Helsingfors stads bokslut för år 2016

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Stadsstyrelsen konstaterar att enligt 113 § i kommunallagen ska kommunstyrelsen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning. Fullmäktige ska behandla bokslutet före utgången av juni månad.

Stadsstyrelsen har 20.3.2017 behandlat och undertecknat Helsingfors stads bokslut.

I bokslutet för år 2016 som behandlades på stadsstyrelsens sammanträde 20.3.2017 har gjorts obetydliga ändringar av teknisk natur.

I noterna till balansräkningens passiva (s. 178) har hänvisningstexten under punkten Specifikation av eget kapital ansetts onödig och strukits.

I noten angående säkerheter och ansvarsförbindelser (s. 183) har på punkten Övriga arrangemang som inte har tagits med i balansräkningen tillagts en utebliven tabell De mest väsentliga avtalen bland de arrangemang som inte har tagits med i balansräkningen.

År 2016 var positivare än prognoserat för Helsingfors stads ekonomi. Stadens verksamhetsbidrag utföll bättre än budgeterat och skatteintäkterna ökade mer än väntat. Också ränteutgifterna var lägre än budgeterat. Därmed blev årsbidraget 300 mn euro bättre än budgeterat.

Stadens inkomstfinansiering var tillräcklig för att täcka investeringarna tack vare de exceptionellt höga inkomsterna från försäljning av mark. År 2016 var verksamhetens och investeringarnas kassaflöde positivt, ca 159 miljoner euro.

Enligt strategin bromsas skuldsättningsutvecklingen genom att finansiera en betydligt större andel av investeringarna med internt tillförda medel och inkomster från försäljning av fast egendom. Stadens ekonomiska läge har förändrats väsentligt från början av år 2015 till följd av att Helsingfors Energi och Helsingfors Hamn bolagiserats. Under åren 2015 och 2016 bidrog Helen Ab:s rörelsevinst inte längre till att förbättra stadens årsbidrag, vilket innebar att nivån för stadens internt tillförda medel år 2015 sjönk betydligt jämfört med tidigare år. Under 2016 blev nivån på internt tillförda medel klart bättre, av tidigare nämnda orsaker.

Räkenskapsperiodens resultat var 470,2 mn euro. Resultatet för 2015 var 18,6 mn euro och det jämförbara resultatet för 2014, som var det sista verksamhetsåret före bolagiseringen av energi- och hamnverksamheterna, var 188,5 mn euro. Stadens resultat för räkenskapsperioden 2016 var positivt när man beaktar att inkomstflödet från energiaffärsverksamheterna, som bolagiserats till Helen Ab, under 2015 och 2016 inte längre bidrog till att förbättra stadens resultat så som under de första åren av 2010-talet.

Resultatet för 2016 blev möjligt då verksamhetsbidraget var bättre än budgeterat och skatteinkomsterna ökade mer än man räknat med i budgeten.

Stadens totala omkostnadsnivå underskred budgeten och på grund av vissa poster av engångsnatur var omkostnaderna till och med aningen lägre än föregående år. Att omkostnadsnivån var lägre än föregående år berodde på ändringar av engångsnatur i bokföringen av semesterlöner på grund av konkurrenskraftsavtalet samt på tidpunkten för bokföring av betalningsandelen till HNS. Vid en jämförbar granskning var omkostnadsökningen låg, bara cirka 0,5 procent. Omkostnadsökningen för social- och hälsovårdstjänster var förhållandevis låg, 0,9 procent. Också vid utbildningsverket (undervisnings- och utbildningstjänster som staden själv producerar) var omkostnadsökningen relativt låg, 1,6 procent. Dessutom blev utgifterna för ett flertal centraliserade poster som reserverats för stadsdirektörsroteln lägre än 2015, vilket i hög grad medverkade till att stadens omkostnadsökning var mycket låg under 2016.

Skatteintäkterna var 142 mn euro högre än budgeterat och 4,5 procent högre än 2015.

Årsbidraget var 569,4 mn euro, vilket är 300 mn euro högre än i budgeten och 169 procent i förhållande till avskrivningsnivån (337,2 mn euro).

