Hallintosäännön muuttaminen

Framställningen stämmer överens med förslaget.

Stadsfullmäktige godkände 16.11.2016, 291 §, förvaltningsstadga i enlighet med Helsingfors stads nya ledarskapssystem. Stadsfullmäktige har senast ändrat förvaltningsstadgan 11.4.2018, 77 §.

I kultur- och fritidssektorn inrättas en fjärde servicehelhet, biblioteksservicehelheten. Genom detta beslut ändras förvaltningsstadgan på de punkter som inrättandet av servicehelheten föranleder. Dessutom görs det smärre ändringar i stadsstyrelsens, stadsmiljönämndens och byggnadstillsynschefens befogenheter.

Ändringar med anledning av att en biblioteksservicehelhet inrättas

Vid Helsingfors organisationsreform 1.6.2017 byggdes det inom kultur- och fritidssektorn upp en kulturservicehelhet. Stadsbiblioteket blev en tjänst inom servicehelheten.

Bibliotekets uppgift avviker från de övriga kulturtjänsterna. Det har en framskjuten roll som garant för förhållandena för medborgarverksamhet, som plattform för frivillig kultur- och medborgarverksamhet och som aktör inom integration och rådgivning.

Enligt bibliotekslagen (1492/2016), som trädde i kraft 1.1.2017, har de allmänna biblioteken utöver kulturuppgifterna också andra omfattande syften. Med stöd av 2 § i bibliotekslagen ska ett allmänt bibliotek främja
1) befolkningens likvärdiga möjligheter till bildning och kultur,
2) tillgången till och användningen av information,
3) läskulturen och en mångsidig läskunnighet,
4) möjligheterna till livslångt lärande och utveckling av kompetensen,
5) ett aktivt medborgarskap, demokrati och yttrandefrihet.

Helsingfors bibliotekstjänster har också med avvikelse från andra ett lagstadgat riksomfattande utvecklingsuppdrag. Bibliotekstjänsternas material- och metadataenhet och den riksomfattande utvecklingsenheten tillhandahåller lagstadgade eller avtalsbaserade tjänster för alla allmänna bibliotek i landet.

Helsingfors stadsbibliotek når stadsborna i stor utsträckning. Det betjänar alla grupper av stadsbor och det anlitas enligt utredningar av ca 80 % av stadsborna, då medeltalet för hela landet är ca 65 %. Enligt en kommun- och stadsundersökning är helsingforsarna näst mest nöjda med bibliotekets tjänster (91 %) bland stadens alla tjänster. Enligt en partnerutredning för kultur- och fritidssektorn, som gjordes 2016 i anslutning till stadens organisationsreform, fanns det allra mest olika bindningar och samarbetsprojekt från andra aktörer just till biblioteket.

Biblioteket är till volymen större än de övriga tjänsterna i kulturservicehelheten. Det har i och med stadsdelsbiblioteken och det övriga servicenätet, det riksomfattande uppdraget och den internationella ställningen redan färdigt en djup och flerdimensionell organisation. Enheten för områdesbibliotekstjänster har 37 fasta verksamhetsställen, två bokbussar och nio serviceställen på sjukhus och i servicehus. Vid biblioteket arbetar 460 anställda, vilket är ungefär hälften av alla anställda inom servicehelheten. På Busholmen ansvarar biblioteket vid sidan av sina egna funktioner också för områdets infokontor. Bibliotekets profil som rådgivningsställe framhävs ytterligare när centrumbiblioteket Ode öppnas. Virka-Info flyttas från stadshusets entréhall till Ode, och detsamma gäller stadsmiljösektorns rådgivningsställe Plattformen.

Kultur- och fritidssektorn har fortgående gjort avvikelser och särlösningar för biblioteket. I verksamhetsstadgan för sektorn och i förvaltningsbeslut, såsom delegeringar, har bibliotekets ställning som en av tjänsterna inom en servicehelhet krävt särskilda bestämmelser. Det administrativa arbetet har ökat på ett sätt som inte innebär ett mervärde. Exempelvis till chefsmöten i sektorn kallas chefer på en lägre nivå från biblioteket än från de övriga tjänsterna för att informationsgången ska säkerställas. Bibliotekets egen basorganisation är djupare jämfört med de övriga aktörerna i sektorn (idrotten och ungdomen). Detta gör organisationsterminologin svårare att förstå.

Biblioteket omorganiserar för närvarande sin verksamhet till följd av personalarrangemang som beror på centrumbiblioteket Ode. Efter organisationsreformen omfattar ett team som följer stadens nuvarande organisationsmodell i regel 50–70 anställda och flera bibliotek. Teamet har också ett flertal underteam som vart och ett har sin egen chef. Team av motsvarande storlek och sammansättning finns inte på övriga håll i kultur- och fritidssektorn.

Med anledning av att en biblioteksservicehelhet inrättas har ändringar gjorts i 2 kap. 15 §, 4 kap. 7 § 2 mom., 5 kap. 8 § 3 mom. och 17 kap. 2 § i förvaltningsstadgan.

