Beslutet stämmer överens med förslaget.

Detaljplaneändringens centrala innehåll

Detaljplaneändringen gäller allmänna områden i Hallonnäs på Drumsö. Det är fråga om öppna platser, gator, parkeringsområden, parkområde och 15 privatägda tomter som är främst i industri-, lager- och kontorsbruk.

Planområdet gränsar till Smedjeviksparken och Ådvägen i norr, Sjöbadsparken i nordväst, Mörtnäsvägen och Sjöbadsparken i väster, Hallonnäsgatan i nordost, Melkögatan i öster och Skinnbyxvägen i söder.

Detaljplaneändringen för Hallonnäs centrum baserar sig på stadsstrategin och Helsingfors generalplan särskilt när det gäller att bevara och skapa arbetstillfällen, men också när det gäller bostads- och kompletteringsbyggande.

Detaljplaneändringen främjar att de strategiska målen nås i och med att staden eftersträvar att med detaljplanen svara mot trycket att ändra markanvändningen och följer generalplanens mål, exploateringstal och gränser för områden för olika ändamål. Byggnadsvolymerna i planområdet stämmer överens med generalplanen och med maximivolymerna i planeringsprinciperna för Hallonnäs från 2018.

Med avvikelse från tidigare tomtspecifik detaljplanering i Hallonnäs har planeringen och detaljplaneringen av området omfattat flera tomter samtidigt. Syftet har varit att planera de mest centrala stadsrummen och kvarteren i Hallonnäs som en smidig helhet trots att markinnehavet i området är splittrat och av varierande slag.

I detaljplanen har staden framför allt haft följande mål:

Stadsbilden i Hallonnäs förenhetligas och den funktionella helheten görs mångsidigare när området med sina kontors- och affärslokaler och gatuskvärer motiverat görs om till ett gemensamt centrum för sociala möten med något effektivare byggande och livligare verksamhet.

Stadsstrukturen kompletteras i den nuvarande gatu- och kvartersstrukturen och till exempel grönområdena behöver inte minskas på grund av byggandet. De goda kollektivtrafikförbindelsena utnyttjas och gång- och cykelstråket till Drumsö metrostation förbättras vid kompletteringsbyggandet.

Den nya stadsstrukturen anpassas med hjälp av byggnadernas placering till den halvöppna och öppna kvartersstrukturen som är typisk för området. I kvartersstrukturen med varierande höjd lämnas gårdsområden och utrymme med vyer genom kvarteren mellan byggnaderna. Detta skapar öppenhet och åtkomlighet.

Bostadsproduktionen och kompletteringsbyggandet i området tryggas när användningsändamålet i enlighet med principerna ändras från ett område för industri-, lager- och verksamhetslokaler till ett blandat område för bostäder och arbetsplatser i enlighet med generalplanen. På de tomter som är anvisade främst för bostäder är exploateringstalet för byggande 1,6–2,8. I området planeras ny bostadsvåningsyta på totalt 107 865 m². Antalet invånare ökar med cirka 3 100.

Företagsverksamheten tryggas genom att arbetstillfällena, servicen och verksamhetsförutsättningarna för näringar bevaras och de anställda i företagen i området dagtid upprätthåller ett utbud av service som är nödvändig också för invånarna. I det centrala området ska minst 25 % av byggandet förverkligas som kontors- och affärslokaler, i huvudsak utmed Heikasvägen och Österviksgatan kring Heikasplatsen. Verksamhetslokalerna inrymmer cirka 2 000–2 400 arbetstillfällen beroende på kalkylsättet och lösningarna för arbetslokalerna.

Två värdefulla byggnader i planområdet bevaras och skyddas. Byggnaderna är från den industriella tidsperioden i Hallonnäs. Nybyggnadernas arkitektur ska bidra till en högklassig stadsbild och stadsstruktur och anpassas till områdets lokala industriella historia. Den här bestämmelsens syfte illustreras i referensplanerna.

Servicenätets mål för de nuvarande och de framtida invånarna i området beaktas så att en tomt anvisas som kvartersområde för allmänna byggnader. Daghemmets tomt 31116/2 vid Mörtnäsvägen har utvidgats söderut till ett område som inte har bedömts ha särskilda skyddsvärden och till det nuvarande området för daghemmets angöringstrafik norr om tomten.

Heikasplatsen och gaturummen får en tydligare struktur i stadsbilden i och med att de avgränsas av fler byggnader än i nuläget. Samtidigt förbättras möjligheterna att använda de offentliga uterummen och skapas förutsättningar för utevistelse, möten på gator och öppna platser samt serviceutbudet.

Målet är att ge Heikasplatsen, de allmänna gatuområdena och gatuarrangemangen i området samt trafikförbindelserna en tydligare struktur. Gatuarrangemangen för Heikasvägen, som korsar Heikasplatsen, ska ändras så att gatorna löper längs med den öppna platsens kanter. Samtidigt ska den öppna platsen göras till ett enhetligt och gemensamt område för utevistelse, rekreation och olika fritidsverksamheter. Den öppna platsen omges av lokaler för kommersiell service som byggs på gatunivå på de kringliggande tomterna. En gång- och cykelförbindelse från Heikasplatsen till metron har planerats löpa längs Else Aropaltios stig genom tomten på Heikasvägen 2 och längs den befintliga Heikasstigen.

I de nuvarande parkeringsområdena väster om Österviksgatan har byggnader och små öppna platser vart om vartannat planerats. De utvidgar och ger struktur åt Österviksgatans gaturum, som är kantat med träd, och affärslokalerna placeras kring dem. Österviksgatan fortsätter i norr med en ny gångförbindelse som löper genom tomten i riktning mot skolan och daghemmet på Hallonnäsgränden.

Enligt planerna öppnas Skinnbyxvägen för trafik när området blir mer bostadsdominerat. Skinnbyxvägen stängdes av för motorfordonstrafik år 1976 efter att bostadstomterna bebyggdes i syfte att hindra den tunga trafik som löpte från Västerleden via Mörtnäsvägen till industriområdena i Hallonnäs.

Byggnadsvolymerna stämmer överens med generalplanen och med den maximivolym som anges för området i planeringsprinciperna. Tomtexploateringen och det huvudsakliga användningsändamålet avviker från planeringsprinciperna på två tomter för affärs- och kontorsbyggnader (K) och på tomterna för flervåningshus (AK) på Österviksgatan 18, 20, 22a och 22b, på vilka byggrätten för kontors- och affärslokaler uppgår till totalt 2 000 m² vy. Som helhet stämmer den sammanlagda tomtexploateringen och våningsytan för användningsändamålen för de ovannämnda tomterna överens med planeringsprinciperna.

Bostadsvåningsytan ökar med 107 865 m² och antalet invånare med 3 100. Våningsytan för verksamhetslokaler ökar med 37 430 m² och antalet arbetstillfällen med cirka 2 000–2 400.
I kvartersområdet för allmänna byggnader uppgår den nya våningsytan till 8 000 m² och antalet nya arbetstillfällen till cirka 100.

Exploateringstal:

• på tomterna 31111/1 och 2 e=1,6 och på tomterna 31114/9, 31131/12 och 31131/8 e=2,2
• på tomten 31131/10 e=1,7–2,5 och på tomten 31119/24 e=2,4–2,7
• på tomten 31118/20 e=2,5–2,6 och på tomten 31118/19 e=2,0–2,2
• på tomten 31118/21 e=2,0–2,1 och på tomterna 31112/28 och 31131/13 e=2,8
• på tomten 31131/14 e=3,2 och på tomten 31116/2 e=1,0.

Största delen av våningsytan för verksamhetslokaler på tomterna 31118/21, 20 och 31119/24 överförs till tomten 31131/14 på Österviksgatan 25 och tomten 31131/10 på Österviksgatan 15–17. På motsvarande sätt överförs den i planeringsprinciperna angivna bostadsvåningsytan på denna tomt till de förstnämnda tomterna.

Dimensionerna i de tomtspecifika planerna:

I samband med detaljplanen har en trafikplan (ritning nr 7150) upprättats. Enligt trafikplanen ska trafikarrangemang, gatulinjer och vissa förbindelser ändras på Heikasplatsen, Heikasvägen, Skinnbyxvägen, Österviksgatan, Melkögatan, Mörtnäsvägen och Wavulinsvägen. Heikasvägen, som i nuläget går tvärs igenom Heikasplatsen, ska sluta i Heikasplatsens nordöstra hörn. Gång- och cykelförbindelsen norrut från den öppna platsen löper genom tomten på Heikasvägen 2 norr om den öppna platsen och via Heikasstigen.

Hastighetsbegränsningen i området är 30 km i timmen och bil- och cykeltrafiken har gemensamma körfält. Cykeltrafiken separeras inte från biltrafiken med undantag av Österviksgatan, Heikasvägen och Mörtnäsgatan (på avsnittet Bertasvägen–Wavulinsgatan).

Bilplatser anläggs utmed Österviksgatan, som kantas med trädrader, och vid Heikasvägen.

Förbudet mot motorfordonstrafik på Skinnbyxvägen upphävs. Gatunätet i Hallonnäs blir mer funktionellt och trafiken väntas fördelas jämnare i gatunätet.

Detaljplanen har särskilt följande effekter:

Stadsstrukturen blir tätare i detaljplaneområdet och i dess omedelbara närhet. Det nuvarande området för verksamhetslokaler, industri och lager blir ett område för främst boende och byggnadsvolymen ökar. Verksamhetslokalerna i området förläggs tätare till kanterna av de centralt belägna offentliga uterum som iståndsätts. Detta ökar möjligheterna för sociala möten och aktivt stadsliv i området. Detaljplaneändringen ger goda möjligheter till mångsidigare service.

Detaljplaneändringen är av stor vikt för företagsverksamheten och ger goda möjligheter till positiva effekter på näringslivet, sysselsättningen och ekonomin. Stadsbilden och funktionerna i hela det centrala området på södra Drumsö ändras avsevärt.

Effekterna på naturen och landskapet i de allmänna områdena ökar växtligheten och grönytan i området. Indirekta effekter på naturen och grönområdena uppstår när de nya invånarna använder området. Detaljplaneändringen ökar invånarantalet, som naturligtvis kommer att öka trycket på de nuvarande grönområdena, men avsikten är att Heikasplatsen med sin planerade grönska och Österviksgatan med sina trädrader och öppna platser jämnar ut läget. Daghemstomten 31116/2 på Mörtnäsvägen utvidgas till parkområdet, vilket påverkar naturmiljön i och med att terrängen bereds och vissa träd avlägsnas.

Heikasplatsen ändras till en funktionell grön öppen plats som även har en viktig roll som samlings- och mötesplats och som en del av huvudförbindelsen för gång- och cykeltrafiken. Österviksgatan utvecklas med hjälp av trädplanteringar till en lummig grönförbindelse som binder samman de mellersta delarna av Drumsö och parkerna i Drumsös södra spets.

Man har strävat efter att minska klimatavtrycket genom att projektspecifikt kartlägga de material som ska rivas. Staden har som mål att minska olägenheterna från rivningen. Fastigheterna i detaljplaneområdet är ett exempelobjekt i Helsingfors stads planeringsprojekt för cirkulär ekonomi, som syftar till att förbättra den cirkulära ekonomin och den därmed relaterade affärsverksamheten.

I planeringslösningen beaktas störtregn, stormar och värmeböljor och beredskap för höjning av havsytan i mån av möjlighet. Vid dagvattenplaneringen iakttas principerna i Helsingfors stads dagvattenprogram.

I samband med detaljplanen undersöker Helen möjligheterna att anlägga jordvärme i området.

Detaljplanen stöder hållbara färdsätt avsevärt och förbättrar områdets tillgänglighet för såväl kollektivtrafiken som gång- och cykeltrafiken. Gatunätet i Hallonnäs har inga kapacitetsproblem. Gatunätets funktionalitet förbättras. Ändringarna på Heikasplatsen och Österviksgatan har de största effekterna på gatumiljön. Bilplatser för kortvarig parkering förläggs utmed Österviksgatan och vid Heikasvägen som kund- och gästparkering för verksamhetslokalerna. Boendeparkeringen flyttas till tomterna.

Byggnader har anvisats intill gatorna, vilket ger bra förutsättningar för att anlägga gårdsområden som är skyddade mot trafikbuller. Detaljplanen skapar också förutsättningar för ett högklassiskt nätverk för teknisk försörjning.

Detaljplanen skapar förutsättningar för att fortsätta planera och bygga i enlighet med bestämmelserna om brand- och räddningssäkerhet.

Beslut som detaljplaneändringen bygger på

I Generalplan 2016 för Helsingfors tas området upp som ett innerstadsområde med beteckningen C2: Ett centrum som ska utvecklas som en funktionell blandning av boende, handel, offentlig service, verksamhetslokaler, administration, parker, rekreations- och motionstjänster samt stadskultur. Byggnadernas lokaler i marknivå och mot gatan ska i första hand reserveras för affärslokaler eller övriga verksamhetslokaler.

Området väster om Mörtnäsvägen är ett bostadsdominerat område med beteckningen A2: Området utvecklas i huvudsak med tanke på boende, parker, rekreations- och idrottstjänster och närservice. Kvartersexploateringstalet är i huvudsak 1,0–2,0. Av grundad anledning kan den kvartersspecifika exploateringen också vara större. Längs de centrala gatorna i området ska det finnas möjlighet till affärs- och verksamhetslokaler. I genomsnitt 60 % eller mer av områdets areal utgör kvartersmark.

I den underjordiska generalplanen 2021 för Helsingfors finns inga beteckningar i området.

Detaljplanen stämmer överens med generalplanen 2016 och den underjordiska generalplanen 2021 för Helsingfors.

Stadsmiljönämnden godkände principerna för ändring av områdets detaljplan 24.2.2018 som underlag för den fortsatta planeringen. Med planeringsprinciperna strävade man i synnerhet efter att precisera och förtydliga hur generalplanen ska tolkas i detaljplaneläggningen. Planeringsprinciperna utgör bilaga till förslaget.

Detaljplanen bidrar till att staden kan uppnå sina strategiska mål i och med att den syftar till att svara mot trycket att ändra markanvändningen, bevarar arbetstillfällen och samtidigt möjliggör bostads- och kompletteringsbyggande, inklusive tjänster, med en mångsidigare invånarstruktur. Hela kompletteringsbyggandet är planerat i en befintlig kvartersstruktur. Grön- och rekreationsområdena bevaras. Detaljplaneändringen stämmer överens med generalplanens mål, exploateringstal och gränser för områden för olika användningsändamål samt planeringsprinciperna 2018 för Hallonnäs.

Områdets utgångspunkter och nuläge

Planeringsområdet omfattar allmänna områden, såsom öppna platser, parkeringsområden, parkområden och en daghemstomt, samt flera privatägda tomter som främst är i industri-, lager- och kontorsbruk.

I de mest centrala områdena i Hallonnäs har delvis slumpmässig placering av funktioner, åldrande verksamhetslokaler och projektspecifika ändringar i markanvändningen medfört oordning i stadsrummet och funktionerna samt en splittrad stadsbild. Största delen av det ursprungliga industriområdet i Hallonnäs har tagits i bostadsbruk under årens lopp.

Efterfrågan på verksamhetslokaler har varit liten under de senaste åren och många fastighetsägare har ansökt om detaljplaneändring för att ändra tomter för verksamhetslokaler till bostadstomter, i synnerhet utmed Österviksgatan i de mellersta delarna av Hallonnäs.

Den allvarliga bristen på barnplatser på daghem och elevplatser i skolor har försvårat områdets utveckling. Läget har avhjälpts med ett nytt daghem med fler än 200 barnplatser och en skola med 600 elevplatser som har blivit färdiga på Hallonnäsgränden. Daghemmet Särki på Mörtnäsvägen 28 har avslutat sin verksamhet.

Heikasplatsen och Österviksgatan är otydliga till sin rumsliga struktur och delar av dem behöver en omfattande upprustning. Heikasvägen delar upp Heikasplatsen diagonalt i två offentliga uterum, vars funktionalitet inte har kunnat utvecklas tillräckligt för att svara mot invånarnas och företagarnas behov.

