Helsingin kaupungin ympäristöraportti 2017

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Beaktandet av miljöärendena hos Helsingfors stad styrs av stadsstrategin och miljöpolicyn som stadsfullmäktige godkänt och av budgetanvisningarna som stadsstyrelsen godkänt. Staden har dessutom flera program för delområden inom miljöskyddet som bidrar till att förverkliga stadens miljöledning. Miljöarbetet inom sektorerna, i affärsverken och vid dottersammanslutningarna stöder stadens miljöledning.

Miljörapporten för Helsingfors stad är stadskoncernens gemensamma handling. I handlingen beskrivs hur stadens miljömål uppnåtts, hur stadens verksamhet påverkar miljön och hur stadens miljöpolicy verkställts. I fortsättningen rapporteras det i miljörapporten också om hur programmet för minskning av utsläpp fortskrider. Svaren från sektorerna och affärsverken och bokföringsuppgifterna för miljökontot publiceras i form av öppna data och hela rapporten kommer att publiceras på adressen www.hel.fi/ymparistoraportti. Uppgifterna för rapporten, som har sammanställts och redigerats av miljötjänsterna, har producerats av stadens alla sektorer, affärsverk och dottersammanslutningar.

I det följande några viktiga punkter ur miljörapporten:

Enligt stadsstrategin 2017–2021 ska modernt klimatansvar bedrivas i Helsingfors. Målet är att ha minskat utsläppen med 60 procent fram till år 2030 och uppnått kolneutralitet fram till år 2035. Utarbetandet av handlingsprogrammet för ett kolneutralt Helsingfors 2035 inleddes i oktober 2017 och beredningen av handlingsprogrammet leds av en arbetsgrupp för utsläppsminskning på stadens nivå som bildades på hösten. Inom loppet av februari 2018 hade åtta evenemang ordnats. Också företagsrepresentanter, kommuninvånare och medborgarorganisationer bjöds in till verkstäderna. Dessutom fanns utkastet till programmet tillgängligt för alla och kunde kommenteras på www.stadinilmasto.fi(Länk leder till extern tjänst). Om potentialen för minskade utsläpp från byggande och trafik gjordes externa utvärderingar. Dessutom utreddes de mest betydande åtgärderna för byggnader genom preliminära bedömningar av de ekonomiska effekterna.

Stadens klimatarbetsgrupp utarbetade i början av 2017 ett förslag på riktlinjer för 2017–2025 för Helsingfors anpassning till klimatförändringen. I förslaget läggs en anpassningsvision fram för hur ett klimathållbart Helsingfors år 2050 skulle se ut och man närmar sig frågan genom fyra olika teman: beredskap, integration, utveckling samt övergripande ekonomi och affärsmöjligheter.

De totala utsläppen av växthusgaser i Helsingfors var cirka 24 procent lägre än 1990. Helsingfors 2020-utsläppsmål (–30 %) kommer att uppnås om de totala utsläppen minskar med 6 procent av nuvarande. Denna nivå skulle nästan nås om fjärrvärmeutsläppen återvände till 2015 års nivåer.

Stiftelsen Smart & Clean inledde åtta övergripande förändringsåtgärder som sker i samarbete mellan offentliga och privata sektorn, över stads- och sektorsgränserna. I projektet HAQT Helsinki Air Quality Testbed skapade man under året världens första stadsomfattande sensornätverk för luftkvaliteten i Helsingfors. Detta nära nog tredubblade mätstationerna. I BioSata-projektet byter man ut alla bussar i huvudstadsregionen och Staras arbetsmaskiner så att de innan 2020 använder biobränslen baserade på avfall och rester.

Luftkvaliteten i Helsingfors har förbättrats under de senaste årtiondena och åren, och är god i internationell jämförelse. Årsgränsvärdet för kvävedioxid som EU:s luftkvalitetsdirektiv fastställer med tanke på hälsoeffekterna överskrids dock fortsättningsvis på vissa ställen i centrums slutna gator. Orsaken är avgaser från trafiken, särskilt från dieselfordon. I början av 2017 trädde stadens nya luftvårdsplan i kraft och initierade genomförandet av åtgärderna. Med åtgärderna i planen försöker man minska kvävedioxidutsläppen från trafiken så att gränsvärdet kan underskridas så snart som möjligt.

Miljöbuller påverkar kvaliteten på livsmiljön den allmänna trivseln kännbart. Vägtrafiken är den största orsaken till bullerolägenheter i Helsingfors. Enligt en trafikbullerutredning som blev färdig år 2017 bor nästan 37 procent av Helsingforsborna i områden där bullernivån från vägtrafiken dagtid överskrider riktvärdesnivån på 55 dB. Den nya handlingsplanen för bullerbekämpning 2018–2022 blev klar. Det viktiga är att förebygga bullerolägenheter och görs i samband med planering av markanvändning och trafik. De faktiska bullernivåerna sänks med dämpande beläggningar, genom att sänka hastighetsbegränsningarna och minska användningen av dubbdäck.

Stadscykelsystemet utvidgades nästan tre gånger jämfört med föregående år, och etablerade sin position bland stadens transportsystem. Stadscyklarna i Helsingfors är mycket populära i internationell jämförelse – hela 1,6 miljoner enskilda cykelresor företogs under säsongen år 2017. Särskilt flitigt användes cyklarna i närheten av metrostationerna och under pendlingstrafikens rusningstider.

Visionen för Helsingfors och Åbos gemensamma åtgärdsprogram för Östersjön 2014–2018 är en ren, produktiv och gemensam Östersjö. Av programmets 75 åtgärder pågick över 40 vid slutet av året, och fem har blivit klara. Särskilt har utredningsarbetet kring nedskräpningen, dagvattenhanteringen och buller under vatten påskyndas. Med Esbo inleddes ett tvåårigt projekt för att få stadsvattnen i skick. Projektet genomförs med spetsprojektfinansiering från miljöministeriet och har som mål att minska belastningen av näringsämnen och skadliga ämnen på Östersjön genom att dagvattenkvaliteten förbättras. Inom ramen för projektet utförs ett pilotförsök där man använder behandling med biokol och jordstammar för att rena dagvattnet. Metoden kan också användas för att minska belastningen, kontrollera översvämningstopparna och i fall av olyckor begränsa utsläppen.

Arbetet med genomförandet av Helsingfors naturskyddsprogram 2015–2024 fortsatte. Ett fredningsförslag samt en vård- och nyttjandeplan utarbetades för naturskyddsområdena på Högholmsklobben och i Stenuddens gamla skog. Den gamla skogen i Stenudden gavs i gåva i kampanjen Min naturgåva till hundraåringen.

Stadens mest centrala saneringsområden för förorenad mark gällde Fiskehamnen och Busholmen, vilka görs om till boendeområden. I byggen på allmänna områden utnyttjades år 2017 sammanlagt 1 110 292 ton oförstörd schaktmassa. Tack vare nyttoanvändningen sparades cirka 6,8 miljoner euro och 360 000 liter bränsle och utsläppen minskades med 900 000 kg CO₂e. Mest utnyttjades massorna inom Västra hamnens projektområde.

I mars 2018 färdigställdes en utvärderingsrapport över klimatriskerna, utarbetad i samarbete med Meteorologiska institutet. Enligt rapporten är de mest centrala riskerna dagvattenöversvämningar på grund av störtregn, översvämningar av vattendrag, halka, extrema och avvikande vinterklimat, årstidsavhängiga symtom på grund av vintermörkret, värmeböljor, torka och eutrofieringen av Östersjön. Bedömningen uppfyller också kravet i klimatinitiativet Compact of Mayors.

Det förenklade miljösystemet Ekokompassen har visat sig vara ett fungerande system för stadens verksamhet. Systemet används eller är under förberedelse inom tre förvaltningsområden eller underavdelningar till dessa, stadskansliet, två affärsverk, Högholmens djurpark och tolv dottersammanslutningar. Ekokompassen-verksamheten utvecklas och förenhetligas där det är möjligt genom organisationsändringen. Målet är att nå en gemensam modell och utveckla miljösystem som är specifika för de enskilda sektorerna. I stadens moderorganisation arbetar för närvarande 731 utbildade ekostödpersoner. Också flera dotterbolag har utbildade ekostödpersoner. I nätverket Klimatpartnerna, som drivs av Helsingfors stad och näringsliv, ingår redan över 60 stora företag och stödmedlemmar som i samarbete med staden stävjar klimatförändringen.

Helsingfors- och Vandabornas miljöattityder undersöktes år 2017 av stadskansliets enhet för stadsforskning och -statistik. Attitydmässigt är tendensen starkt positiv. Cirka 80 procent skulle betona miljön framom den ekonomiska tillväxten, om dessa står i motsättning. Nästa lika många anser att miljöskydd och ekonomisk tillväxt också kan ske parallellt. Andelen har ökat sedan den förra enkäten utfördes och särskilt de unga tror på möjligheten av samtidigt miljöskydd och ekonomisk tillväxt.

Stadens miljökostnader, inklusive avskrivningarna, uppgick totalt till 89 miljoner euro (2,1 % av stadens verksamhetsutgifter). De största kostnaderna för staden var de kostnader som uppkom för rengöring och avfallshantering på de olika områdena (24 %), klimatskydd (20 %) samt kostnader för främjandet av klimat- och miljövänlig transport (17 %). Stadens miljöinvesteringar uppgick till sammanlagt 145 miljoner euro (23,5 % av stadens investeringar i anläggningstillgångar). Stadens miljöintäkter var 11,5 miljoner euro (1,0 % av stadens verksamhetsintäkter).

Kaupunginhallitus 28.05.2018 § 374

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Timo Lindén, vs. kaupunginsihteeri, puhelin: 310 36550

Johanna Af Hällström, ympäristötaloussuunnittelija, puhelin: 310 32044

Detta beslut publicerades 26.06.2018

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen