Osallisuusrahaston perustaminen ja lähiörahaston talousarviokohdan käyttö

Framställningen stämmer överens med förslaget.

Stadsstyrelsen beslutade 13.11.2017, § 1047, uppmana stadskansliet att bereda en ändring av förortsfonden till en delaktighetsfond på så sätt att kostnaderna för medborgarbudgetering årligen kan finansieras med delaktighetsfondens avkastning. Här ingår den verkställande personalen, driftsutgifterna för lokal delaktighet och belopp som bestäms lokalt för medborgarbudgeteringen.

Det är meningen att förortsfonden ska upplösas när de godkända förortsprojekten har slutförts. Under 2018 har man enbart finansierat slutförandet av projekt som startats tidigare. Det föreslås att en delaktighetsfond ska bildas i stället för förortsfonden. Dessa fonder är av motsvarande storlek, men delaktighetsfonden ska i stadens balansräkning utgöra en separat enhet i bokföringen på samma sätt som t.ex. innovationsfonden.

Detta har ett samband med att Helsingfors s.k. delaktighets- och interaktionsmodell genomförs. I beslutet ovan hänvisade stadsstyrelsen till principerna om delaktighet och interaktion som avses i avd. VII 27 kap. i förvaltningsstadgan. Medborgarbudgeten och dess summor områdesvis, anställning av personal enligt vad modellen för medborgarbudgetering kräver samt en elektronisk serviceplattform och övriga driftsutgifter för att förbereda och verkställa röstningen (bl.a. information, lokalkostnader) ska finansieras med delaktighetsfondens avkastning.

Förortsfonden hade som syfte att öka uppskattningen för Helsingfors förorter genom att förbättra deras trivsel och funktionalitet. Fondmedlen har använts för finansiering av investeringsprojekt och andra projekt vilka stämmer överens med syftet och baserar sig på ett separat beslut av stadsfullmäktige eller stadsstyrelsen. De kan genomföras av staden ensam eller tillsammans med andra parter.

Syftet med delaktighetsfonden är att ge invånare och samfund en möjlighet att själva föreslå användningsändamål för finansieringen, antingen lokalt eller för hela staden och att rösta på förslagen. Detta kallas medborgarbudgetering. Syftet med en medborgarbudget är att förstärka kommuninvånarnas möjligheter att påverka, främja likabehandling och öka förståelsen för kommunens verksamhet.

Medborgarbudgeteringens grundstruktur består av fyra faser: förslag, bedömning, röstning och genomförande. Kommunikationen spelar en central roll i modellen. Utvecklingen av förslagen görs på en offentlig elektronisk plattform. I den första fasen kan invånarna och samfunden ge förslag och diskutera dessa. Staden stöder detta genom att ordna möten för gemensam utveckling samt genom att delta i diskussionen. Under bedömningen avgör staden vilka förslag som kan förverkligas med det fastställda anslaget och i enlighet med bestämmelserna.

Efter bedömningen röstar kommuninvånarna om hur de anser det vara klokt att fördela denna penningsumma. Efter omröstningen fastställer stadsstyrelsen röstningsresultatet varefter följande fas inleds. I samband med att förslagen förverkligas är det viktigt att upphovsmännen är delaktiga och att kommunikationen med kommuninvånarna är öppen.

Stadsstyrelsen kommer separat att besluta om anslagen och beredningsprinciperna för medborgarbudgeten. Samtidigt som förslagen framställs kan staden lyfta fram utgångsdata och behov för olika områden. Dessutom kommer man att vidta riktade åtgärder vid medborgarbudgeteringen till de grupper och bostadsområden vars deltagande vanligtvis är mindre än den övriga befolkningens. På detta sätt vill man se till att likabehandling förverkligas i medborgarbudgeteringen.

Det förväntas att delaktighetsfondens projekt främst gäller förbättring av miljön på allmänna områden som kan utföras snabbt, anskaffning av offentlig lös egendom som anses som investeringar och projekt av engångskaraktär. I flera utländska städer har medborgarbudgeteringen begränsats så att den gäller endast investeringsprojekt. I Helsingforsmodellen är utgångspunkten att medel kan riktas även till kortvariga projekt som genomförs inom driftsekonomin. Det fattas årligen beslut om vad som ska finansieras vilket inte talar för att exempelvis anställa fast personal.

De årliga dispositionsmedlen för medborgarbudgeteringen per område fastställs av stadsstyrelsen på basis av områdenas invånarantal när budgeten verkställs. I budgeten för 2018 och ekonomiplanen för 2019–2020 har det reserverats 5 miljoner euro för årliga utgifter som ska betalas ur förortsfondens intäkter. När delaktighetsfonden bildas ska motsvarande reserveringar göras i budgeten för 2019 och i ekonomiplanen 2019–2020 och reserveringarna för förortsfonden ska upplösas.

För att starta upp stadens delaktighetsmodell har man för avsikt att anvisa 480 000 euro ur förortsfondens medel 2018. Eftersom förortsfonden inte kan användas för att täcka driftskostnader bör stadsfullmäktige göra en ändring i budgeten för 2018 med vilken det nödvändiga beloppet överförs till stadskansliets disposition.

Förslaget har beretts i samarbete med stadskansliets ekonomi- och planeringsavdelning samt IT- och kommunikationsavdelning.

Verkställighet

Om stadsfullmäktige godkänner förslaget om att bilda en delaktighetsfond har stadsstyrelsen för avsikt att i den fortsatta beredningen separat besluta om en detaljerad modell för medborgarbudgeteringen.

Kaupunginhallitus 28.05.2018 § 378

Esitys

21.05.2018 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Olli Lahtinen, erityissuunnittelija, puhelin: 310 36055

Detta beslut publicerades 26.06.2018

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften, som ska riktas till besvärsmyndigheten, ska uppges

I besvärsskriften ska ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om ändringssökandens talan förs av hans lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person.

I besvärsskriften ska vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden.

Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Ett elektroniskt dokument behöver emellertid inte kompletteras med en underskrift om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet.

Till besvärsskriften ska fogas

Rättegångsavgift

Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift på 250 euro för behandlingen av ärendet. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00