Valtuustoaloite, loppu Israelin miehityksen tukemiselle

Stadsstyrelsen föreslår stadsfullmäktige följande:

Stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad.

Ledamoten Suldaan Said Ahmed och 19 övriga ledamöter föreslår i sin motion att staden i fortsättningen binder sig att inte sluta avtal med sådana företag som gynnas av den olagliga ockupationen av de palestinska områdena. Dessutom föreslår ledamöterna att staden utreder om den för tillfället samarbetar med parter som gynnas av ockupationen, och vid behov säger upp sådana avtal.

Stadsstyrelsen beslutade 8.11.2021 (§ 817) att återremittera förslaget för ny beredning. Stadsstyrelsen konstaterar i sitt beslut att ”i beredningen utreds, vid behov genom att höra utomstående lagsakkunniga, hur företagets delaktighet i allvarliga brott mot den internationella rätten – i detta sammanhang delaktighet i ockupationsverksamhet – är i förhållande till EU-direktiv (såsom 2004/18/EG) som gäller tjänsteproducenter, d.v.s. kan staden utesluta ett företag från anbudsförfaranden med stöd av direktiv. Dessutom utreds om grunden som nämns i förslaget, d.v.s. ockupationsverksamheten, kan inkluderas i Helsingfors stads villkorliga uppsägningsklausuler.”

Upphandlingsdirektivet och upphandlingslagen

Stadsstyrelsen förutsätter att i beredningen utreds hur företagets delaktighet i ockupationsverksamheten står i förhållande till EU-direktiv som gäller tjänsteproducent (såsom 2004/18/EG).

Direktiv 2004/18/EG har upphävts genom direktiv 2014/24/EU (nedan upphandlingsdirektiv). Direktiven ska i regel inte tillämpas som sådana utan kräver att medlemsstater införlivar det i sin nationella lagstiftning. I Finland har upphandlingsdirektivet införlivat i det nationella rättssystemet genom att anta en lag om offentlig upphandling och koncession (1397/2016; upphandlingslagen), som trädde i kraft 1.1.2017. Därmed har den nationella upphandlingslagen en central roll för bedömning av ärendet.

Upphandlingar som överstiger det nationella gränsvärdet i upphandlingslagen ska konkurrensutsättas genom ett lagstadgat förfarande. I upphandlingslagen anges en uttömmande lista över de obligatoriska och frivilliga grunder för att utesluta en anbudsgivare från ett anbudsförfarande. Delaktighet i ockupationsverksamhet är varken en obligatorisk eller en frivillig uteslutningsgrund.

En anbudsgivare kan också uteslutas om anbudsgivarens anbud inte motsvarar kraven i anbudsförfrågan. I anbudsförfrågan kan den upphandlande enheten ställa lämplighetskrav som gäller registrering av anbudsgivare, deras ekonomiska och finansiella ställning samt deras tekniska och yrkesmässiga kvalifikationer. Kraven ska vara kopplade till föremålet för upphandlingen på så sätt att de säkerställer att anbudssökanden eller anbudsgivaren har förmågan att fullgöra upphandlingskontraktet i fråga. Kraven ska vara objektiva, icke-diskriminerande och proportionerliga.

Delaktighet i ockupationsverksamhet gäller varken registrering av anbudsgivare, deras ekonomiska och finansiella ställning eller deras tekniska och yrkesmässiga kvalifikationer. Därför utgör det inget lämplighetskrav som tillåts i upphandlingslagen och det kan inte ställas som krav för anbudsgivare.

Med anledning av det som anges ovan och på grund av bestämmelserna i upphandlingslagen kan staden inte utesluta en anbudsgivare eller förkasta ett anbud på basis av att anbudsgivaren har deltagit i ockupationsverksamhet.

Upphandlingar som står utanför upphandlingslagens tillämpningsområde

I upphandlingslagen bestäms ett tröskelvärde på 60 000 euro för upphandling av varor och tjänster. Upphandlingslagen tillämpas inte på upphandlingar vars uppskattade värde underskrider tröskelvärdet. Om en upphandling vars värde underskrider tröskelvärdet ändå konkurrensutsättas ska den upphandlande enheten även då ställa objektiva och icke-diskriminerande krav på valet av anbudsgivare. Man ska ta i beaktande även förvaltningens allmänna rättsprinciper, såsom ändamålsprincipen enligt vilken en myndighet får utöva offentlig makt endast för lagliga ändamål.

Dessutom ska man beakta att staden i sin upphandlingsstrategi har förbundit sig till att främja förverkligandet av människorättigheter och på basis av riskanalysen i upphandlingsstrategin förutse risker i anknytning till socialt ansvar. Riskerna kan bero på en lång distributionskedja, förhållanden i produktionslandet eller att arbetet görs i huvudsak av människor. Stadsstyrelsen påminner att det också i upphandlingsstrategin ställs lämplighetskrav på anbudsgivare. Enligt dem ska anbudsgivaren klargöra eller minst intyga att den och dess underleverantörer följer FN:s konvention om barnets rättigheter och ILO:s åtta centrala konventioner om arbete.

Kommunens verksamhetsområde och utrikespolitisk verksamhet

Utgångspunkten för kommunens verksamhet är att verksamheten är regional och koncentrerar sig inom kommungränserna. Nuförtiden utövar kommuner dock ett omfattande internationellt samarbete som kan anses ha en etablerad ställning i kommunens verksamhet.

Frågan om internationellt samarbete ingår i kommunens verksamhetsområde avgörs enligt samma principer som gäller gränserna för kommunens verksamhetsområde på en mer allmän nivå. Därmed ska kommunen beakta bland annat att verksamheten i fråga är i kommuninvånarnas intresse och att satsningen på verksamheten är i rimligt förhållande till de mål som ska eftersträvas.

Till exempel vänortsverksamhet anses höra till kommunens verksamhetsområde (HFD 1982 II 18). Det anses även att kommunen kan ge humanitär hjälp om beslutet inte innebär att kommunen tar ställning till utrikespolitiska frågor eller interna angelägenheter av en annan stat (HFD 1983 II 35).

Det internationella samarbetet som kommuner utövar anses vara separat från ställningstaganden i utrikespolitiska frågor, till vilka domstolar förhåller sig negativt (HFD 1983 II 28). Den förbehållsamma attityden motiveras med att kommunen inte får utöva utrikespolitik eller förbinda kommunmedlemmar till sådana ställningstaganden som de eventuellt inte ideologiskt eller annars godkänner (Kuntalaki. Tausta ja tulkinnat, 10. p. Helsingfors 2019. Harjula – Prättälä, sida 187).

Enligt 93 § i grundlagen leds Finlands utrikespolitik av republikens president i samverkan med statsrådet. I enlighet med statsrådets förordning 1171/2005 ingår beredning och verkställande av utrikespolitiken i utrikesministeriets uppgifter. Det som föreslås i motionen innebär ett ställningstagande till en främmande stats verksamhet. Dessutom föreslås i motionen att staden vidtar åtgärder som liknar sanktioner. Stadsstyrelsen konstaterar dock att motionen handlar om människorättigheter samt främjande och tryggande av dem. Stadsstyrelsen betonar att Helsingfors också i fortsättningen bedömer upphandlingar av varor och tjänster i enlighet med riskanalysen i upphandlingsstrategin. Detta gäller särskilt upphandlingar som underskrider tröskelvärdet på 60 000 euro för tillämpning av upphandlingslagen samt alla sådana upphandlingar som staden ingår med en underleverantör och vars produktion kan ha en förbindelse till allvarliga brott mot den internationella rätten, i detta fall olaglig ockupationsverksamhet. Dessutom följer Helsingfors stad en lagmotion som framskrider i riksdagen om förbud mot import av produkter från vissa ockuperade områden och bedömer sin verksamhet i förhållande till en eventuell lagändring.

Övriga konflikter, jämlikhet och konsekvens

I motionen föreslås att staden binder sig att inte sluta avtal och vid behov säga upp avtal med parter som gynnas av ockupationen av de palestinska områdena. Det finns ändå motsvarande situationer där det i diskussioner inom den internationella gemenskapen föreslås att en part i en konflikt har gjort sig skyldig till en olaglig ockupation eller någon annan verksamhet som bryter mot den internationella rätten

Enligt förvaltningslagen ska myndigheternas åtgärder vara jämlika och opartiska. Ur ett jämlikhetsperspektiv skulle det vara problematiskt och inkonsekvent om kommunen inte ingick avtal med en anbudsgivare som anses gynnas av ockupationen av de palestinska områdena och samtidigt fortsatte motsvarande avtalsverksamhet med övriga parter som påstås gynnas av en annan ockupation som anses olaglig eller någon annan verksamhet som bryter mot den internationella rätten.

Dessutom skulle det vara inkonsekvent om, bland alla möjliga brott mot den internationella rätten eller andra gärningar som den internationella gemenskapen fördömer, endast en ockupation implementerad av en stat ansågs som en grund för uteslutning från Helsingfors stads upphandlingar.

Såsom det konstateras ovan ingår det inte i kommunens verksamhetsområde att ta ställning till konflikter mellan främmande stater eller inom en främmande stat, eller att reagera på dem med t.ex. ekonomiska sanktioner, utan sådana åtgärder är en del av statens utrikespolitik.

Med hänvisning till det som konstateras ovan betraktar stadsstyrelsen att det inte finns rättsliga förutsättningar för de åtgärder som föreslås i motionen.

Enligt 30 kap. 11 § 2 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsstyrelsen förelägga fullmäktige en motion som undertecknats av minst 15 ledamöter.

Kaupunginhallitus 07.02.2022 § 108

Päätös

Käsittely

31.01.2022 Pöydälle

24.01.2022 Pöydälle

08.11.2021 Palautettiin

01.11.2021 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Henri Kähönen, kaupunginsihteeri, puhelin: 310 36027

Detta beslut publicerades 22.02.2022

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen