Asemakaavan muutos, nro 12722, Malmi tontti 38024/1, Rapakivenkuja 2, Asunto Oy Rapakivenkuja 2
Detaljplaneändring för Örstensgränden 2 i Rönnbacka (nr 12722)
Beslut
Stadsfullmäktige godkände detaljplaneändring för tomten 1 i kvarteret 38024 i 38 stadsdelen (Malm, Rönnbacka) enligt ritning nr 12722, daterad 24.5.2022 och ändrad 28.2.2023, och på de grunder som framgår av detaljplanebeskrivningen.
Beslutet stämmer överens med förslaget.
Detaljplanelösningens centrala innehåll
Detaljplaneändringen gäller en stor tomt som planlagts för bostadsbruk vid Örstensgränden 2 i norra delen av Rönnbacka. På tomten, som ligger i ett skyddsområde, planeras två nya flervåningshus. Målet är att komplettera bostadstomten på ett sätt som passar in i den värdefulla stadsbilden.
I detaljplanen har man strävat efter att lösa frågan om hur sådant kompletteringsbyggande som är viktigt för områdets livskraft kan placeras i området samtidigt som man accepterar en viss grad av tidsmässig skiktning i byggnadsbeståndet. I projektet utnyttjas aktuella teman kring byggande såsom träbyggande och metoder för grön- och landskapsbyggande. Samtidigt förbättras förhållandena på gården.
Med detaljplanen får området nya tillgängliga bostäder och blir något mindre glest.
Den nya bostadsvåningsytan uppgår till 2 980 m² och antalet invånare ökar med cirka 75. Tomtens exploateringstal växer från cirka e = 0,38 till cirka e = 0,58.
Beslut som detaljplanelösningen bygger på
Enligt Generalplan 2016 för Helsingfors är det fråga om ett bostadsdominerat kvartersområde med beteckningen A3 och till en liten del med beteckningen A2. Det är möjligt att planera en mer effektiv tomtanvändning i området jämfört med nuläget, eftersom kvarterseffektiviteten på A3-områden i huvudsak är e = 0,4–1,2. Av grundad anledning kan den kvartersspecifika exploateringen också vara större. I nordväst gränsar planeringsområdet till en grönförbindelse som antecknats i generalplanen.
Enligt den underjordiska generalplanen för Helsingfors 2021 finns det en underjordisk tunnel på området. Tunnelns existens ska beaktas och dess förutsättningar att fungera och utvecklas ska tryggas. Inga nya reserveringar har planerats. Den aktuella detaljplanelösningen stämmer överens med de ovannämnda generalplanerna.
Detaljplanen bidrar till att staden kan uppnå sina strategiska mål genom att främja bostadsproduktion vid goda kollektivtrafikförbindelser, förstärka stadsdelens livskraft och karaktär samt förebygga segregation mellan olika områden.
Stadsstyrelsen beslutade 6.6.2022 (§ 429) reservera detaljplaneområdet för Lehto Asunnot Oy, som genomför projektet.
Områdets förutsättningar och nuläge
Förorten Rönnbacka är ett av de första exemplen på områdesbyggande i Finland. Området planlades i början av 1960-talet i ett ståtligt skogslandskap. Områdets detaljplanemässiga lösning är ritad av arkitekt Olli Kivinen. Rönnbacka är en byggd kulturmiljö av riksintresse, m.a.o. ett RKY-område. Den internationella organisationen Docomomo, som arbetar för att bevara modern arkitektur, har godkänt Rönnbacka till sitt urval av betydande modernistisk arkitektur i Finland.
Rönnbacka är Helsingfors första bostadsområde från 1960-talet som i sin helhet har skyddats i en detaljplan (år 2008).
På Örstensgränden intill tomtens gräns ligger Gasgrids högtrycksledning för överföring av naturgas DN 400, vars fem meter breda område med begränsad nyttjanderätt delvis sträcker sig till tomten på Örstensgränden 2. Denna del av nätverket av överföringsledningar är byggd på 1980- och 1990-talen i enligt med dåtida författningar, byggnadsstandarder och bestämmelser om naturgas. Genom tomten går HRM:s tunnel för avloppsvatten, som är i bruk.
Helsingfors stad äger marken. Detaljplanen har utarbetats på ansökan och innehållet har diskuterats med den sökande.