Ändring i stadsstyrelsens befogenheter

I 8 kap. 1 § 2 mom. 11 punkten i förvaltningsstadgan anges det att stadsstyrelsen beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka ett annat organ eller en tjänsteinnehavare beslutar om lån som beviljas ur medlen i de bokföringsmässiga fonderna och annan användning av medlen.

Beslut om andra lån än dem som beviljas ur medlen i de bokföringsmässiga fonderna fattas för närvarande av stadsstyrelsen med stöd av dess allmänna befogenheter. Till de övriga lånen hör bland annat budgetlån. En del av dessa lån är mycket små. Det är inte ändamålsenligt att stadsstyrelsen fattar beslut om lån till små belopp. Stadsstyrelsen kan dock inte delegera beslutanderätt i sådana ärenden som den beslutar om med stöd av sina allmänna befogenheter. Det är därför motiverat att ändra förvaltningsstadgan så att stadsstyrelsen har befogenheter att besluta om beviljande av lån eller att godkänna grunder och gränser enligt vilka ett annat organ eller en tjänsteinnehavare beslutar om beviljande av lån.

För tydlighetens skull har 8 kap. 1 § 2 mom. 11 punkten delats i två separata punkter: Den nya 11 punkten gäller beviljande av lån och 12 punkten användning av medlen i de bokföringsmässiga fonderna.

Ändring i stadsmiljönämndens befogenheter

Till stadsmiljönämndens befogenheter läggs rätten att besluta om godkännande av detaljplaner som inte har betydande verkningar, då en detaljplan utarbetas för underjordiska utrymmen i ett gatuområde eller ett annat allmänt område eller för ett oplanlagt område av ringa omfattning (förvaltningsstadgan 16 kap. 1 § 3 punkten).

Det var meningen att denna ändring skulle göras samtidigt som bestämmelserna i 16 kap. 1 § 2 punkten ändrades (Stge 11.4.2018, 77 §). Denna del utelämnades dock av misstag.

Till en detaljplaneändring kan också hänföra sig ett behov att planlägga underjordiska områden som tidigare saknat detaljplan. Enligt 56 § i markanvändnings- och bygglagen kan en detaljplan också utarbetas etappvis så att den omfattar endast underjordiska områden. Det är ändamålsenligt att stadsmiljönämnden har befogenheter att besluta om en detaljplan för byggande av underjordiska utrymmen i ett gatuområde eller ett annat allmänt område då detaljplanen inte har betydande verkningar.

Att godkänna en detaljplan för ett område av ringa omfattning är behövligt när det vid en detaljplaneändring i liten utsträckning också bör tas med ett område som saknar detaljplan. Detta är ändamålsenligt med tanke på helheten.

Ändring i byggnadstillsynschefens befogenheter

I 14 kap. 1 § 2 mom. 4 punkten i förvaltningsstadgan anges det att sektorcheferna, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om förande av stadens talan då ändring sökts i ett ärende som gäller beslut fattade av sektornämnden och tjänsteinnehavare i sektorn, om inte sektornämnden i ett enskilt fall beslutar något annat.

Till befogenheterna för sektorchefen i stadsmiljönämnden hör dock inte att föra talan då ändring sökts i ett ärende som gäller beslut fattade av byggnadstillsynsmyndigheten eftersom denna har en självständig ställning.

I 16 kap. 2 § 2 mom. i förvaltningsstadgan anges det att stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion beslutar eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om de uppgifter som i markanvändnings- och bygglagen och med stöd av denna utfärdade förordningar eller beslut ankommer på byggnadstillsynsmyndigheten.

Det ges årligen ungefär 20 utlåtanden till Helsingfors förvaltningsdomstol och högsta förvaltningsdomstolen om besvär över bygglovsbeslut, beslut om begäran av omprövning och beslut om byggnadsförpliktelse fattade av miljö- och tillståndssektionen. Hittills har alla utlåtanden getts av miljö- och tillståndssektionen.

För att göra förfarandet med utlåtanden lättare och effektivare föreslås det att byggnadstillsynschefen ska få befogenheter att ge utlåtanden som hänför sig till sökande av ändring inom byggnadstillsynen. Det föreslås också att byggnadstillsynschefen ska kunna delegera befogenheterna till underställda tjänsteinnehavare.

Till byggnadstillsynschefens befogenheter i 16 kap. 9 § 1 mom. i förvaltningsstadgan läggs en punkt 11 om förande av talan.

Kaupunginhallitus 04.06.2018 § 389

Esitys

Esittelijä

Lisätiedot

Hilkka Tapiolinna, vs. kaupunginsihteeri, puhelin: 310 36185

Sari-Anna Pennanen, johtava kaupunginasiamies, puhelin: 310 36179

Kulttuuri- ja vapaa-aikalautakunta 24.04.2018 § 87

Esitys

Esittelijä

Lisätiedot

Marko Luukkanen, lakimies, puhelin: 89130

Detta beslut publicerades 26.06.2018

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften, som ska riktas till besvärsmyndigheten, ska uppges

I besvärsskriften ska ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om ändringssökandens talan förs av hans lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person.

I besvärsskriften ska vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden.

Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Ett elektroniskt dokument behöver emellertid inte kompletteras med en underskrift om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet.

Till besvärsskriften ska fogas

Rättegångsavgift

Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift på 250 euro för behandlingen av ärendet. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00