Vuoden 2020 talousarvioehdotuksen valmistelua koskeva lähetekeskustelu

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Enligt Helsingfors stads etablerade planeringspraxis för stadsfullmäktige årligen en remissdebatt om budgeten för följande år.

Förslaget till budget för år 2020 och ekonomiplan för åren 2020–2022 publiceras som borgmästarens förslag i oktober 2019 och kommer upp till behandling i stadsfullmäktige i november 2019.

Det är meningen att stadsstyrelsen ska behandla budgetramen samt anvisningarna för utarbetande av budgeten för år 2020 och ekonomiplanen för åren 2020–2022 senare under våren 2019. Ramen i anvisningarna för budgetarbetet utgår från de ekonomiska målen i strategin för fullmäktigeperioden, bokslutet 2018, budgeten för det pågående året och utgifterna, inkomsterna och verksamhetsmålen i ekonomiplanen för följande år samt från prognoserna om det allmänna ekonomiska läget och statens åtgärder som riktar sig till kommunekonomin enligt kommunekonomiprogrammet.

Uppgifterna om det ekonomiska utfallet för 2018 grundar sig på bokslutet för 2018 som stadsstyrelsen har godkänt 18.3.2019.

Det allmänna ekonomiska läget

Enligt finansministeriets konjunkturöversikt från april 2019 ökade Finlands BNP med 2,3 procent 2018. Tillväxten har inte varit lika kraftig som under 2016 och 2017 då ökningen uppgick till nästan tre procent. Den ekonomiska tillväxten 2018 fördelade sig jämnt i industrin samt bygg- och servicebranschen. Ökningen av BNP förutspås avta under åren 2019–2021, till ca 1,7 procent 2019, till 1,4 procent 2020 och ytterligare till 1,2 procent 2021. Tillväxten bromsas upp av de sänkta bostadsinvesteringarna och de allt fler handelshindren.

Den globala ekonomiska tillväxten kommer att avmattas under de närmaste åren. Under 2018 har de ekonomiska utsikterna för euroområdet försvagats. I synnerhet industrin har ett minskat förtroende för den ekonomiska utvecklingen. Det förutspås att Tysklands och Frankrikes tillväxt blir långsammare. De ekonomiska utsikterna för Storbritannien överskuggas av den osäkerhet som följer av Brexit. I Asien förväntas den japanska och kinesiska ekonomiska tillväxten avta. Utsikterna för den kinesiska exporten överskuggas av spänningarna med USA de närmaste åren.

USA:s ekonomi är klart på väg uppåt, men den ekonomiska tillväxten förutspås avta under de närmaste åren. Tillväxten upprätthålls särskilt av privatkonsumtionen och den goda sysselsättningen.

Finlands exportefterfrågan och prognosen för exporten förväntas växa långsammare än världshandeln. Den försvagade exporten beror delvis på de försämrade ekonomiska utsikterna i det viktiga exportlandet Tyskland. Finlands varuexport upprätthålls bland annat av de fartygsorder som levereras i jämn takt under kommande år och serviceexporten främjas av den kraftiga tillväxten av motorfordonsexporten.

Den privata konsumtionen förväntas öka med 1,8 procent under 2019. År 2019 stöder både den höjda inkomstnivån och den förbättrade sysselsättningen den privata konsumtionens tillväxt. Lönesumman stiger med närmare 4 procent. Reellt sett fortsätter tillväxten i hushållens disponibla inkomster då inflationen alltjämt är långsam. De ökade sociala inkomstöverföringarna stöder också tillväxten i hushållens disponibla inkomster, eftersom pensionsinkomsterna fortsätter sin starka tillväxt, i snitt med en takt på mer än tre procent per år. De minskade arbetslöshetsutgifterna bromsar upp ökningen av inkomstöverföringarna. Under 2020 och 2021 påverkas ökningen av lönesumman av att inkomstnivån fortsätter att tillta snabbt. Inkomstnivån ökar tillfälligt snabbare när semesterpenningen i den offentliga sektorn återställs 2020.

Hushållens skuldsättning i relation till de disponibla inkomsterna fortsätter med stöd av den låga räntenivån och det goda sysselsättningsläget. Skuldsättningens tillväxttakt avtar när effekten av de faktorer som stöder skuldsättningen minskar.

Tillväxttakten avtar hela tiden fram till 2021 på grund av främst att bostadsinvesteringarna går tillbaka från den osedvanligt höga nivån på 46 000 bostäder, till den nästan normala nivån på ca 30 000 bostäder. Däremot förväntas det att investeringarna i reparationer håller sig stabila och även växer med en årlig takt på 1–2 procent.

Den ekonomiska tillväxten avtar. Industriföretagens förväntningar på produktionen dämpades under 2018 och det fanns fler hinder för tillväxten och en ökad brist på arbetskraft i bygg- och servicebranschen samt färre bygglov beviljades. Produktionen i byggbranschen ökade med över 3,0 procent 2018, vilket stöddes av de pågående byggprojekten. Byggandet förväntas fortsätta aktivt i tillväxtcentrumen under de kommande åren.

Under 2018 och 2019 ökar tillväxten i ekonomin allt starkare på grund av den ökade industriella produktionen. Bakom tillväxten ligger en stark orderstock i industrin som talar om en stor internationell efterfrågan, framskridandet av ett stort antal offentliga och privata byggprojekt som inletts samt en strukturell förändring av ekonomin som syns som en stark efterfrågan av privat service.

De privata tjänsterna utgör grunden för den ekonomiska tillväxten under 2020 och 2021. Konjunkturen för privata tjänster är bra just nu och försäljningen ökar. Hushållens positiva inkomstutveckling stöder serviceproduktionen. Den internationella efterfrågan ökar den utländska och indirekt även den inhemska serviceproduktionen som betjänar efterfrågan. Serviceproduktionen har ökat i ett sträck i mer än tre år och förra året var tillväxten fortfarande 1,5 procent. Produktionsökningen har varit snabb i den privata sektorn men måttlig i den offentliga sektorn. Näringslivets tjänster har ökat mest. Även försäljningen av konsumenttjänster har ökat när köpkraften förbättrats.

Sysselsättningsgraden ökade 2018 och det finns goda förutsättningar för att sysselsättningen ska fortsätta öka under 2019 och 2020. Sysselsättningsgraden förutspås stiga till 72,7 procent under 2019 och ytterligare till 73,2 procent 2020. Arbetslösheten väntas ligga kvar på en rätt hög nivå, men antalet arbetslösa och långtidsarbetslösa har minskat och antalet väntas minska så att arbetslöshetsgraden sjunker till 6,3 procent 2019 och ytterligare till 6,1 procent 2020.

Den offentliga ekonomin kommer fortfarande att vara i strukturell obalans. Den offentliga ekonomin försvagas i och med att befolkningen åldras, vilket ökar pensions-, vård- och omsorgsutgifterna. Den statliga ekonomin visar fortfarande ett underskott 2019, men statens underskott minskar eftersom utgiftsökningen dämpas av regeringens gradvis ökande anpassningsåtgärder samt då de extra utgifterna till följd av spetsprojekten försvinner. De sänkta arbetsgivaravgifterna som ingår i konkurrenskraftsavtalet och de tillfälliga nedskärningarna av semesterpenningen har minskat de löntagarersättningar som staten betalar under de senaste åren. Ersättningarna för löntagare ökar när semesterpenningen inom den offentliga sektorn återställs 2020.

Byggande av bostäder och affärslokaler

Byggandet fortsatte på en rekordhög nivå 2018.

Nivån på färdigbyggda verksamhetslokaler (415 511 m² vy) var synnerligen hög 2018. Under 2018 färdigställdes bl.a. köpcentret Redi, det första skedet i yrkeshögskolan Metropolias campus i Kvarnbäcken samt det nya Barnsjukhuset. Det beviljades en aning färre bygglov (271 446 m² vy) än föregående år. Påbörjade byggarbeten nådde den högsta nivån under 2010-talet (369 472 m² vy).

Byggandet av bostäder fortsatte på en rekordhög nivå. Vid årsskiftet 2018 höll man på att bygga 10 032 bostäder vilket var märkbart fler än under tidigare år. Vid de två föregående årsskiftena höll man på att bygga ca 7 000 bostäder. Helsingfors hade som mål att bygga 6 000 bostäder år 2018. Som en följd av den kraftiga urbaniseringen och den goda situationen för tomter, detaljplaner och byggbarhet började man i Helsingfors bygga totalt 7 943 bostäder under 2018 och 4 843 bostäder blev klara. Totalt 7 109 bygglov beviljades för att bygga bostäder.

Av de färdigställda bostäderna var 22,0 procent (1 066 bostäder) hyresbostäder med statligt stöd, 27,9 procent bostäder med hybridfinansiering och 50,1 procent oreglerad bostadsproduktion. Produktionen av hybridfinansierade bostäder bestod huvudsakligen av bostadsrätter (715) samt hitas- och prisreglerade bostäder (589). Av den färdigställda oreglerade produktionen färdigställdes 859 hyresbostäder och 1 567 ägarbostäder.

Av de färdigställda bostäderna var 30,6 procent stadens egen produktion (1 480 bostäder). Av dessa var 582 bostäder ARA-hyresbostäder med statligt stöd för Helsingfors stads bostäder Ab, 563 bostadsrättsbostäder för Helsingfors stads Bostadsrätt Ab och 335 hitas-bostäder. Sammanlagt 1 534 bostäder började byggas som stadens egen produktion.

Bostadsproduktionens målsättning för 2019 är 7 000 bostäder. På grund av den höga nivån på beviljade bygglov 2018 kan man anta att bostadsproduktionen håller sig på en hög nivå även under det pågående året. Det största antalet bostäder som började byggas per område var Fiskehamnens 1 749 bostäder. Ett betydande antal bostäder började byggas också på Busholmen (1 140 bostäder), i Hertonäs (693 bostäder), i Böle (692 bostäder) och i Kronbergsstranden (595 bostäder).

Bokslut 2018

Räkenskapsperiodens resultat var 386,6 miljoner euro, vilket var 199 miljoner bättre än i budgeten. År 2018 var positivare för Helsingfors stads ekonomi än man utgått från i budgeten. Stadens verksamhetsbidrag utföll bättre än budgeterat och skatteintäkterna ökade mer än väntat. Ränteutgifterna var däremot mindre än budgeterat. Årsbidraget var 752 miljoner euro, vilket är 206 miljoner euro högre än i budgeten men klart svagare än föregående år (838 miljoner euro 2017).

Stadens externa omkostnader ökade med 2,8 procent från föregående år. Utfallet för stadens omkostnader var 38 miljoner euro lägre än budgeterat.

Utgifterna enligt det ekonomiska målet som mäts enligt driftsekonomins verksamhetsutgifter i stadsstrategin ökade med ca 2,0 procent 2018. Dessa utgifter blev 58 miljoner euro mindre än budgeterat. Anslagen underskreds delvis på grund av vissa centralt reserverade anslag som underskreds (bl.a. de centraliserade utgifterna för datateknik samt ändringar i periodiseringen av personalutgifter) samt då kostnaderna för val utföll lägre än budgeterat (inget landskapsval 2018 och endast en omgång i presidentvalet): I stadsmiljösektorn blev dessutom utfallet för vissa utgifter mindre än budgeterat (personalutgifterna för budgetmomentet stadsstruktur, bostadsproduktionens utgifter samt bidraget till HST).

Skatteintäkterna uppgick till 3 416,6 miljoner euro, dvs. de totala skatteinkomsterna var 83,6 miljoner euro högre än budgeterat. Då man räknar med samfundsskatter och fastighetsskatter ökade skatteintäkterna med 1,1 procent jämfört med föregående år. Från och med ingången av 2018 sänktes Helsingfors kommunalskattesats med en halv procentenhet.

