Asemakaavan muutos nro 12682, Vartiokylä tontti 45186/3, Kivensilmänkuja 2, Kiinteistö Oy Kivensilmänkuja 2
Detaljplaneändring för Kvarnögsgränden 2 i Botby (nr 12682)
Beslut
Stadsfullmäktige godkände detaljplaneändring för kvarteret 45186 och gatuområden i 45 stadsdelen (Botby) enligt ritning nr 12682, daterad 6.2.2023, och på de grunder som framgår av detaljplanebeskrivningen.
Beslutet stämmer överens med förslaget.
Detaljplanelösningens centrala innehåll
Detaljplaneändringen (detaljplanelösningen) gäller de kvartersområden för kontorsbyggnader och flervåningshus som ligger i Kvarnbäckens centrum i ett område som omgärdas av Kvarnbäcksvägen, Kvarnögsgränden, Ovanstensvägen och Ovanstensstigen. Detaljplanelösningen gör det möjligt att ändra det nuvarande kvartersområdet för kontorsbyggnader till ett kvartersområde som omfattar en blandning av funktioner i enlighet med generalplanen. I fråga om kvartersområdet för flervåningshus gäller detaljplanelösningen främst omorganiseringen av det servitut som anvisats kvartersområdet för kontorsbyggnader. Detaljplanelösningen utarbetades för att höja exploateringsgraden och göra verksamheten mångsidigare i Kvarnbäckens centrum, som håller på att bli en knutpunkt för spårtrafiken.
Målet är att kvartershelheten som blir effektivare stöder utvecklingen av Kvarnbäckens centrum till ett campuscentrum som förenar näringsliv och studier. I detaljplanelösningen har man särskilt beaktat den högre exploateringsgrad som en knutpunkt för kommunaltrafiken förutsätter i kombination med en enhetligare stadsbild så att de tillsammans blir en del av en trivsam stadsbild och en gångvänlig centrummiljö. Man beaktar även den nettoklimatpåverkan som rivningen av den existerade byggnaden och kvartershelhetens effektivisering förorsakar.
Ett hybridkvarter som förenar affärer, verksamhetslokaler och boendefunktioner har planerats i området. Kvarteret erbjuder tjänster i gatunivå i det centrala Kvarnbäcken.
Den nya bostadsytan uppgår till 5 250 m² vy. Våningsytan för verksamhetslokaler uppgår till 3 500 m² vy. Tomternas genomsnittliga exploateringstal är e=2,31. Antalet invånare ökar med cirka 95.
I samband med detaljplanelösningen har en trafikplan (ritning nr. 7243) utarbetats, enligt vilken separeringen av gång- och cykeltrafiken förbättras på Kvarnbäcksvägen mellan Kvarnögsgränden och Stenparsvägen. Körfält läggs till Kvarnögsgränden för att underlätta trafiken från parkeringsanläggningen vid Kvarnbäckens köpcentrum till Kvarnbäcksvägen samt för att möjliggöra trafikljus. Från Kvarnögsgränden försvinner fem bilplatser i och med arrangemanget. Från östra delen av Ovanstensvägen försvinner åtta bilplatser på grund av anslutningsarrangemangen i den nya markanvändningen.
Detaljplanelösningen bidrar i synnerhet till att kvartershelheten i sin nuvarande form anpassas till de ändrade målen för Kvarnbäckens centrum som ett gångvänligt servicecentrum, en knutpunkt för spårtrafiken och ett viktigt campusområde i östra Helsingfors.
Beslut som detaljplaneändringen bygger på
I Generalplan 2016 för Helsingfors är området ett affärs- och servicecentrum. I Helsingfors underjordiska generalplan 2021 finns det på östra sidan av planområdet en befintlig underjordisk utrymmesreservering och på västra sidan en planerad underjordisk utrymmesreservering. I detaljplaneområdet finns inga reserveringar enligt generalplanen. Den aktuella detaljplanelösningen stämmer överens med de ovannämnda generalplanerna.
Detaljplanelösningen stöder stadsstrategins mål om ett Helsingfors där bostadsområdena inte segregeras och där man kan leva ett tryggt och trevligt liv i positivt egenartade stadsdelar. Stadsstrukturen utvecklas hållbart, i första hand genom ombyggnad och komplettering av den redan bebyggda miljön, med hänsyn till områdenas särdrag. Helsingfors utvecklas som en stad för nätverk av spårtrafik, och kompletteringsbyggande sker främst intill spårvägstrafiken och kring stationerna
Områdets förutsättningar och nuläge
I området finns i nuläget kvartersområden för kontorsbyggnader och flervåningshus samt omgivande gatuområden. Området gränsar i öst till Kvarnbäcksvägen och Kvarnbäckens metrostation. Kvarnbäckens köpcentrum ligger norr om tomten, och i dess omedelbara närhet i väster och söder ligger flervåningshus med parkeringsområden.
I området gäller detaljplan nr 11153 (godkänd 25.02.2004). Enligt detaljplanen är området ett kvartersområde för kontorsbyggnader och flervåningshus, vars exploateringsgrader är e=1,2 och e=1,3. I detaljplanen har man i den södra delen av tomterna antecknat två små berghällar som ska skyddas med beteckningen sk. Den nya tomten 1 som nu ska godkännas i detaljplaneändringen har i den gällande detaljplanen varit plantomt 3 medan tomt 2 har varit plantomt 4. Därför har bland annat HRM i sitt utlåtande hänvisat till tomten 45186/4, därifrån en brandpost kan avlägsnas.
Helsingfors stad äger kvartersområdena. Detaljplanelösningen har utarbetats på ansökan och innehållet i detaljplanen har förhandlats med den sökande som är tomtens innehavare.
Detaljplanelösningens kostnader
Genomförandet av detaljplanelösningen medför staden eventuellt kostnader för att en gasledning ska flyttas bort från den ledningsgränd som går igenom kvarterets sydvästra del. Kostnaderna är grovt uppskattat högst cirka 100 000 euro exklusive moms. I den grova uppskattningen ingår utöver den egentliga flyttningen dessutom kostnader för eventuella gräv-och schaktningsarbeten samt ytarbeten på gatan jämte reserveringar. Målet är att gasledningen kan flyttas i samband med andra pågående infrastrukturprojekt. Då blir kostnaderna för flytten märkbart mindre.
Detaljplaneändringen höjer områdets värde. Värdet av den nya byggrätt som planläggs uppgår till cirka 4 miljoner euro, vilket staden kommer att dra nytta av då tomtens arrendeavtal uppdateras enligt den nya byggrätten.
Växelverkan under beredningen av detaljplanen
Den bifogade rapporten om växelverkan innehåller sammandrag av de ställningstaganden från myndigheter och åsikter från intressenter som kommit in under beredningen av detaljplanen, samt bemötandena till påpekandena i dessa.
Myndighetssamarbete
Under beredningen av detaljplanelösningen har man samarbetat med olika aktörer inom stadsmiljösektorn och dessutom med följande myndigheter:
- Helen Ab
- Helen Elnät Ab
- samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT)
- samkommunen Helsingforsregionens miljötjänsters (HRM) vattenförsörjning
- Museiverket
Museiverket konstaterade att stadsmuseet yttrar om ärendet i enlighet med arbetsfördelningen mellan Museiverket och museet med regionalt ansvar. Stadsmuseets ställningstagande till programmet för deltagande och bedömning och till beredningsmaterialet gällde Kvarnbäckens enhetliga utseende samt bevarandet av campusområdet Metropolias stadsbildmässiga betydelse och ställning i Kvarnbäcken. Frågorna i ställningstagandena har beaktats i planläggningsarbetet så att referensplanen har utvecklats starkt i en riktning som stöder Kvarnbäckens nuvarande stadsbild.
Åsikter
Åsikterna om programmet för deltagande och bedömning och om beredningsmaterialet gällde den trafik som styrs via Ovanstensvägen, nybyggnadens höjd jämfört med yrkeshögskolan Metropolia, nybyggnadens funktioner, ”tornaktigheten”, Kvarnbäckens detaljplan som betonar naturelement och öppenhet och hur den förhåller sig till infrastrukturen för elektricitet och datakommunikation, förtätningsmålen, bullret och luftföroreningarna som orsakas av biltrafiken, säkerställandet av parkeringsmöjligheter för bilister, nybyggnadens inverkan på sysselsättningen samt tidsschemat för byggandet.
Åsikterna har beaktats i planläggningen med hänsyn till den befintliga stadsbilden och till bevarandet av grönelement. Ökningen av onödig bilkörning hanteras med hjälp av trafikplanen. I samband med ändringarna i infrastrukturen för elektricitet och datakommunikation kommer staden att förhandla med ägarna.
Det kom in fem skriftliga åsikter.
Förslaget till detaljplan offentligt framlagt (MBL 65 §)
Detaljplaneförslaget var offentligt framlagt 4.4–3.5.2022, vilket kungjordes i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Ett brev om att detaljplaneförslaget hålls framlagt skickades till en markinnehavare bosatt i en annan kommun.
Det gjordes 3 anmärkningar mot detaljplaneförslaget.
I fråga om ALP-kvarteret gällde påpekandena i anmärkningarna affärslokalernas och bostädernas modifierbarhet, möjliggörandet av restauranglokaler, kontinuiteten i de nuvarande aktörernas verksamhet, serviceställenas tillräcklighet, den ökade trafiken på Ovanstensvägen, servicebryggans funktion samt stadsbilden och naturskyddet. Påpekandena i fråga om AK-kvarteret gällde oro angående genomfart, otillåten parkering och vinterunderhåll av ytparkeringen.
Följande aktörer lämnade in utlåtanden: Helen Ab, Helen Elnät Ab, HRT, HRM och stadsmuseet.
Helen Ab påpekade behovet av ledningsgränden för ledning av fjärrvärme även om gasledningen tas bort. HRM konstaterade att tomtens 45186/4 väggbrandpost är onödig.
Stadsmuseet konstaterade att även om rivningen av en bara cirka 30 år gammal verksamhetsbyggnad är beklaglig och man vid planläggningen av Kvarnbäcken borde fokusera på den ursprungliga planeringsidén och helheten i stället för effektivering av enskilda tomter, så gör bestämmelserna i planförslaget det ändå möjligt att ansluta det nya byggandet till den med tanke på detaljplanen historiskt betydande miljön omkring Lättan utan att en alltför stor kontrast uppstår.
Åtgärder efter att detaljplaneförslaget varit offentligt framlagt
I rapporten om växelverkan anges anmärkningarna och myndighetsutlåtandena om detaljplaneförslaget i sammandrag, samt bemötandena till påpekandena i dessa.
Det som har framförts i anmärkningarna har beaktats med hänsyn till detaljplanens mål och i den mån det är ändamålsenligt.
I plankartans beteckningar eller bestämmelser och i det övriga materialet gjordes ändringar efter att planen varit offentligt framlagd. För ändringarna redogörs närmare i detaljplanebeskrivningens sista kapitel. I plankartan och redogörelsen gjordes 6.2.2023 rättelser av fel av skrivfelskaraktär med stöd av 51 § i förvaltningslagen. De har också samlats i bilagan över ändringar (Tehdyt muutokset).
De ändringar som gjorts efter det offentliga framläggandet har diskuterats med berörda parter. De vars intresse ändringarna gäller har blivit separat hörda per e-post eller under ett särskilt möte.
Närmare motiveringar
Föredraganden konstaterar med hänvisning till nämndens förslag att man i förslaget har nämnt att projektets nettoklimatpåverkan beaktats. Av detaljbeskrivningen framgår att CO2-utsläppen per kvadratmeter våningsyta under användningen av den nya hybridbyggnaden är ungefär hälften mindre än i en befintlig byggnad, medan de totala utsläppen som beror på nybyggandet är under en period på 50 år större än i en befintlig byggnad (detaljplanebeskrivningen sid 24–25). Förmånligheten med att riva och bygga nytt när det gäller nettoklimatpåverkan beror därför på den period som undersöks.
Föredraganden konstaterar också att genomförandet av detaljplanelösningen innebär att den i den gällande detaljplanen skyddade berghällen försvinner nästan helt.
Konsekvenserna av och den närmare motiveringen till detaljplanen framgår av den bifogade detaljplanebeskrivningen.
Kaupunginhallitus 06.03.2023 § 148
Päätös
Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:
Kaupunginvaltuusto hyväksyy 45. kaupunginosan (Vartiokylä) korttelin 45186 sekä katualueen asemakaavan muutoksen 27.9.2022 päivätyn ja 6.2.2023 korjatun piirustuksen nro 12682 mukaisena ja asemakaavaselostuksesta ilmenevin perustein.
Esittelijä
Lisätiedot
Tanja Sippola-Alho, kaupunginsihteeri, puhelin: 09 310 36154
Kaupunkiympäristölautakunta 04.10.2022 § 539
Esitys
Kaupunkiympäristölautakunta esitti kaupunginhallitukselle
- 27.9.2022 päivätyn asemakaavan muutosehdotuksen nro 12682 (liite nro 3) hyväksymistä. Asemakaavan muutos koskee 45. kaupunginosan (Vartiokylä) korttelia 45186 sekä katualuetta.
Lisäksi lautakunta päätti
- ettei ehdotusta aseteta uudelleen nähtäville
- antaa vuorovaikutusraportista ilmenevät vastineet valmisteluaikana esitettyihin mielipiteisiin, kannanottoihin sekä julkisena nähtävilläoloaikana saatuihin lausuntoihin ja muistutuksiin. Päätösasiakirjat ja vuorovaikutusraportti ovat luettavissa kaupunkiympäristön toimialan asiakaspalvelussa, Työpajankatu 8 (puh. 09 310 22111), sekä internet-sivuilla: Päätöksenteko
- ilmoittaa päätöksestään ja vuorovaikutusraportista muodostuvan MRL 65 §:n mukaisen kunnan perustellun kannanoton niille kaavasta muistutuksen tehneille, jotka ovat ilmoittaneet osoitteensa
- kehottaa asemakaavoituspalvelua laskuttamaan hakijalta kaavan hyväksymisen jälkeen kaavan laatimis- ja käsittelykustannukset seuraavasti:
- Kiinteistö Oy Kivensilmänkuja 2: 10 000 euroa
Käsittely
Asian aikana kuultavana oli arkkitehti Petri Leppälä. Asiantuntija poistui kuulemisensa jälkeen kokouksesta.
27.09.2022 Pöydälle
Esittelijä
Lisätiedot
Petri Leppälä, arkkitehti, puhelin: 310 37046
Laura Hietakorpi, arkkitehti, puhelin: 310 28753
Jussi Jääskä, liikenneinsinööri, puhelin: 310 37129
Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 10.6.2022
Helsingin kaupunkiympäristön toimiala / Maankäyttö ja kaupunkirakenne / Asemakaavoitus on pyytänyt kaupunginmuseon lausuntoa Myllypurossa osoitteessa Kivensilmänkuja 2 sijaitsevaa korttelia 45186 ja sitä ympäröiviä katualueita koskevasta 4.4.2022 päivätystä asemakaavan muutoksen ehdotuksesta. Kaupunginmuseo tarkastelee hanketta perustehtävänsä mukaisesti rakennetun kulttuuriympäristön vaalimisen näkökulmasta ja esittää kantanaan seuraavaa.