Kostnader för detaljplanelösningen
Genomförandet av detaljplanelösningen medför kostnader för staden för att en högtrycksledning för överföring av naturgas ska flyttas. Kostnaderna preciseras under loppet av år 2023. Detaljplanelösningen höjer områdets värde. Värdet på den byggrätt som planläggs är grovt uppskattat 1,5 miljoner euro. Den sökande och den som genomför projektet har 2.7.2019 undertecknat ett projekt- och samarbetsavtal. Enligt avtalet ska den som genomför projektet, Lehto Asunnot Oy, betala den sökande, Asunto Oy Rapakivenkuja 2, ersättning för överlåtelse av byggrätt.
Växelverkan under beredningen av detaljplanen
Den bifogade rapporten om växelverkan innehåller sammandrag av de ställningstaganden från myndigheter och åsikter från intressenter som kommit in under beredningen av detaljplanen, samt bemötandena till påpekandena i dessa. I rapporten behandlas bland annat de motiveringar som stöder att kompletteringsbyggande planeras på en tomt som är skyddad i detaljplanen som ett arkitektoniskt värdefullt objekt.
Myndighetssamarbete
I samband med beredningen av detaljplanen har man samarbetat med olika parter inom stadsmiljösektorn samt med följande parter:
- Helen Ab
- Helen Elnät Ab
- samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT)
- samkommunen Helsingforsregionens miljötjänsters (HRM) vattenförsörjning
- Museiverket
- Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen)
- fostrans- och utbildningssektorn
- kultur- och fritidssektorns stadsmuseum
- Gasgrid oy
Myndigheternas ställningstaganden om programmet för deltagande och bedömning samt om beredningsmaterialet gällde skyddsmålsättningarna i Rönnbacka, trafikbuller och partikelutsläpp från trafiken samt trafikarrangemangen vid Örstensgränden. De frågor som presenterats i ställningstagandena har beaktats i detaljplanearbetet så att man försökt anpassa placeringen av nybyggnaderna och byggnadernas formspråk till områdets värdefulla miljö. Man har strävat efter att minska på olägenheterna från trafiken jämfört med nuläget genom att bland annat placera de nya byggnaderna och konstruktionerna så att de skyddar gårdsområdet.
Åsikter
Åsikterna om programmet för deltagande och bedömning och om beredningsmaterialet gällde huvudsakligen samma synpunkter som myndigheternas ställningstaganden. Åsikterna gällde å ena sidan trafikmiljön i området och dess miljökonsekvenser och å andra sidan områdets skyddsmål. I en del av åsikterna förhöll man sig rätt så positiv till kompletteringsbyggandet och ansåg att det är motiverat i stambanans verkningsområde. Kompletteringsbyggandet ansågs medföra möjligheter inte bara för områdets allmänna utveckling utan också att bevara eller förbättra servicenivån i området. De kritiska åsikterna gällde bland annat byggandet i förhållande till skyddsbestämmelserna i detaljplanen samt byggandets inverkan på boendemiljön och trafiken. En likvärdig behandling av husbolag gällande möjligheterna att bygga lyftes också fram i en del av åsikterna.
Åsikterna är samstämmiga med myndigheternas ställningstaganden och har beaktats i detaljplanearbetet genom att anpassa det nya byggandet så väl som möjligt till områdets värdefulla miljö samt genom att minska på de olägenheter som trafiken för med sig.
Det lämnades in tio skriftliga åsikter, varav en var en petition (undertecknad av totalt 91 personer).
Förslaget till detaljplan offentligt framlagt (MBL 65 §)
Detaljplaneförslaget var offentligt framlagt 13.1–11.2.2022, vilket kungjordes i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen.
Det gjordes tolv anmärkningar mot detaljplaneförslaget. Anmärkningarna kom från Pihlajamäki-seura ry, Docomomo Suomi Finland ry, Finlands Arkitektförbunds underavdelning Rakennusperintö-SAFA, de närmaste grannhusbolagen och deras invånare samt ett antal privatpersoner. Anmärkningarna gällde bland annat planändringens förhållande till skyddsbestämmelserna i detaljplanen för området samt byggandets inverkan på boendemiljön och trafiken. Även en likvärdig behandling av husbolag och inställningen till när kompletteringsbyggande överlag är berättigat lyftes fram i en del av anmärkningarna. En anmärkning handlade om hur glasytorna påverkar fåglarnas levnadsförhållanden.
Följande aktörer gav utlåtande om detaljplanen: Helen Elnät Ab, HRT, HRM och NTM-centralen samt stadsmuseet.