I inkomster från försäljning av fast egendom bokfördes för tomternas del 240,2 mn euro. Härav intäktsfördes 127 mn euro under 2016 medan återstoden bokfördes som fordringar.

Räkenskapsperiodens resultat utformades enligt följande:

Utfallet för stadens investeringar 2016 var 663 mn euro när affärsverkens investeringar beaktas (närmast affärsverket HST:s investeringar i kollektivtrafik). Detta är något mer än de två föregående årens investeringsnivå.

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var positivt, 158,8 mn euro. I denna summa ingår emellertid cirka 113 mn euro som bokförts i samband med intäkter från markförsäljning och som inte redovisats under 2016. Dessa syns i finansieringsanalysen som ökning av fordringar. Med beaktande av detta är verksamhetens och investeringarnas kassaflöde knappt 50 mn euro.

Under året upptogs 50 mn euro i nya långfristiga budgetlån. Dessutom upptogs ett lån på 60 mn euro för HST. Stadens lånestock minskade tillfälligt till 1 371 mn euro (inklusive HST:s lån från finansiella institut); de långfristiga lånen amorterades med sammanlagt 321 mn euro och i nya lån upptogs sammanlagt 110 mn euro enligt indelningen ovan. Nettoamorteringarna på 211 mn euro finansierades med överskottskassaflöde från verksamheten och investeringarna samt delvis med kassamedel.

På grund av ändrad bokföringspraxis ingår i posten Kassa och bank i stadens balansräkning till skillnad från tidigare år nu även kontomedel för sammanslutningar som hör till stadens koncernkonto. Stadens skuld till nämnda sammanslutningar för dessas medel på stadens koncernkonto syns på motsvarande sätt nu i finansieringsanalysen för 2016 som förändring av räntefria skulder och i balansräkningen som en ny post bland Ökning av kortfristiga lån. Vid årets slut var saldot på stadens koncernkonto 410,6 mn euro, varav 23,3 mn euro var stadens egna medel.

Med beaktande av ovan nämnda var förändringen av stadens likvida medel positiv, 179,4 mn euro. Stadens egentliga egna likvida medel minskade emellertid under året med sammanlagt 208,5 mn euro. De kända betalningarna för markförsäljningar som redovisas senare bidrog till att staden kunde minska på de likvida medlen och därmed tillfälligt minska lånestocken.

Kassaöverskottet utformades enligt följande:

Stadens balansomslutning ökade med 648 mn euro år 2016. Ökningen förklaras till stor del av att posten Kassa och bank ökade, vilket beror på ändrad bokföringspraxis för stadens koncernkonto. Till skillnad från jämförelseåret 2015 innefattar denna balanspost i bokslutet för 2016 också stadens dottersammanslutningars medel på koncernkontot. På motsvarande sätt syns dottersammanslutningarnas koncernkontomedel, sammanlagt 403 mn euro, som en ny post också i balansräkningens passiva, som stadens kortfristiga skuld till dottersammanslutningar.

Stadens egentliga egna likvida medel minskade under 2016 med sammanlagt 208,5 mn euro. Stadens lånestock (lån från penning- och försäkringsinrättningar) minskade med 210,7 miljoner euro. I den rådande räntemarknadssituationen gjordes inga nya placeringar i penningmarknadsinstrument, och de medel bland stadens penningmarknadsplaceringar som förföll under året upptas i siffrorna för 2016 bland Kassa och bank.

I lånen från finansinstitut och försäkringsinrättningar är de kortfristiga lånens andel mindre än året innan. De kortfristiga lånen från finansinstitut och försäkringsinrättningar består i sin helhet av amorteringar på långfristiga lån 2016. Den stora andelen kortfristiga lån under jämförelseåret 2015 förklaras av att ett bulletlån på 200 mn euro som upptogs 2011 förföll till betalning 2016.

Helsingfors stadskoncerns årsbidrag för 2016 var 1 032 mn euro, vilket är cirka 194 mn euro bättre än 2015. Helsingfors stads årsbidrag år 2016 var 304 mn euro större än föregående år. Det betyder att dottersammanslutningarna inte höjde stadskoncernens årsbidrag lika mycket som föregående år.