Asemakaavan muutos koskee asuinkerrostalojen ja toimistorakennusten korttelia 45186, joka sijaitsee Myllypuron metroaseman lounaispuolella Kivensilmänkujan, Myllypurontien
ja Yläkiventien rajaamalla alueella. Kaavaratkaisun tavoitteena on tiivistää ja tehostaa Myllypuron keskustaa yleiskaavan mukaisesti käveltäväksi raideliikenteen solmukohdaksi keskitettyine palveluineen. Myllypurontien ja Kivensilmän ympäristöä pyritään eheyttämään muodostamalla niille selkeä reuna ja tehostaa rakentamista keskusta-alueella. Täydennysrakennuksen ylemmän osan lamellinomaisella muodolla pyritään vahvistamaan Myllypuron yhtenäistä ilmettä jalustaosan liittyessä viereisen ostoskeskuksen liiketilaympäristön mittakaavaan. Lamelliosa sijoittuu korttelin itäreunaan huomioiden olemassa olevan AK-korttelin asuinkorttelin väljyyden ja valoisuuden tarpeet.
Nykyisellään suunnittelualueella on voimassa 16.4.2004 voimaan tullut asemakaavan muutos, jossa Myllypurontien puoleinen tontti on osoitettu toimistorakennusten korttelialueeksi KT ja Yläkivenpolun puoleinen tontti on asuinkerrostalojen korttelialuetta AK. Alueen eteläreunaan on merkitty alueen osa, jolla avokallio on säilytettävä. Helsingin yleiskaavassa 2016 suunnittelualue on liike- ja palvelukeskusta-aluetta C1, jota kehitetään toiminnallisesti sekoittuneena kaupan ja julkisten palvelujen, toimitilojen, hallinnon, asumisen, puistojen, virkistys- ja liikuntapalvelujen sekä kaupunkikulttuurin alueena. Rakennusten maantasokerrokset ja kadulle avautuvat tilat on osoitettava pääsääntöisesti liiketilaksi. Alue on kävelypainotteinen. Alue erottuu ympäristöään tehokkaampana ja toiminnallisesti monipuolisempana. Liike- ja toimitilan kokonaismäärää ei lähtökohtaisesti tule vähentää. Nykyisellään korttelin Myllypurontien puoleisella osalla sijaitsee kolmikerroksinen vuonna 1989 valmistunut toimistorakennus, jonka on suunnitellut Arkkitehtitoimisto Gripenberg & Co. Tasakattoisen, päädyistään porrastetun, mutta muutoin suoralinjaisen rakennuksen julkisivut ovat pääosin keltaista tiililaattaa, jota on rytmitetty sileää betonia olevilla valkeilla pystylinjoilla ja erilaisilla ikkunakentillä. Viisikerroksinen asuinkerrostalo on valmistunut vuonna 2014 Arkkitehdit T. Grönlund Oy:n laatimien suunnitelmien mukaan. Suunnittelualueella ei sijaitse asemakaavassa suojeltuja tai kulttuurihistoriallisesti arvokkaaksi tunnistettuja yksittäisiä rakennuksia. Esillä oleva suunnittelualue sijoittuu Myllypuron asuntoaluekokonaisuuden itälaitaan ja Helsingin arvoympäristöihin kuuluvaksi luokiteltu Orpaanporras kulkee alueen pohjoispuolelta, mikä on tärkeä tekijä suunnittelualueen identiteetille.
Esillä olevassa asemakaavan muutoksen ehdotuksessa suunnittelualueen länsipuolen muodostava tontti on nykytilanteen mukaisesti osoitettu asuinkerrostalojen korttelialueeksi AK, jolla rakennusten, rakennuksen tai sen osan suurin sallittu kerrosluku on nykyinen viisi. Kyseinen kortteli koostuu olemassa olevasta kerrostalosta, jonka kaavamääräyksiä tarkennetaan vallitsevan tilanteen mukaiseksi. Kaavaratkaisu heijastuu korttelin toimintaan lähinnä pysäköintijärjestelyn kautta, jossa nykyisessä kaavassa viereiselle toimistotontille osoitetut rasitepaikat sijoitetaan jatkossa uuden korttelin kellaritiloihin ja AK- ja ALP-kortteleiden pohjoisreunaan rajaamaan vilkasta Kivensilmän aukion elämää asuinkorttelin yksityisemmistä osista. Istutettavaksi määrätyt alueen osat tontin etelä- länsi- ja pohjoisreunalla on myös säilytetty nykyisen kaavan mukaisina. AK-korttelialuetta koskevan määräyksen mukaan rakentamattomat tontinosat, joita ei käytetä kulkuteinä eikä pysäköintiin on istutettava tai pidettävä luonnonmukaisena. Istutettavien puulajien tulee olla kotimaisia. Avokalliot tulee rakentamattomilta osiltaan säilyttää. Rakennustöitä suoritettaessa on erityisesti pidettävä huolta siitä, ettei puita ja pensaita sekä avokalliota vahingoiteta rakennusalan ulkopuolella. Rakennusten pääasiallisena julkisivumateriaalina tulee käyttää valkoista rappausta tai kevytrappausta.
Ehdotuksessa suunnittelualueen Myllypurontien puoleinen tontti on osoitettu asuin-, liike-, toimisto- ja palvelurakennusten korttelialueeksi ALP. Korttelialueen Myllypurontien puoleisella osalla rakennusten, rakennuksen tai sen osan suurin sallittu kerrosluku on kahdeksan, pihan puolella kaksi, minkä lisäksi on määritelty vesikaton ylimmät sallitut korkeusasemat. Kaavamääräyksen mukaan: ”Jalustakerrosten tulee erottua visuaalisesti jalustasta nousevista kerroksista. Katutason kerroskorkeus on vähintään 4 m. Aukion ja katujen alueilla katutason aukotus tulee olla ylempiä kerroksia suurempaa ja tulee käsitellä näyteikkunajulkisivuna. Umpinaisissa seinäpintojen tekstuurissa ja käsittelyssä tulee ottaa huomioon jalankulkuympäristön pienimittakaavaisuus. Likimääräisellä tasolla +40 olevan pihakannen tulee olla hulevesiä viivyttävää pihoja tai viherkattoja. Asemakaavassa tontilla sijaitsevat, nykyisellään suojellut avokalliot tulevat poistumaan tehostuvan maankäytön mahdollistamiseksi. Kaupunkikuvaa koskevan määräyksen mukaan rakennukset jäsennetään kaupunkikuvan laatua kohottavaksi erityisesti Kivensilmän aukiotilassa sekä Myllypurontien ja Yläkiventien risteyksessä. Lisäksi korostetaan ulkotilojen pintamateriaalien laatutasoa ja yhtenäisyyttä viereisten aukioiden kanssa.
Asemakaavan muutoksen osallistumis- ja arviointisuunnitelmavaiheessa kaupunginmuseo totesi, että Orpaanportaan itäpään ilmettä on voimakkaasti jo aiemmin muokannut Myllypuron ostoskeskuksen paikalle rakennettu ja siihen liittyvä, Orpaanportaan eteläreunan rakennuskokonaisuus. Asemakaavan muutoksessa olemassa olevan 1980-luvun toimistorakennuksen paikalle Myllypurontien suuntaisesti suunniteltava rakennus poikkeaisi siis Myllypuron alkuperäiselle asemakaavalliselle ratkaisulle ominaisesta suorakulmaisesta koordinaatistosta. Kaupunginmuseo ei kuitenkaan nähnyt estettä tämän kaltaiselle sijoittelulle, koska kyseisellä tavalla sijoitettu rakennus on ollut osa Myllypuron metroasemaan liittyvää Myllyaukiota ja Myllypurontietä rajaavaa kaupunkitilaa jo kolmenkymmenen vuoden ajan. Sen sijaan kaupunginmuseo piti valitettavana, että vain vähän yli kolmenkymmenen vuoden ikäiselle rakennukselle ei ole nähty kehittämismahdollisuuksia, vaan ainoana vaihtoehtona on esitetty sen purkamista ja paikan rakentamista huomattavasti tehokkaammin.
Myllypuron 1960-luvun alue on rakennettu yhtenäisen asemakaavallisen perusajatuksen mukaisesti ja nimenomaan kokonaisuutena. Tähän liittyy myös Myllypurolle ominainen rakentamisen korkeus ja kerrosluku, joka asuinkortteleissa on alun perin ollut enintään kahdeksan. Kaupunginmuseo toikin esiin huolensa siitä, että tämä kokonaisuus vähitellen hämärtyy ja katoaa, mikäli Myllypuroa täydennetään tontti kerrallaan mahdollisimman suurella tehokkuudella peilaamatta muutosten vaikutusta kokonaisuuteen. Kaupunginmuseo piti tärkeänä myös Myllypuron uuden identiteetin rakentumisen kannalta keskeisen Metropolia-ammattikorkeakoulun kampusalueen kaupunkikuvallisen merkityksen ja aseman säilyttämistä niin, ettei aivan sen tuntumaan rakenneta uusia kaupunkikuvallisia dominantteja, vaan mahdollisten uudisrakennusten korkeus ja kerrosluku säilyy Myllypurolle ominaisena.
Edellä mainittuun viitaten kaupunginmuseo toteaa, että esillä olevassa asemakaavan muutoksen ehdotuksessa on osittain otettu lähtökohdaksi suunnittelualueen lähiympäristö, olemassa oleva tilanne ja mittakaavassa myös Myllypuron 1960-luvun rakennettu kokonaisuus. Valitettavaa on, että suunnitelma perustuu jälleen kerran 1980-luvun, mittakaavaltaan melko inhimillisen rakennuksen purkamiseen. Sen paikalle uutta kaupunkirakenteellista kerrostumaa luovassa tilanteessa kaupunginmuseo pitää tärkeänä, että Orpaanportaan asemakaavahistoriallisesti merkittävän, 1960-luvun lähiöideologiaa ilmentävän jalankulkuakselin lähituntumaan ja olevaan asuinkerrostalojen kokonaisuuteen ei uudella rakentamisella luoda liian suurta kontrastia. Kaupunginmuseo katsoo, että esillä olevan ehdotuksen asemakaavamääräysten ohjaamana on mahdollista toteuttaa olemassa olevaan lähiympäristöön sopeutuva uudisrakennus ulkotiloineen. Näin ollen kaupunginmuseolla ei ole muuta huomautettavaa Myllypuron Kivensilmänkuja 2:n asemakaavan muutoksen ehdotukseen.
Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 2.10.2020
Lisätiedot
Anne Salminen, tutkija, puhelin: 310 36501
Kaupunkiympäristön toimiala Palvelut ja luvat -palvelukokonaisuus Kaupunkimittauspalvelut Kartat ja paikkatiedot Yksikön päällikkö 24.02.2022 § 18
Päätös
Yksikön päällikkö päätti hyväksyä asemakaavan 12682 pohjakartan kaupunginosassa 45 Vartiokylä. Pohjakartta täyttää maankäyttö- ja rakennuslain (132/1999) 54a §:n asettamat vaatimukset.
Päätöksen perustelut
Helsingin kaupungin kaupunkiympäristön toimialan kaupunkimittauspalvelut on valmistanut asemakaavan pohjakartan:
Asemakaavan numero: 12682
Kaupunginosa: 45 Vartiokylä
Kartoituksen työnumero: 46/2020
Pohjakartta valmistunut: 23.2.2022 Uusinta (ensi tilaus 2020)
Tasokoordinaatisto: ETRS-GK25
Korkeusjärjestelmä: N2000
Pohjakartta täyttää maankäyttö- ja rakennuslain (132/1999) 54a §:n asettamat vaatimukset.
Kaupunkiympäristön toimialan palvelut ja luvat -palvelukokonaisuuden asiakkuusjohtaja on päätöksellä (4§/1.6.2017) siirtänyt hallintosäännön 16 luvun 8 § 2 momentin 7 kohdan toimivallan hyväksyä kaavoja varten valmistetut pohjakartat kaupunkiympäristön toimialan palvelut ja luvat -palvelukokonaisuuden kaupungingeodeetille sekä kartat ja paikkatiedot -yksikön päällikölle.
Lisätiedot
Merja Kyyrö, vastaava kartoittaja, puhelin: 310 31911
Ville Jussila, kiinteistöinsinööri, puhelin: 310 31825
Detta beslut publicerades 29.03.2023
BESVÄRSANVISNING
Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.
Besvärsrätt
Ändring i beslutet får sökas
- av den som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part)
- av en kommunmedlem
- av en myndighet i ärenden som hör till dess verksamhetsområde
- av förbund på landskapsnivå och kommuner för vars område den markanvändning som anges i planen har konsekvenser
- av en registrerad lokal eller regional sammanslutning i ärenden som hör till dess verksamhetsområde.
Besvärstid
Besvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.
Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast den sista dagen av besvärstiden under besvärsmyndighetens öppettid.
En kommunmedlem, en part eller en annan aktör som har besvärsrätt anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.
Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.
Besvärsgrunder
Besvär får anföras på den grunden att
- beslutet har tillkommit i felaktig ordning
- den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter
- beslutet annars strider mot lag.
Besvärsmyndighet
Besvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.
Förvaltningsdomstolens besöksadress fram till 24.12.2021 är den följande
E-postadress: | helsinki.hao@oikeus.fi |
Adress: | Banbyggarvägen 5 |
00520 HELSINGFORS | |
Faxnummer: | 029 56 42079 |
Telefonnummer: | 029 56 42000 |
Förvaltningsdomstolens besöksadress från och med 27.12.2021 är den följande
E-postadress: | helsinki.hao@oikeus.fi |
Adress: | Sörnäsgatan 1 |
00580 HELSINGFORS | |
Faxnummer: | 029 56 42079 |
Telefonnummer: | 029 56 42000 |
Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv
Formen för och innehållet i besvärsskriften
Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.
I besvärsskriften, som ska riktas till besvärsmyndigheten, ska uppges
- det beslut i vilket ändring söks
- på vilka punkter ändring söks och vilka ändringar som yrkas
- på vilka grunder ändring söks.
I besvärsskriften ska ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om ändringssökandens talan förs av hans eller hennes lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person.
I besvärsskriften ska vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden.
Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Ett elektroniskt dokument behöver emellertid inte kompletteras med en underskrift om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet.
Till besvärsskriften ska fogas
- det beslut i vilket ändring söks genom besvär, i original eller kopia
- ett intyg över vilken dag beslutet har delgivits eller en annan utredning över när besvärstiden har börjat
- de handlingar som ändringssökanden åberopar som stöd för sin begäran, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten.
Rättegångsavgift
Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift på 260 euro för behandling av ett ärende som gäller ändringssökande. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut. Avgifter tas inte ut i vissa ärendegrupper eller hos dem som enligt bestämmelser någon annanstans i lag är befriade från avgifter. Den som inlett ärendet är betalningsskyldig och avgiften gäller per besvärsskrift.
Protokoll
Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.
E-postadress: | helsinki.kirjaamo@hel.fi |
Postadress: | PB 10 |
00099 HELSINGFORS STAD | |
Besöksadress: | Helsingfors stads registratorskontor |
Norra esplanaden 11-13 | |
Telefonnummer: | 09 310 13700 |
Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00.
Föredragande
Mer information fås av
Tanja Sippola-Alho, stadssekreterare, telefon: 09 310 36154