Eftersom årsbidraget under de senaste året förblivit högt har det varit möjligt för staden att finansiera en allt större del av investeringarna med inkomstfinansiering. Under strategiperioden 2017–2021 är målet att finansiera investeringarna med inkomstfinansiering, så att lånebeståndet per invånare inte ökar.

Utfallet för stadens investeringar 2018 var 625 miljoner euro när affärsverkens investeringar beaktas (närmast affärsverket HST:s investeringar i kollektivtrafik), alltså nästan på samma nivå som föregående år (621 miljoner euro 2017). I budgetens investeringsdel har det reserverats anslag på 571,5 miljoner euro, exklusive affärsverken. Investeringsdelens disponibla anslag efter att överskridningsrätter beviljats för budgetåret med anledning av föregående års outnyttjade anslag och av andra orsaker uppgår till sammanlagt 694,3 miljoner euro, varav sammanlagt 516 miljoner euro, eller 74,0 procent, förbrukades. I budgeten hade reserverats sammanlagt 181,7 miljoner euro för affärsverkens investeringar, utfallet blev 109,1 miljoner euro, dvs. 60,0 procent.

Kassaflödet för verksamheten och investeringarna var positivt och uppgick till 150,7 miljoner euro 2018. Detta centrala nyckeltal som beskriver stadens ekonomi blev svagare än föregående år (245 miljoner euro 2017). Det lägre årsbidraget var orsak till att nivån blev lägre 2018.

Inga nya långfristiga budgetlån lyftes under 2018. Stadens lånestock sjönk till 1 100 miljoner euro (inkl. HST:s lån från penninginstitut). Långfristiga lån amorterades för sammanlagt 106 miljoner euro, vilket finansierades med det positiva kassaflödet från verksamheten och investeringarna. Stadens egentliga egna likvida medel minskade under 2018 med sammanlagt 75 miljoner euro. Kassan minskade på grund av den svagare nivån på verksamhetens och investeringarnas kassaflöde jämfört med föregående år, amortering av långfristiga lån och ökad utlåning (en betydande del till Stadionstiftelsen som ingår i stadskoncernen).

Befolkningsutveckling 2013–2018 och prognos 2019–2020

Antalet invånare i Helsingfors uppgick till 648 042 vid årsskiftet 2018/2019 och befolkningen ökade i fjol med 4 770 personer, dvs. 0,74 procent. Befolkningen i Helsingfors ökade med i genomsnitt 7 200 invånare per år under tiden 2013–2018. Mest ökade befolkningen under 2013, med 8 700 personer.

Befolkningsökningen i Helsingfors mattades av förra året trots att nettoinflyttningen från utlandet ökade med mer än tusen personer från föregående år (totalt över 3 000 personer). Däremot ökade nettoutflyttningen till Helsingforsregionens kommuner med 3 000 personer, varav 2 000 invånare till Vanda. Från övriga kommuner blev nettoinflyttningen 5 500 invånare, vilket ligger på tidigare års genomsnittsnivå även om det är 800 personer färre än de exceptionellt höga siffrorna året innan.

Trots befolkningsökningen var antalet nyfödda 240 lägre än 2017, och enligt de preliminära uppgifterna från inledningen av detta år ser nativiteten ut att fortsätta sjunka.

Befolkningsökningen förutspås uppgå till sammanlagt 6 300 personer detta år, vilket innebär en befolkningsökning på 0,97 procent. Antalet invånare beräknas vid utgången av året uppgå till 654 300. År 2020 förväntas ökningen bli 7 000 invånare, dvs. 1,07 procent. Denna tillväxtprognos är 750 personer mindre än i prognosen från sommaren 2018.

Antagandet om att befolkningstillväxten avtar från föregående år grundar sig på att befolkningsökningen i januari–februari 2019 var 400 personer mindre än föregående år.

Tabell 1. Invånarantal 31.12.2013–2018, uppskattning 31.12.2019–2020 samt förändring av invånarantalet 2013–2020.

Den sjunkande nativiteten inverkar fort på hur antalet barn för småbarnspedagogiken utvecklas. Enligt befolkningsprognosen för Helsingfors 2018 utgår man från fertilitetstalets genomsnitt för 2015–2017. I januari 2019 gjordes en alternativ prognos, enligt vilken antalet nyfödda minskar med 600–650 barn per år eftersom den totala fertilitetsprognosen sänktes med 6,5 procent. Enligt den officiella statistiken som utarbetats 2018 ökar antalet 1–6-åringar fortfarande och vid utgången av 2019 är det 450 fler barn än vid utgången av 2018 och ytterligare 680 barn fler 2020. I prognosen baserad på en lägre nativitet börjar antalet barn i dagvårdsåldern däremot sjunka och är 2019 sammanlagt 530 barn färre än vid utgången av 2018 och 2020 ytterligare 1 100 färre barn än under 2018. Differensen mellan dessa prognoser visar på 4 500 barn i mitten av 2020-talet.

Tabell 2.1. Barn i daghemsåldern 31.12.2013–2018, prognos från 2018 samt prognos baserad på lägre nativitet.

Tabell 2.2. Differens: Minskad nativitet - prognos 2018

Antalet barn i grundskoleåldern ökade med 1 900 personer 2017 och 1 570 personer 2018. Tillväxten förväntas uppgå till 1 500–1 650 personer under 2019–2020 varefter tillväxten avtar men fortfarande ökar med 1 000 personer 2023.

Tabell 3. Åldersgruppen grundskolebarn 31.12.2013–2018 och prognos från 2018

Åldersgruppen för andra stadiet, 16–18-åringarna, har förblivit på nästan samma nivå 2017–2018 och förutspås hålla sig på samma nivå också 2019. Åldersgruppen förutspås växa med 270 personer år 2020 och därefter i en takt på 500–600 personer per år.

Tabell 4. Åldersgruppen för andra stadiet 31.12.2013–2018 och prognos från 2018

Den pensionerade befolkningen har årligen ökat med mer än 2 000 invånare och detta förutspås fortsätta under hela den granskade perioden 2019–2024.

Inom åldersgruppen sker en betydande förändring då antalet 64–65-åringar förutspås öka långsammare och antalet över 75-åringar snabbare. Denna åldersgrupp ökade förra året med 1 400 personer och under åren 2021–2022 förväntas ökningen överstiga 3 000 personer per år.

Också antalet personer som fyllt 85 börjar accelerera under de första åren på 2020-talet.

Tabell 5.1. Över 65-åringar 31.12.2013–2018 och prognos 2019–2024

Tabell 5.2. Befolkningsökning 2013–2018 och prognos 2019–2024

Stadsstrategi och målsättningar som styr ekonomiförvaltningen

Stadsfullmäktige godkände 27.9.2017 stadsstrategin för åren 2017–2021. Helsingfors stadsstrategi 2017–2021 ersätter separata program och motsvarande. I strategin finns målsättningar för totalinvesteringar, utdelningen av samfundsskatten, den totala produktiviteten och kostnader per enhet.

Enligt stadsstrategin ska stadens ekonomi skötas ansvarsfullt, hållbart och produktivt. Genom strategin bör man säkerställa att de ekonomiska målsättningarna förverkligas i budgetberedningen. Syftet är att se till att kommuninvånarna garanteras service på lång sikt och att staden bibehåller sin konkurrenskraft som företagens säte. Man sörjer för den växande stadens investeringsförmåga genom att under strategiperioden dimensionera de totala investeringarna till en nivå som kan finansieras med intern finansiering, så att lånebeståndet per invånare inte ökar. Den kommunala utdelningen av samfundsskatten borde stiga till en nivå på över 30 procent under fullmäktigeperioden.

Staden förbättrar sin totalproduktivitet genom att en årlig ökning på 0,5 procent i totalproduktiviteten används för att täcka en del av de ökade omkostnaderna som befolkningsökningen orsakar. Målsättningen för kostnaderna per enhet motsvarar medeltalet för övriga stora städer.

Enligt de färskaste prognoserna för befolkningstillväxten blir den befolkningsökningsprocent som används vid kalkyleringen av stadsstrategins mål 0,74 år 2019 (1,19 i 2019 års budget) och 0,97 år 2020 (1,18 i ekonomiplanen för 2020).

Enligt den färskaste prognosen från april beräknas förändringen i prisindex för bastjänster bli 2,4 procent år 2019 (2,1 procent i 2019 års budget) och 3,0 procent år 2020 (2,6 procent i ekonomiplanen för 2020).

Med hänsyn till befolkningsökningen och prisindex för bastjänster enligt kalkylerna ovan blir den ökning i omkostnaderna som stadsstrategin medger (med beaktande av interna anslag och granskat exklusive affärsverk och fonder) 2,64 procent år 2019 (2,79 procent i 2019 års budget) och 3,47 procent år 2020 (3,28 procent i ekonomiplanen för 2020).

Nivån för reparationsinvesteringar i stadens servicelokaler ska bibehållas på nuvarande nivå enligt den framtida fastighetsstrategin, för att säkerställa att lokalnätet kan användas effektivt. Prioriteter är lokalernas trygghet och hälsosamhet. Investeringar orsakade av reparationer som gäller inomhusluften höjer inte den gängse hyra som tas ut för lokalerna.

Stadsstyrelsen godkände (12.3.2018 och 18.3.2019) stadsstrategins mätare på stadsnivå. Stadens mätare följs upp som en del av den årliga uppföljningen av ekonomin och verksamheten.

Planeringen under fullmäktigeperioden

Stadsstrategin styr planeringen under fullmäktigeperioden. Utifrån stadsstrategin har man startat följande gemensamma projekt inom staden: lösningen på de ungas marginalisering (Mukana-programmet, Stn 11.2.2019), ledarstrukturen för främjandet och samordningen av hälsa och välfärd (Stn 14.5.2018), förutsättningarna för ett utvidgat promenadcentrum och en underjordisk matargata samt beredningen av en fastighetsstrategi, ett motions- och rörlighetsprogram (Stn 3.12.2018), en strategi för det havsnära Helsingfors (Stn 11.3.2019), förberedelsen av de markpolitiska riktlinjerna (Stn 1.4.2019) och åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 (Stn 10.12.2018). De strategiska projekten presenterades för stadsfullmäktige på ett seminarium 31.1.2019.

Genom samarbetet mellan sektorerna identifierades i stadsstrategin gemensamma teman för sektorerna. Dessa kräver en gemensam planering av staden för budgeten 2020 och ekonomiplanen 2020–2022. De identifierade temana är kunderfarenheter och -nöjdhet, främjande av välfärd och hälsa (barn och unga, äldre) delaktighet, tjänsternas tillgänglighet, sysselsättning, näringspolitiska åtgärder, hobbyverksamhet, livskraftiga stadsdelar, planering av boulevarder, trafiksystem samt användningen av stadens lokaler.

I enlighet med stadsfullmäktiges strategiska beslut (Stge 27.9.2017) gör man i mitten av fullmäktigeperioden en granskning av hur genomförandet har fortskridit. Stadsfullmäktige ordnar ett seminarium om detta tema 13–14.6.2019, och för seminariet prepareras material om hur genomförandet av strategin har framskridit. För seminariet förbereds dessutom en bedömning av hur det nya ledarskapssystemet och sektormodellen från 2017 fungerar och har lyckats, i enlighet med beslutet ovan.

Fortsatta åtgärder

Stadsstyrelsen konstaterar att i samband med beslutet om verkställighet av detta ärende kommer diskussionsprotokollet från remissdebatten att skickas till nämnderna och direktionerna och till sektorerna, förvaltningarna och affärsverken för att användas då de gör upp budget.

Kaupunginhallitus 08.04.2019 § 232

Päätös

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Tero Niininen, erityissuunnittelija, puhelin: 310 25915

Detta beslut publicerades 10.05.2019

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen