Tilinpäätös vuodelta 2018, Helsingin kaupunki

Framställningen stämmer överens med förslaget.

Stadsstyrelsen konstaterar att enligt 113 § i kommunallagen ska kommunstyrelsen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning. Fullmäktige ska behandla bokslutet före utgången av juni månad.

Stadsstyrelsen har 18.3.2019, § 196, behandlat och undertecknat Helsingfors stads bokslut.

Helsingfors har skött sin ekonomi långsiktigt, varför den vilar på en stadig grund. Räkenskapsperiodens resultat var 386,8 miljoner euro, vilket var 199 miljoner bättre än i budgeten. Resultatet var 483,1 miljoner euro år 2017 och 470,2 miljoner euro år 2016. Eftersom verksamhetsbidraget utföll bättre än budgeterat (81,3 miljoner euro) och inkomsterna från skatter och statsandelar ökade mer än man räknat med i budgeten (106 miljoner euro) var det möjligt att nå detta resultat för 2018. Också ränteutgifterna var lägre än budgeterat (12 miljoner euro).

Helsingfors stads resultaträkning

Det inflöt mer inkomster av markförsäljning än budgeterat (100 miljoner euro) sammanlagt 123 miljoner euro (utfall 143 miljoner euro 2017).

Stadens externa omkostnader ökade med 2,8 procent från föregående år. Ökningen var moderat jämfört med utgiftsökningen i andra större städer, eller i hela kommunsektorn. Utfallet för stadens omkostnader var 38 miljoner euro lägre än budgeterat.

Utgifterna enligt det ekonomiska mål som mäts utgående från driftsekonomins verksamhetsutgifter i stadsstrategin ökade med ca 2,0 procent 2018. Dessa utgifter blev ca 58 miljoner euro mindre än budgeterat. Anslagen underskreds delvis till följd av att vissa centralt reserverade anslag underskreds (bl.a. de centraliserade utgifterna för datateknik samt ändringar i periodiseringen av personalutgifter) samt att kostnaderna för val utföll lägre än budgeterat (inget landskapsval 2018 och endast en omgång i presidentvalet). I stadsmiljösektorn blev dessutom utfallet för vissa utgifter mindre än budgeterat (personalutgifterna för budgetmomentet stadsstruktur, bostadsproduktionens utgifter samt understödet till HST).

Skatteintäkterna uppgick till 3 416,6 miljoner euro, dvs. de totala skatteinkomsterna var 83,6 miljoner euro högre än budgeterat. Då man räknar med samfundsskatter och fastighetsskatter ökade skatteintäkterna med 1,1 procent jämfört med föregående år. Från och med ingången av 2018 sänktes Helsingfors kommunalskattesats med en halv procentenhet. Skatteintäkterna utvecklades mer positivt i Helsingfors än i landet i genomsnitt, trots att Helsingfors sänkte sin skattesats. Helsingfors har haft en större ökning av förvärvsinkomstskatten än landet i övrigt under de senaste åren.

Redovisningen av statsandelar uppgick till 197,3 miljoner euro och de minskade med ca 23 miljoner euro jämfört med föregående år som en följd av de nedskärningar som konkurrenskraftsavtalet medförde samt genom utjämning av statsandelarna på grund av skillnader i kommunernas inkomstskattebas.

Årsbidraget var 752 miljoner euro, vilket är 206 miljoner euro högre än i budgeten men klart svagare än föregående år (838 miljoner euro 2017). Årsbidraget visar hur mycket resultatfinansiering staden kan använda för investeringar och amortering av lån.

*) Effekterna av att bokföringen av extraordinära intäkter och kostnader ändrades 2017 har beaktats sedan 2016

Utfallet för stadens investeringar 2018 var 625 miljoner euro när affärsverkens investeringar beaktas (närmast affärsverket HST:s investeringar i kollektivtrafik), alltså nästan på samma nivå som föregående år (621 miljoner 2017).

Investeringsnivån i Helsingfors var hög, precis som 2017. Investeringsnivån i Helsingfors har under de två senaste åren märkbart ökat.

I budgeten hade det reserverats anslag på 571,5 miljoner euro, (exklusive affärsverken) för investeringar. Investeringsdelens disponibla anslag efter att överskridningsrätter beviljats på grund av föregående års outnyttjade anslag samt övriga överskridningsrätter uppgår till sammanlagt ca 694,3 miljoner euro, varav sammanlagt 516 miljoner euro, eller 74 procent, förbrukades. I budgeten hade det reserverats sammanlagt 181,7 miljoner euro för affärsverkens investeringar, utfallet blev 109,1 miljoner euro, dvs. 60 procent.

Helsingfors stads finansieringsanalys

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var positivt, 150,7 miljoner euro. Detta centrala nyckeltal som beskriver stadens ekonomi blev svagare än föregående år (245 miljoner euro 2017). Det lägre årsbidraget var orsak till att nivån blev lägre i år.

Kassaflödet från stadens verksamhet och investeringar har visat ett överskott under åren 2016–2018, vilket har förbättrat nyckeltalen i finansieringsanalysen.

Det lyftes inga nya långfristiga budgetlån. Stadens lånestock sjönk till 1 100 miljoner euro (inkl. HST:s lån från penninginstitut). Långfristiga lån amorterades med sammanlagt 106 miljoner euro. Amorteringarna finansierades med kassaflödesöverskottet från verksamheten och investeringarna.

Stadens kassa och banktillgodohavanden har minskat med 75 miljoner euro under den aktuella räkenskapsperioden. Kassan minskade på grund av den svagare nivån på verksamhetens och investeringarnas kassaflöde jämfört med föregående år, amortering av långfristiga lån och ökad utlåning. Stadens likviditet i slutet av året var 91 dagar.

I stadens likvida medel ingår 428 miljoner euro i dotterbolagens medel på stadens koncernkonto, dvs. stadens kortfristiga lån till dotterbolagen samt 81 miljoner euro i personalkassans medel, dvs. kortfristigt lån till stadens personalkassa.

I övriga förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital visas Bostadsproduktionens ökade användning av stadens så kallade interna kontokredit såsom en post som försämrar stadens betalningsförmåga. Detta berodde på den märkbart ökade produktionen och på att entreprenadernas kostnader ökat.

Eftersom årsbidraget under det senaste året förblivit högt har det varit möjligt för staden att finansiera en allt större del av investeringarna med inkomstfinansiering. Detta har dessutom gjort det möjligt att minska stadens lånestock.

Ökningen av lånefordringar förklaras av ett beviljat lån på 90 miljoner euro till Stadion-stiftelsen för Olympiastadions ombyggnadsprojekt.

Helsingfors stadskoncerns årsbidrag för 2018 var 1 358 miljoner euro, vilket är cirka 35 miljoner euro sämre än 2017. Helsingfors stads årsbidrag sjönk med 86 miljoner euro 2018 jämfört med föregående år. Därmed höjde dottersammanslutningarna stadskoncernens årsbidrag med över 50 miljoner euro mer än året innan. Framförallt Helen Ab:s verksamhet var mer lönsam än året innan.

Stadskoncernens överskott var 528 miljoner euro, vilket var 120 miljoner euro sämre än föregående år. Helsingfors stads överskott var 75 miljoner euro sämre än föregående år.

Helsingfors stadskoncerns resultaträkning

År 2018 var verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i stadskoncernen −35 miljoner euro negativt, alltså klart sämre än året innan (171 miljoner euro). Helsingfors stads inverkan på stadskoncernens verksamhets och investeringars kassaflöde var 150,7 miljoner euro, vilket var lägre än föregående år (245,1 miljoner euro). Dottersammanslutningarnas sammanräknade investeringsnivå uppgick till 1 093,5 miljoner euro och det var 328,9 miljoner euro mer än året innan (764,6 miljoner euro). Dottersammanslutningarnas sammanräknade investeringsnivå försämrade, i takt med stadens försämrade årsbidrag, kassaflödet från stadskoncernens verksamhet och investeringar.

Stadskoncernens lånestock uppgick till 4 983,8 miljoner euro (2017 var motsvarande siffra 4 984,7 miljoner euro), alltså 7 670 euro per invånare. Av detta utgjorde Helsingfors stads lånestock 1 100 miljoner euro, dvs. 1 693 euro per invånare. Helsingfors stads lånestock fortsatte att minska medan dottersammanslutningarnas totala lånestock ökade i motsvarande utsträckning.

Helsingfors stadskoncerns finansieringsanalys

I bokslutet 2018 presenteras preliminära befolkningsuppgifter per 31.12.2018 och en jämförelse med 31.12.2017.

Statistikcentralen publicerar de slutgiltiga officiella befolkningsmängderna i slutet av mars följande år. Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen behandla boksluten senast i slutet av mars. På grund av tidtabellen för behandlingen av bokslutet har man i Helsingfors stads bokslut använt en preliminär uppgift för befolkningsmängden.

Det slutliga befolkningsantalet 2018 var 1 758 färre invånare än den preliminära uppgiften i bokslutet.

Nyckeltalen som presenteras i bokslutet 2018 för slutliga befolkningsuppgifter 2017 och 2018 har presenterats i den bifogade tabellen (Nyckeltal med slutgiltiga befolkningsdata 2017–2018). Skillnaden mellan de preliminära uppgifterna och de slutgiltiga är inte betydande.

I samband med behandlingen av bokslutet konstaterar stadsstyrelsen att kommunstyrelsen enligt kommunallagen i verksamhetsberättelsen ska lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat.

Resultaten för affärsverken och de fonder som utgör självständiga balansenheter behandlas i deras egna bokslut i enlighet med bokföringsbestämmelserna.

Dessutom föreslår stadsstyrelsen stadsfullmäktige att 20 miljoner euro av de ackumulerade vinstmedlen i Helsingfors stads balansräkning överförs till innovationsfonden. En ökning av innovationsfondens kapital gör det möjligt att under fullmäktigeperioden genomföra utvecklingsprojekt, vilka under en viss tid realiserar stadsstrategin, t.ex. testverksamhet inom digitaliseringsprogrammet med företag och övriga partner. En ändring av fondens stadgar föreläggs stadsfullmäktige separat.

Innovationsfondens fria kapital var i mars 2019 ca 12 miljoner euro. Den årliga användningen har varierat, under de senaste åren då projektsökningar ordnats har den varit 3–3,5 miljoner euro.

Stadsstyrelsen föreslår vidare stadsfullmäktige att 10 miljoner euro av de ackumulerade vinstmedlen i Helsingfors stads balansräkning överförs till fonden för idrotts- och friluftsanläggningar. Det är viktigt att öka fondens kapital för att kunna finansiera pågående idrottsprojekt (bl.a. Urhea-halli). Det fria kapitalet i fonden för idrotts- och friluftsanläggningar var i mars 2019 ca 10 miljoner euro.

Kaupunginhallitus 10.06.2019 § 427

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto päättää

- hyväksyä kaupungin vuoden 2018 tilinpäätöksen siten, että tilikauden tulos ennen varausten ja rahastojen muutoksia on 386 782 745,66 euroa.

- hyväksyä tilikauden tuloksen käsittelystä liikelaitosten ja talousarvion ulkopuolisten rahastojen osalta seuraavasti:

Alla olevien liikelaitosten yli-/alijäämä siirretään ko. liikelaitoksen johtokunnan esityksen mukaisesti ko. liikelaitoksen taseen omaan pääomaan.

Alla olevien rahastojen yli-/alijäämä siirretään rahaston sääntöjen mukaisen ko. rahaston rahastopääomaan.

- hyväksyä muun toiminnan tilikauden tuloksen käsittelystä seuraavasti:

Edelleen kaupunginvaltuusto päättää, että innovaatiorahastoon siirretään Helsingin kaupungin taseeseen kertyneistä voittovaroista 20 miljoonaa euroa.

Edelleen kaupunginvaltuusto päättää, että urheilu- ja ulkoilulaitosrahastoon siirretään Helsingin kaupungin taseeseen kertyneistä voittovaroista 10 miljoonaa euroa.

18.03.2019 Ehdotuksen mukaan

Esittelijä

Lisätiedot

Ari Hietamäki, taloussuunnittelupäällikkö, puhelin: 310 36567

Detta beslut publicerades 04.07.2019

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften, som ska riktas till besvärsmyndigheten, ska uppges

I besvärsskriften ska ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om ändringssökandens talan förs av hans lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person.

I besvärsskriften ska vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden.

Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Ett elektroniskt dokument behöver emellertid inte kompletteras med en underskrift om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet.

Till besvärsskriften ska fogas

Rättegångsavgift

Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift på 260 euro för behandlingen av ärendet. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00