sändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet sändes, om inte något annat påvisas.

Dagen då man fått del av beslutet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna lämnas in första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om en laglig företrädare eller ett ombud för ändringssökandens talan, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla postadressen och en eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

En rättegångsavgift tas ut med stöd av lagen om domstolsavgifter (1455/2015) hos den som söker ändring. I ett ärende som marknadsdomstolen har behandlat som första instans tas avgiften ut oberoende av utgången.

Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Skyddad e-post: https://securemail.hel.fi/

Använd alltid skyddad e-post när du skickar personliga uppgifter.

Nämn alltid diarienumret (t.ex. HEL 2021-000123) i ditt meddelande om ditt ärende redan har upptagits till behandling vid Helsingfors stad.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00