När man jämför stadskoncernens verksamhetsintäkter och omkostnader 2015 och 2016 gäller det att beakta att Helsingfors Busstrafik Ab:s verksamhetsintäkter (ca 75 mn euro 2015) och omkostnader (ca 71 mn euro 2015) inte längre ingår i siffrorna för 2016 till följd av rörelseöverlåtelsen 2015. I verksamhetsbidraget elimineras huvudsakligen inverkan av denna omorganisering i koncernen.

Koncernens verksamhetsbidrag för 2016 var nästan lika stort som året innan. Medan Helsingfors stads verksamhetsbidrag förbättrades med 78 mn euro var dottersammanslutningarnas inverkan på verksamhetsbidraget i motsvarande mån svagare än föregående år. Den största försvagningen bland dottersammanslutningarna var att Helen Ab:s verksamhetsbidrag minskade med cirka 30 mn euro.

Stadskoncernens överskott var 598 mn euro, vilket var 316 mn euro större än föregående år. Det större överskottet för 2016 var en följd av att Helsingfors stads överskott ökade.

Räkenskapsperiodens resultat i Helsingfors stadskoncern utformades enligt följande:

År 2016 var verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i stadskoncernen negativt, –57 mn euro. Helsingfors stads inverkan på verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i stadskoncernen var 159 mn euro. Dottersammanslutningarnas investeringsnivå som var högre än 2015 försämrade verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i koncernen.

Stadskoncernens lånestock uppgick till 4 940 mn euro (7 772 euro/inv.) och härav var Helsingfors stads lånestock 1 371 mn euro (2 157 euro/inv.). Helsingfors stads lånestock minskade medan dottersammanslutningarnas lånestock ökade till följd av den högre investeringsnivån. Ökningen av dottersammanslutningarnas lånestock hänförde sig närmast till bolag som förvaltar stadens hyresbostäder.

Koncernens lånefordringar uppgick till 479 mn euro (753 euro/inv.) och höll sig därmed på samma nivå som året innan. Helsingfors stads lånefordringar samt minskningen av utlåningen som syns i finansieringsanalysen elimineras till en stor del i koncernfinansieringsanalysen, eftersom Helsingfors stads utgivna lån till största delen utgörs av lån till egna dottersammanslutningar.

Finansieringsanalysperiodens resultat i Helsingfors stadskoncern utformades enligt följande:

I samband med behandlingen av bokslutet konstaterar stadsstyrelsen att kommunstyrelsen enligt kommunallagen i verksamhetsberättelsen ska lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat.

Resultaten för affärsverken och de fonder som utgör självständiga balansenheter behandlas i deras egna bokslut i enlighet med bokföringsbestämmelserna.

Vidare föreslår stadsstyrelsen stadsfullmäktige att 30 miljoner euro av de ackumulerade vinstmedlen i Helsingfors stads balansräkning överförs till fonden för idrotts- och friluftsanläggningar. Av nämnda summa riktas 26 miljoner euro för att användas för att delfinansiera stadens andel av projektet för ombyggnad av Helsingfors Olympiastadion i enlighet med stadsfullmäktiges beslut 28.11.2012, 11.2.2015 och 18.1.2017.

Kaupunginhallitus 12.06.2017 § 643

Päätös

20.03.2017 Ehdotuksen mukaan

Esittelijä

Lisätiedot

Ari Hietamäki, johtava suunnittelija, puhelin: 310 36567

Tuija Kuivalainen, toimitusjohtaja, puhelin: 310 25100

Tuula Saxholm, rahoitusjohtaja, puhelin: 310 36250

Detta beslut publicerades 30.06.2017

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften, som ska riktas till besvärsmyndigheten, ska uppges

I besvärsskriften ska ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om ändringssökandens talan förs av hans lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person.

I besvärsskriften ska vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden.

Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Ett elektroniskt dokument behöver emellertid inte kompletteras med en underskrift om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet.

Till besvärsskriften ska fogas

Rättegångsavgift

Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift på 250 euro för behandlingen av ärendet. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00