NTM-centralens påpekanden gällde det problematiska i att kompletteringsbygga i en byggd kulturmiljö av riksintresse (RKY) som är skyddad i detaljplanen. Till följd av detta ifrågasatte NTM-centralen projektets överensstämmelse med markanvändnings- och bygglagen. NTM-centralen uppmärksammade också bullerolägenheter som orsakas av trafiken. Stadsmuseet underströk vidare de arkitektoniska och landskapsmässiga skyddsvärden som bekräftats i detaljplanen för Rönnbacka och ansåg att detaljplaneförslaget inte i tillräcklig utsträckning gör det möjligt att bevara dem.
I utlåtandena behandlades också verksamhetsförutsättningarna för kollektivtrafiken på smala gatuavsnitt samt de krav som de nuvarande nätverken för teknisk försörjning ställer.
Fostrans- och utbildningssektorn och kultur- och fritidssektorns idrottstjänster meddelade att de inte har någonting att yttra.
Åtgärder efter att detaljplaneförslaget varit offentligt framlagt
I rapporten om växelverkan anges anmärkningarna och myndighetsutlåtandena om detaljplaneförslaget i sammandrag, samt bemötandena till påpekandena i dessa.
Det som har framförts i påpekandena har beaktats med hänsyn till detaljplanens mål och i den mån det är ändamålsenligt.
I detaljplanekartans beteckningar eller bestämmelser och i det övriga materialet gjordes ändringar efter att detaljplanen varit offentligt framlagd. För ändringarna redogörs närmare i detaljplanebeskrivningens sista kapitel. De har också samlats i bilagorna över ändringar (Tehdyt muutokset).
De ändringar som gjorts efter det offentliga framläggandet har diskuterats med berörda parter.
Detaljplaneläggningstjänstens skrivelse till stadsstyrelsen 5.3.2023
Efter att nämnden behandlat detaljplaneförslaget och förslaget redan framskridit till stadsstyrelsen för behandling kom det fram att man i den tidigare beredningen inte hade beaktat de nuvarande bestämmelserna om skyddsavståndet för högtrycksledningar för överföring av naturgas i nybyggnation.
Detaljplaneförslaget återremitterades till stadsmiljösektorn för ny beredning, och efter utredningar gjorde detaljplaneläggningstjänsten ett korrigerat förslag till stadsstyrelsen om att godkänna detaljplanen.
I skrivelsen konstateras att man följande bestämmelse har lagts till i detaljplanekartan: "De detaljplansenliga nya bostadsbyggnaderna i kvarter 38024 får inte tas i bruk, förrän den högtrycksledning för överföring av naturgas som ligger i närheten av i området har omplacerats på ett sådant sätt, att de begränsningar som orsakas av den och dess apparatur inte riktas till de byggnader som planen möjliggör."
Detaljplanekartan, detaljplanbeskrivningen och rapporten om växelverkan har ändrats enligt det ovanstående 28.2.2023. Detaljplaneläggningstjänstens skrivelse finns som bilaga 6.
Ändringen i planen är inte väsentlig och detaljplaneförslaget behöver därför inte läggas fram på nytt. De som ändringen berör har blivit separat hörda.
Närmare motiveringar för detaljplanelösningen
Den 14 år gamla skyddsplanen baserade sig särskilt på områdets estetiska värden och imagefaktorer, men dess positiva konsekvenser och förväntningar har inte uppfyllts till alla delar. Invånarantalet i Rönnbacka har minskat med cirka 9 % och uppskattningen av området har inte heller synts i bostadspriserna.
Samtidigt hindrar detaljplanen för skydd av området bland annat reparationer som skulle göra de nuvarande byggnaderna tillgängligare, men också andra skyddsbestämmelser begränsar för sin del reparationsmöjligheterna och ökar kostnaderna för reparationer.
Det är endast möjligt påverka tillgänglighet, boendekomfort och bl.a. bullerstörningar med hjälp av genomtänkt nybyggnation på tomten. Först utreddes ett alternativ med mindre nybyggnation, men det visade sig inte vara ekonomiskt genomförbart. Det är inte heller ändamålsenligt att utreda möjligheterna till kompletteringsbyggande för hela det skyddade området på en gång, eftersom husbolagen framskrider i olika takt bland annat med renoveringar staden inte har närmare uppgifter om deras villigheten till kompletteringsbyggande.
Med dessa motiveringar bör lösningen i detaljplaneförslaget betraktas som den bästa möjliga sammanjämkningen mellan å ena sidan skyddsmålen och å andra sidan områdets livskraft och de mål för kompletteringsbyggande som nämns i stadens strategi. Genom detaljplanebestämmelser och placeringen av nybyggnaderna har man strävat efter att bevara områdets värden såsom markanvändnings- och bygglagen förutsätter.
Motiveringen till detaljplanelösningen framgår närmare av den bifogade detaljplanebeskrivningen.
Fortsatta åtgärder
För att trygga det nödvändiga skyddsavståndet mellan högtrycksledningen för överföring av naturgas DN 400, som ligger i planområdets influensområde och som Gasgrid Oy äger, och nybyggnationen har gasledningen granskats preliminärt inför flyttningen, och Helsingfors stad och Gasgrid har inlett ett samarbete för att flytta ledningen.
Kaupunginhallitus 24.04.2023 § 257
Päätös
Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:
Kaupunginvaltuusto hyväksyy 38. kaupunginosan (Malmi, Pihlajamäki) korttelin 38024 tontin 1 asemakaavan muutoksen 24.5.2022 päivätyn ja 28.2.2023 muutetun piirustuksen nro 12722 mukaisena ja asemakaavaselostuksesta ilmenevin perustein.
12.09.2022 Poistettiin
Esittelijä
Lisätiedot
Tanja Sippola-Alho, kaupunginsihteeri, puhelin: 09 310 36154
Kaupunkiympäristölautakunta 24.05.2022 § 319
Esitys
Kaupunkiympäristölautakunta esitti kaupunginhallitukselle
- 24.5.2022 päivätyn asemakaavan muutosehdotuksen nro 12722 hyväksymistä liitteen numero 3 mukaisesti. Asemakaavan muutos koskee 38. kaupunginosan (Malmi, Pihlajamäki) korttelin 38024 tonttia 1.
Lisäksi lautakunta päätti
- ettei ehdotusta aseteta uudelleen nähtäville
- antaa vuorovaikutusraportista ilmenevät vastineet valmisteluaikana esitettyihin mielipiteisiin, kannanottoihin sekä julkisena nähtävilläoloaikana saatuihin lausuntoihin ja muistutuksiin. Päätösasiakirjat ja vuorovaikutusraportti ovat luettavissa kaupunkiympäristön toimialan asiakaspalvelussa, Työpajankatu 8 (puh. 09 310 22111), sekä internet-sivuilla: Päätöksenteko
- ilmoittaa päätöksestään ja vuorovaikutusraportista muodostuvan MRL 65 §:n mukaisen kunnan perustellun kannanoton niille kaavasta muistutuksen tehneille, jotka ovat ilmoittaneet osoitteensa
- kehottaa asemakaavoituspalvelua laskuttamaan hakijalta kaavan hyväksymisen jälkeen kaavan laatimis- ja käsittelykustannukset seuraavasti:
- As. Oy Rapakivenkuja 2: 7 000 euroa.
Käsittely
Asian aikana kuultavana oli arkkitehti Johanna Mutanen. Asiantuntija poistui kuulemisensa jälkeen kokouksesta.
Esittelijä
Lisätiedot
Johanna Mutanen, arkkitehti, puhelin: 310 37299
Kaarina Laakso, tiimipäällikkö, teknistaloudelliset asiat, puhelin: 310 37250
Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 11.2.2022
Helsingin kaupunkiympäristön toimiala / Maankäyttö ja kaupunkirakenne / Asemakaavoitus on pyytänyt kaupunginmuseon lausuntoa Pihlajamäen Rapakivenkuja 2 koskevasta, 13.1.2022 päivätystä asemakaavan muutoksen ehdotuksesta. Perustehtävänsä mukaisesti kaupunginmuseo tarkastelee hanketta kulttuuriympäristön vaalimisen näkökulmasta ja esittää kantanaan seuraavaa.