För området gäller flera detaljplaner från åren 1950–2017. Användningsändamålen i detaljplanerna är till exempel boende, affärs- och kontorslokaler, industrilokaler och lager, parkområde samt område för offentliga byggnader, parkering, samhällsteknisk försörjning och icke-miljöstörande industribyggnader.

Helsingfors stad äger daghemstomten och de allmänna områdena, såsom parkerna, gatorna, de öppna platserna och de områden vid Österviksgatan som används för parkering. Kvartersområdena är i huvudsak privatägda. Detaljplanelösningen har utarbetats på initiativ av staden och med anledning av ansökningar. Innehållet har förhandlats fram med sökandena.

Kostnader för detaljplaneändringen

Genomförandet av detaljplaneändringen medför följande kostnader för staden, exklusive mervärdesskatt (03/2021):

Beloppet för gator och öppna platser innehåller kostnaderna för ändring av Österviksgatan och gatorna kring Heikasplatsen. Dessutom omfattar beloppet kostnaderna för Heikasplatsen och kostnaderna för de öppna platserna längs med Österviksgatan. De föreslagna kostnaderna för Heikasplatsen baserar sig på en kostnadskalkyl som har upprättats i samband med referensplanen (Masu Planning Oy, 2019) för den öppna platsen.

Flyttningen av ledningar omfattar kostnaderna för de kommunaltekniska nät som ska byggas om med anledning av ändringarna på Österviksgatan. Kostnaderna fördelas enligt följande: 0,6 miljoner euro för vattenförsörjning och 0,4 miljoner euro för fjärrvärme.

Inga ändringar föreslås i parkerna. Det är möjligt att ringa kostnader som gäller parker uppstår när området bebyggs i enlighet med detaljplanen.

I det markområde som ägs av staden har man undersökt om marken är förorenad. Eventuella kostnader för sanering av marken preciseras under den fortsatta planeringen.

Detaljplanen gör det möjligt att uppföra en ny skol- och daghemsbyggnad. Enligt en preliminär kalkyl uppgår byggnadskostnaderna till cirka 30 miljoner euro. Skol- och daghemsbyggnaden tjänar ett större område än detaljplaneområdet.

Detaljplaneändringen höjer områdets värde. Staden får markanvändningsersättningar för de privatägda tomterna. Staden avtalar om markanvändningsersättningarna i markpolitiska förhandlingar med markägaren. Dessutom får staden inkomster från att sälja det markområde som planläggs utmed Österviksgatan.

Man kan konstatera att planen är ekonomiskt lönsam för staden.

Markanvändningsavtal och föravtal för fastighetsköp

Förhandlingar om ett markanvändningsavtal har förts med markägarna med anledning av detaljplaneändringen. Avtalen har på stadens vägnar godkänts genom tomtchefens, stadsmiljönämndens och för en markägares del stadsstyrelsens beslut. Markanvändningsavtalen har vunnit laga kraft och de har undertecknats.

Markägaren Kiinteistö Oy Itälahdentie 23 (31131/5) har dragit tillbaka sin ansökan om en detaljplaneändring och för dess del behöver inget markanvändningsavtal upprättas. Stadsmiljösektorn fattar beslut om indrivning av de kostnader som upprättandet av detaljplanen redan har orsakat.

Förslaget till detaljplan offentligt framlagt (MBL 65 §)

Detaljplaneförslaget var offentligt framlagt 8.12.2021–19.1.2022.

Det gjordes 39 anmärkningar mot detaljplaneförslaget.

Påpekandena i anmärkningarna gällde följande frågor:

- motstridigheten hos detaljplanens innehåll och förfaranden med grundlagen, markanvändnings- och bygglagen, markanvändnings- och byggförordningen, miljöministeriets anvisningar, landskapsplanen, generalplanen, planeringsprinciperna, stadens strategi och målprogrammet för markanvändning, bristfälliga konsekvensbedömningar och utredningar, delvis med krav på nya konsekvensbedömningar och utredningar, utvidgande av området för detaljplaneändring, de befintliga invånarnas möjligheter att påverka och delta samt jämlik behandling

- byggandet, dess volym, stadsstrukturen och stadsbilden, beaktandet av de lokala förhållandena och miljön

- byggnadernas arkitektur och användningsändamål i detalj

Enskilda tomter:

• tomten 31131/5 på Österviksgatan 23 (har strukits i detaljplanen)
• tomten 31131/14 på Österviksgatan 25
• tomterna 31118/13 och 31118/14 (den framtida sammanslagna tomten 31118/19) på Wavulinsvägen 4–6
• tomterna 31118/17 och 31118/18 (de framtida tomterna 31118/21 och 31118/20) på Österviksgatan 22A och 22B
• även tomten 31131/10 på Österviksgatan 15–17 och
• tomten 31131/12 på Österviksgatan 19
• tomten 31112/28 på Heikasvägen 2
• tomten 31119/9 och 31119/19 (den framtida tomten 31119/24) på Österviksgatan 20 och 18
• tomten 31131/13 på Österviksgatan 27
• tomten 31131/8 på Melkögatan 16

- klimatavtryck och hållbar utveckling

- tomten för allmänna byggnader och läget för den planerade skolan och daghemmet

- parken, naturen och mängden grön gatumark

- konsekvenserna av trafiken för bullermängden och luftkvaliteten Konsekvensbedömningen är överlag bristfällig. Konsekvenserna för invånarna bedömdes inte. De nuvarande flervåningshusen har inte beaktats i bedömningen av bullerkonsekvenserna av den ökande trafiken i Mörtnäs. Detaljplanen får inte leda till att kvaliteten på någons livsmiljö försämras avsevärt.

- bedömning av ekonomiska effekter

- trafikplanering och trafikutredningar, Heikasplatsen och dess gatuarrangemang och trafik, gatuarrangemangen och trafiken på Mörtnäsvägen, Wavulinsvägen, Österviksgatan, Heikasvägen och Melkögatan, öppnande av Skinnbyxvägen och kollektivtrafiken på vägen

Utlåtanden om förslaget till detaljplan

Helen Ab
Helen Elnät Ab
samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT)
Helsingforsregionens miljötjänster (HRM)
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen)
Kultur- och fritidssektorn/stadsmuseet

Påpekandena i utlåtandena gällde följande frågor:

- ett helhetsbetonat åskådningssätt när det gäller samhällsstrukturen, som ansågs vara speciellt lyckad och förverkligade målen i Generalplan 2016 för Helsingfors

- värnandet om byggnads- och kulturarvet, som ansågs vara lyckat när det gäller bevarandet av två objekt, men samtidigt önskades det att flera värdefulla byggnader skulle kunna bevaras

- bullerbekämpning:

• de fasader mot Wavulinsvägen i kvarteret 31118 vid vilka medelljudnivåerna dagtid är de högsta, 68 dB.
• I detaljplanematerialet anges inga medelljudnivåer för nattetid eller maximala ljudnivåer.
• Det förutsattes att man i detaljplanen med hjälp av byggnadsmassor säkerställer att alla bostäder också vetter mot en riktning där riktvärdena för bullernivåer (Srb 993/1992) uppfylls. Vid avvikelse förutsätts att en konsekvensbedömning med motiveringar för planlösningarna och de givna bestämmelserna ska bifogas bullerutredningen.
• Det förutsätts att lek- och vistelseområdena och vistelsebalkongerna placeras och skyddas så att riktvärdena för bullernivå inte överskrids på dessa och det krävs att en planbestämmelse förutom för Y-kvarteret också ska ges för kvartersområdena för bostadshus.
• Det förutsätts att följande allmän bestämmelse ska ges: ”Bullernivån i affärs- och kontorslokaler får inte överstiga riktvärdet dagtid (klockan 7‒22) 45 dB (A) för den A-vägda ekvivalentnivån (LAeq).”

- planeringen och genomförandet av flyttningarna av ledningar, vilka förutsätts utföras i samband med stadens gatuprojekt med anledning av att Österviksgatans tvärsektion ändras

- vad kollektivtrafiken beträffar särskilt välkomna nya förbindelser från Heikasplatsen till metron och från Österviksgatans norra ände mot Hallonnäsgränden

- planering av hållplatserna vid Österviksgatan i samarbete med HST för att garantera den bästa möjliga helheten

- områdesvisa transformatorstationer i detaljplaneområdet, vilka kommenteras mer i detalj i samband med att en områdesplan för elnätet på översiktsplanenivå upprättas våren 2022

- storleken, för vilken en justering förutsattes, på det område som reserverats för ledningar på tomten 31114/9. Det påmindes om att kablarna ska vara i bruk under hela byggnadstiden, att byggandet under jord inte får störa stationens funktion och att den bredvidliggande elstationstomten ska vara omgärdad under byggnadstiden.

- läget av en fjärrvärmeledning i kvarteret 31111 under två hus som ska rivas, som förutsätts att få en ny linje på en tredje tomt, som inte ska flyttas, i samma kvarter (AL)

- fjärrvärmeledningen DN250 på Österviksgatan, som ska beaktas när trädraderna planeras.

Åtgärder efter att detaljplaneförslaget varit offentligt framlagt

I rapporten om växelverkan anges anmärkningarna och myndighetsutlåtandena om detaljplaneförslaget i sammandrag och bemötandena till påpekandena i dessa.

Det som har framförts i påpekandena har beaktats med hänsyn till detaljplanens mål och i den mån det är ändamålsenligt.

Det gjordes ändringar i detaljplanekartans beteckningar eller bestämmelser och i det övriga materialet efter att detaljplanen varit offentligt framlagd. För ändringarna redogörs detaljerat i detaljplanebeskrivningens sista kapitel.

De ändringar som gjorts efter att förslaget var offentligt framlagt har diskuterats med berörda parter.

Planläggningstjänsternas justeringar i förslaget

Planläggningstjänsterna har genom skrivelser daterade 18.1.2024, 28.11.2023 och 28.5.2024 meddelat små ändringar som gjorts på detaljplanekartan och i detaljplanebeskrivningen samt i övriga handlingar. Ändringarna är inte betydande och detaljplanen behöver inte läggas fram på nytt. Skrivelserna om ändringarna finns i en bilaga. Texten i förslaget till detaljplan har ändrats på motsvarande sätt. Bland annat har mängderna våningsyta och de eftersträvade invånarantalen ändrats på grund av att tomten 31131/5 på Österviksgatan 23 lämnades utanför.

Drumsö-Sällskapets skrivelse till ledamöterna i stadsstyrelsen

Drumsö-Sällskapet har 9.2.2024 skickat en skrivelse till ledamöterna i stadsstyrelsen. I skrivelsen förutsätter sällskapet fortsatta åtgärder i synnerhet när det gäller trafikarrangemang.

Med anledning av skrivelsen har planläggaren gett ett bemötande i vilken det konstateras bland annat att de i detaljplanen anvisade trafikarrangemangen planeras efteråt mer i detalj i gatuplaneringen, som omfattar en ny process för växelverkan.

Drumsö-Sällskapets skrivelse och bemötandet till denna finns i en bilaga. Förslaget på föredragningslistan har därför kompletterats med ett omnämnande av Else Aropaltios stig och bland annat omnämnandet av att de nya avsnitten av Melkögatan och Murbacksgatan ska byggas förhöjda vid Heikasplatsen har strukits, eftersom dessa frågor löses först i gatuplanen. Skrivelsen ger inte anledning till fler åtgärder just nu.

Närmare motiveringar

Motiveringarna till detaljplaneändringen framgår mer i detalj av den bifogade detaljplanebeskrivningen.

Behandling i stadsmiljönämnden och fortsatta åtgärder

Nämnden godkände vid behandlingen av planförslaget följande uttalanden som gäller den fortsatta planeringen:

Nämnden förutsatte att man i planeringen av området också bygger Ara-hyresbostäder och annan reglerad bostadsproduktion i området i samband med kompletteringsbyggandet i enlighet med programmet för boende och därmed sammanhängande markanvändning, BM-programmet (godkändes efter omröstning).

Stadsmiljönämnden betonade målen för cirkulär ekonomi och uppmuntrar till att i de följande planerings- och byggfaserna hålla fast vid att området byggs så att det blir en föregångare i cirkulär ekonomi i byggande som andra kan ta efter (godkändes enhälligt).

Stadsmiljönämnden ansåg att det med tanke på stadens mål om utsläppsminskning är mycket viktigt att undersöka möjligheten till områdesvis och tomtspecifik jordvärme och faktiskt bygga den (godkändes efter omröstning).

Kaupunginhallitus 19.08.2024 § 456

Päätös

12.08.2024 Pöydälle

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 17.6.2021

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 7.11.2019

Esittelijä

Lisätiedot

Tanja Sippola-Alho, kaupunginsihteeri, puhelin: 09 310 36154

Mikko Reinikainen, tiimipäällikkö, puhelin: 09 310 37206

Kaupunkiympäristölautakunta 04.10.2022 § 538

Esitys

Käsittely

27.09.2022 Pöydälle

16.11.2021 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

09.11.2021 Pöydälle

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 17.6.2021

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 7.11.2019

Esittelijä

Lisätiedot

Paula Kinnunen, arkkitehti, puhelin: 310 37141

Mikko Reinikainen, tiimipäällikkö, puhelin: 310 37206

Olga Veikkolainen, liikenneinsinööri, liikenne- ja katusuunnittelu, puhelin: 310 37280

Paula Hurme, maisema-arkkitehti, puhelin: 310 26093

Sakari Mentu, arkkitehti, rakennussuojelu, puhelin: 310 37217

Karri Kyllästinen, diplomi-insinööri, teknistaloudelliset asiat, puhelin: 310 37347

Jarkko Nyman, insinööri, teknistaloudelliset asiat, puhelin: 310 37094

Anu Haahla, ympäristöasiantuntija, puhelin: +358 9 310 28916

Tomi Varjus, diplomi-insinööri, teknistaloudelliset asiat, puhelin: 310 26530

Elina Luukkonen, yleiskaavasuunnittelija, yleiskaavoitus, puhelin: 310 37073

Kaupunkiympäristön toimiala Palvelut ja luvat -palvelukokonaisuus Kaupunkimittauspalvelut Kartat ja paikkatiedot Yksikön päällikkö 25.01.2022 § 7

Päätös

Päätöksen perustelut

Kaupunkiympäristön toimiala Palvelut ja luvat -palvelukokonaisuus Kaupunkimittauspalvelut Kartat ja paikkatiedot Yksikön päällikkö 05.08.2021 § 31

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 17.6.2021

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 7.11.2019

Lisätiedot

Kari Rajala, paikkatietosuunnittelija, puhelin: 31031976

Timo Tolkki, yksikön päällikkö, puhelin: 310 31883

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 22.12.2021

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 17.6.2021

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 7.11.2019

Lisätiedot

Anne Salminen, tutkija, puhelin: 310 36501

Detta beslut publicerades 04.09.2024

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Besvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast den sista dagen av besvärstiden under besvärsmyndighetens öppettid.

En kommunmedlem, en part eller en annan aktör som har besvärsrätt anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Besvär får anföras på den grunden att

Besvärsmyndighet

Besvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens besöksadress är:

Förvaltningsdomstolen är öppen måndag–fredag kl. 8.00-16.15.

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften, som ska riktas till besvärsmyndigheten, ska uppges

I besvärsskriften ska ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om ändringssökandens talan förs av hans eller hennes lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person.

I besvärsskriften ska vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden.

Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Ett elektroniskt dokument behöver emellertid inte kompletteras med en underskrift om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet.

Till besvärsskriften ska fogas

Rättegångsavgift

Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift med stöd av lagen om domstolsavgifter (1455/2015) för behandlingen av ärendet. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut. Avgifter tas inte ut i vissa ärendegrupper eller hos dem som enligt bestämmelser någon annanstans i lag är befriade från avgifter. Den som inlett ärendet är betalningsskyldig och avgiften gäller per besvärsskrift.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Skyddad e-post: https://securemail.hel.fi/

Använd alltid skyddad e-post när du skickar personliga uppgifter.

Nämn alltid diarienumret (t.ex. HEL 2021-000123) i ditt meddelande om ditt ärende redan har upptagits till behandling vid Helsingfors stad.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00.