Asemakaavan muutos koskee Malmin Pihlajamäen pohjoisosassa, osoitteessa Rapakivenkuja 2 sijaitsevaa korttelin 38024 tonttia 1. Suunnittelualuetta koskevan, 27.6.2008 voimaan tulleen Pihlajanmäen asemakaavan muutoksen mukaisesti tontti kuuluu asuinkerrostalojen AK/s-korttelialueeseen, joka on asemakaavahistoriallisesti, rakennustaiteellisesti ja kaupunkikuvallisesti merkittävää aluekokonaisuutta. Tontilla olevat, vuonna 1964 valmistuneet asuinkerrostalot on asemakaavassa suojeltu sr-2-merkinnällä. Taloja ympäröivillä piha-alueilla on merkintä s-5: ”Kaupunkikuvallisesti ja maisemarakenteen kannalta tärkeä puistopiha-alue. Alueen avoin ja puistomainen ilme tulee säilyttää.” Voimassa olevassa Helsingin yleiskaavassa (2016) suunnittelualue on merkitty A2- ja A3-merkinnöin asuntovaltaiseksi alueeksi, jota kehitetään pääasiassa asumisen, puistojen, virkistys- ja liikuntapalvelujen sekä lähipalvelujen käyttöön. Korttelitehokkuus on pääasiassa 0,4-1,2 ja osittain 1,0-2,0, mutta voi perustellusti olla tätä suurempikin. Suunnittelualuetta luoteispuolelta sivuaa myös yleiskaavaan merkitty viheryhteystarve. Asemakaavan muutoksen tavoitteeksi on asetettu asuintontin täydentäminen Pihlajamäen arvokkaaseen kaupunkikuvaan soveltuvalla tavalla. Tontille suunnitellaan kahta uutta asuinkerrostaloa. Uusille kerrostaloille muodostetaan omat tontit kuitenkin niin, että pihatoiminnot, pysäköinti sekä yhteis- ja aputilat voidaan järjestää tonteilla yhteisin järjestelyin. Tarkoituksena on myös pihan oleskelualueen terveellisyyden ja turvallisuuden parantaminen.
Esillä olevassa asemakaavan muutoksen ehdotuksessa suunnittelualueen käyttötarkoitus on säilytetty voimassa olevan asemakaavan mukaisena AK/s: ”Asuinrakennusten korttelialue, joka on osa asemakaavahistoriallisesti, rakennustaiteellisesti ja kaupunkikuvallisesti merkittävää aluekokonaisuutta.” Myös olevien rakennusten suojelumääräys on voimassa olevan asemakaavan mukainen sr-2: ”Rakennustaiteellisesti, kaupunkikuvallisesti ja asemakaavahistoriallisesti arvokas rakennus, jota ei saa purkaa. Rakennuksessa tehtävät korjaustyöt on tehtävä ensisijaisesti säilyneet, alkuperäistoteutuksen mukaiset rakennusosat korjaten. Julkisivuissa on sallittu ainoastaan betoni- ja sileät rappauspinnat. Julkisivujen muutostyöt on tehtävä siten, että ikkuna-aukotuksen ja parvekekaiteiden asema suhteessa julkisivupintaan säilyy alkuperäisenä tai alkuperäisen kaltaisena.” Piha-alueilla voimassa olevassa asemakaavassa oleva merkintä s-5 on poistettu, mutta sisällöltään samankaltainen määräys on esitetty yleisesti pihoja koskevaksi eli: ”Piha-alueen avoin ja puistomainen ilme tulee säilyttää.” Lisäksi on määrätty seuraavaa: ”Tonttien välisiä rajoja ei saa aidat. Rakentamatta jäävät tontinosat, joita ei käytetä kulkuteinä, leikkipaikkoina tai pysäköimiseen on istutettava. Tukimuurien tulee olla lautamuotilla valettua maalattua betonia tai luonnonkivimuuripintaa. Jätehuolto tulee järjestää keskitetysti jätehuoneisiin, syväkeräysastioihin tai jätekatoksiin.”
Uudisrakentamista varten on osoitettu kaksi uutta rakennusalaa, toinen aivan Rapakiventien ja Rapakivenkujan kulmauksesta ja toinen lyhyemmän olemassa olevan asuintalon kaakkoispuolelta ja sen linjassa, alkuperäistä viuhkamaista sommitelmaa noudattaen, nykyisen pysäköimispaikan kohdalta. Näillä uusilla rakennusaloilla rakennusten, rakennuksen tai sen osan suurin sallittu kerrosluku on neljä. Minkäänlaisia korko- tai korkeusasemia ei kuitenkaan ole määritelty. Kaupunkikuvaan ja rakentamiseen liittyen esitetään seuraavia määräyksiä: ”Rakennusten on oltava julkisivuiltaan ja rakenteiltaan pääosin puuta. Rakennusten julkisivujen tulee olla jäsenneltyjä vaakasuuntaisin aihein. Julkisivumateriaalin tulee olla valkoinen ja sileä. Päädyn enimmäisleveys on 12 m. Rakennuksissa tulee olla tasakatto tai loivasti vinot lappeet, jolloin katemateriaalin tulee olla sileä ja tummasävyinen. Autosuojissa katot tulee ensisijaisesti rakentaa viherkattoina. Oleskeluparvekkeet tulee sijoittaa ja tarvittaessa suojata siten, että niillä saavutetaan melutason ohjearvo päivällä ja yöllä. Parvekkeet tulee rakentaa yhtenäistä julkisivupintaa muodostavina. Kadunpuolisesta julkisivusta ulkonevat rakenteet, erkkerit ja parvekkeet saavat ulottua enintään 0,5 m katualueelle. Maantasoon ei saa muodostua parvekerakenteiden rajaamia käyttämättömiä tiloja. Asuinhuoneen lattian tulee olla vähintään 0,6 m kadun pintaa ylempänä huoneen pääikkunan avautuessa katualueelle. Ohjeellisella tontilla 7 asuntojen tulee avautua myös sellaisen julkisivun suuntaan, jolle ei ole asetettu äänitasoerovaatimusta.” Uudisrakennusten kokoon ja ilmeeseen vaikuttavat kuitenkin myös määräykset, joiden mukaan sivukäytävät ja ulkoportaat voidaan rakentaa kerrosalan ja rakennusalan estämättä ja asukkaiden yhteiseen käyttöön osoitettavat sauna-, varasto-, huolto- ja vapaa-ajan tilat ja pesulat sekä tekniset tilat saa rakentaa asemakaavaan merkityn kerrosalan lisäksi. Pysäköimispaikoille on osoitettu alueita osin nykyiseltä kohdin pisimmän lamellitalon koillispuolelta ja uusina paikkoina tontin koillisrajalta, rajan suuntaisina alueina. Tämän lisäksi tontin pohjoisosaan on osoitettu uusi aluerajaus a: ”Auton säilytyspaikan rakennusala, jolle saa rakentaa autosuojia. Alueelle saa rakentaa myös varastotiloja sekä jätehuollon a teknisen huollon tiloja. Tilat saa rakentaa asemakaavakarttaan merkityn kerrosalan lisäksi.” Idemmän uudisrakennuksen rakennusalan viereen on merkitty leikki- ja ulko-oleskelualueeksi varattu likimääräinen alueen osa. Aivan suunnittelualueen ja tontin pohjoisreunaan on voimassa olevan asemakaavan mukaisesti esitetty merkintää puilla ja pensailla istutettava alueen osa. Tämän eteläpuolelle on määritelty paikka vähintään 2 m korkea melua estävälle aidalle, rakennelmalle tai maaston muodostamalle esteelle. Myös oleville, suojelluille rakennuksille ja uudisrakennuksille on osoitettu rakenteiden ääneneristävyysvaatimuksia.
Asemakaavan osallistumis- ja arviointisuunnitelmavaiheessa kaupunginmuseo toi esiin Pihlajamäen 1960-luvulla rakennetun alueen voimassa olevan, 11.6.2010 lainvoimaisuuden saaneen asemakaavan taustoja ja tavoitteita sekä alueen moninaisia arvoja, joita asemakaavalla on pyritty vaalimaan ja turvaamaan. Kaupunginmuseo totesi erittäin haastavaksi tavoitteen sijoittaa täydennysrakentamista paikkaan, johon kattaviin selvityksiin perustuneessa, voimassa olevassa asemakaavassa, ei minkäänlaista täydennysrakentamisen mahdollisuutta ole esitetty. Kaupunginmuseo ei kuitenkaan täysin sulkenut pois täydennysrakentamisen mahdollisuutta Rapakivenkuja 2 tontilla, mutta katsoi, että mahdollinen rakentaminen tontilla tulee mitoittaa ja sijoittaa siten, ettei toimita vastoin alueen väljää ominaisluonnetta ja tontin piha-alueita koskevaa määräystä ”Kaupunkikuvallisesti ja maisemarakenteen kannalta tärkeä puistopiha-alue. Alueen avoin ja puistomainen ilme tulee säilyttää.” Osallistumis- ja arviointisuunnitelman liitteenä ollut tontinkäyttöluonnos antoi viitteitä rakennusrungoltaan olemassa olevia selvästi syvemmistä ja monimuotoisemmista sekä korkeammista rakennuksista, mitä kaupunginmuseo ei pitänyt oikeana lähestymistapana ja katsoi, että suunnitelmaa tulee kehittää sekä suunnittelualueen sijainti ja jäsentely että olemassa olevien rakennusten arkkitehtuurin ominaispiirteet paremmin huomioon ottavaan suuntaan.
Edellä mainittuun viitaten kaupunginmuseo katsoo, että esillä olevassa asemakaavan muutoksen ehdotuksessa on uudisrakennusten väritykseen, jäsentelyyn ja kattomuotoon liittyen annettu hyviä, olevaan arvokkaaseen kokonaisuuteen sopeuttavia määräyksiä. Puujulkisivun toteuttaminen kestävällä tavalla valkoisena ja sileänä, voi kuitenkin olla haasteellista. Keskeisenä ongelmana kaupunginmuseo näkee ehdotuksen mukaiset rakennus- ja kerrosalat sekä mahdollistetun runkosyvyyden. Niiden puitteissa olisi mahdollista rakentaa pitkälti osallistumis- ja arviointisuunnitelmavaiheessa esillä olleen suunnitelman kaltaiset kerrostalot, joita ei pidetty paikkaan sopivina. Taloihin olisi vielä mahdollista kerrosalan ja rakennusalan rajoittamatta lisätä sivukäytäviä ja ulkoportaita, mikä edelleen kasvattaisi rakennusten runkosyvyyttä. Kokonaisuuden kannalta erityisen ongelmalliseksi kaupunginmuseo näkee suunnittelualueen lounaiskulmaan esitetyn, hahmoltaan täysin ympäristöstään poikkeavan uudisrakennuksen, joka asettuisi näkyvään, suurmaisemassakin merkitykselliseen nivelkohtaan. Lisäksi suunnittelualueen suojellun kokonaisuuden ja ympäristön avoimen ja puistomaisen ilmeen säilyttämisen kannalta pysäköimispaikkojen sijoittaminen suunnittelualueen pohjoisosaan tulee muuttamaan nykyisin vehreän alueen joko autosuojin rakennetuksi tai todennäköisesti asfaltoiduksi pysäköintialueeksi. Avoimuus tai vehreys mitä ilmeisimmin tulee vähenemään myös tällä osin suunnittelualuetta. Kaupunginmuseon näkemyksen mukaan edellä mainitut suunnitteluratkaisut ja määräykset eivät näin ollen tue tai täytä asemakaavalle asetettua tavoitetta Rapakivenkuja 2 tontin täydentämisestä Pihlajamäen arvokkaaseen kaupunkikuvaan soveltuvalla tavalla.
Pihlajamäki on rakennusten, luonnonmuotojen ja -maiseman sekä toisaalta suunnitelmallisesti muokatun ympäristön muodostama ainutlaatuinen, kansallisesti monin tavoin arvotettu suomalaisen aluerakentamisen ja asemakaavoituksen merkkikohde. Alueen suunnittelussa, niin kaavoituksessa kuin rakennussuunnittelussa, panostettiin estetiikkaan ja kokonaiskuvaan, veistokselliseen vastakohtaan maiseman ja arkkitehtuuriltaan harkittujen rakennusten ja rakennuskokonaisuuksien välillä. Voimassa olevalla asemakaavalla pyrittiin säilyttämään ja turvaamaan aluekokonaisuuden suurmaiseman ja eriluonteisten osa-alueiden sekä rakennuskannan arvot. Suunnittelualueen laaksomaisemassa korostuvat avoimet, pitkät näkymät ja rakennusten pelkistetyt silhuetit, piha-alueilla niiden sisäiset, tilalliset kokonaisuudet. Alkuperäisessä kokonaisuudessa avoimeksi ja rakentamattomaksi jätetyt paikat ovat siten merkityksellisiä osia arvokkaasta kokonaisuudesta, eivät vain potentiaalisia täydennysrakentamisen paikkoja. Pihlajamäen mahdollinen täydennysrakentaminen vaatii poikkeuksellisen taitavaa suunnittelua ja irtaantumista nykysuunnittelun tehokkuusnäkökulmasta ja –vaateista, mutta uusien asemakaavojen tulee asettaa riittävät reunaehdot, jotta ei mitätöidä alkuperäisen ja voimassa olevan asemakaavan olennaisia tavoitteita.
Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 27.1.2020
Lisätiedot
Anne Salminen, tutkija, puhelin: 310 36501
Kaupunkiympäristön toimiala Palvelut ja luvat -palvelukokonaisuus Kaupunkimittauspalvelut Kartat ja paikkatiedot Yksikön päällikkö 23.11.2021 § 55
Päätös
Yksikön päällikkö päätti hyväksyä asemakaavan 12722 pohjakartan kaupunginosassa 38 Malmi. Pohjakartta täyttää maankäyttö- ja rakennuslain (132/1999) 54a §:n asettamat vaatimukset.
Päätöksen perustelut
Helsingin kaupungin kaupunkiympäristön toimialan kaupunkimittauspalvelut on valmistanut asemakaavan pohjakartan:
Asemakaavan numero: 12722
Kaupunginosa: 38 Malmi
Kartoituksen työnumero: 37/2020
Pohjakartta valmistunut: 12.11.2021 Uusinta (ensi tilaus 2020)
Tasokoordinaatisto: ETRS-GK25
Korkeusjärjestelmä: N2000
Pohjakartta täyttää maankäyttö- ja rakennuslain (132/1999) 54a §:n asettamat vaatimukset.
Kaupunkiympäristön toimialan palvelut ja luvat -palvelukokonaisuuden asiakkuusjohtaja on päätöksellä (4§/1.6.2017) siirtänyt hallintosäännön 16 luvun 8 § 2 momentin 7 kohdan toimivallan hyväksyä kaavoja varten valmistetut pohjakartat kaupunkiympäristön toimialan palvelut ja luvat -palvelukokonaisuuden kaupungingeodeetille sekä kartat ja paikkatiedot -yksikön päällikölle.
Lisätiedot
Merja Kyyrö, vastaava kartoittaja, puhelin: 310 31911
Timo Tolkki, yksikön päällikkö, puhelin: 310 31883
Detta beslut publicerades 17.05.2023
BESVÄRSANVISNING
Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.
Besvärsrätt
Ändring i beslutet får sökas
- av den som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part)
- av en kommunmedlem
- av en myndighet i ärenden som hör till dess verksamhetsområde
- av förbund på landskapsnivå och kommuner för vars område den markanvändning som anges i planen har konsekvenser
- av en registrerad lokal eller regional sammanslutning i ärenden som hör till dess verksamhetsområde.
Besvärstid
Besvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.
Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast den sista dagen av besvärstiden under besvärsmyndighetens öppettid.
En kommunmedlem, en part eller en annan aktör som har besvärsrätt anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.
Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.
Besvärsgrunder
Besvär får anföras på den grunden att
- beslutet har tillkommit i felaktig ordning
- den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter
- beslutet annars strider mot lag.
Besvärsmyndighet
Besvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.
Förvaltningsdomstolens besöksadress fram till 24.12.2021 är den följande
E-postadress: | helsinki.hao@oikeus.fi |
Adress: | Banbyggarvägen 5 |
00520 HELSINGFORS | |
Faxnummer: | 029 56 42079 |
Telefonnummer: | 029 56 42000 |
Förvaltningsdomstolens besöksadress från och med 27.12.2021 är den följande
E-postadress: | helsinki.hao@oikeus.fi |
Adress: | Sörnäsgatan 1 |
00580 HELSINGFORS | |
Faxnummer: | 029 56 42079 |
Telefonnummer: | 029 56 42000 |
Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv
Formen för och innehållet i besvärsskriften
Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.
I besvärsskriften, som ska riktas till besvärsmyndigheten, ska uppges
- det beslut i vilket ändring söks
- på vilka punkter ändring söks och vilka ändringar som yrkas
- på vilka grunder ändring söks.
I besvärsskriften ska ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om ändringssökandens talan förs av hans eller hennes lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person.
I besvärsskriften ska vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden.
Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Ett elektroniskt dokument behöver emellertid inte kompletteras med en underskrift om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet.
Till besvärsskriften ska fogas
- det beslut i vilket ändring söks genom besvär, i original eller kopia
- ett intyg över vilken dag beslutet har delgivits eller en annan utredning över när besvärstiden har börjat
- de handlingar som ändringssökanden åberopar som stöd för sin begäran, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten.
Rättegångsavgift
Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift på 260 euro för behandling av ett ärende som gäller ändringssökande. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut. Avgifter tas inte ut i vissa ärendegrupper eller hos dem som enligt bestämmelser någon annanstans i lag är befriade från avgifter. Den som inlett ärendet är betalningsskyldig och avgiften gäller per besvärsskrift.
Protokoll
Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.
E-postadress: | helsinki.kirjaamo@hel.fi |
Postadress: | PB 10 |
00099 HELSINGFORS STAD | |
Besöksadress: | Helsingfors stads registratorskontor |
Norra esplanaden 11-13 | |
Telefonnummer: | 09 310 13700 |
Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00.
Föredragande
Mer information fås av
Tanja Sippola-Alho, stadssekreterare, telefon: 09 310 36154