Lausuntopyyntö, taloussuunnitelma vuosille 2022-2024, Kårkulla samkommun -kuntayhtymä

Stadsstyrelsen gav följande utlåtande till Kårkulla samkommun om samkommunens ekonomiplan 2022–2024:

Helsingfors stad ordnar specialomsorger om utvecklingsstörda både i egen regi och som köpta tjänster. Stadens egen produktion utgör över hälften av servicehelheten. Utbudet av tjänster på svenska för personer med intellektuell funktionsnedsättning är mycket litet och koncentrerat. Helsingfors ställning i ordnandet av specialomsorger är unik, eftersom staden utgör ett eget specialomsorgsdistrikt. Kårkulla samkommun producerar specialomsorgstjänster på svenska för hela landet. Också Helsingfors specialomsorgstjänster på svenska produceras nästan helt och hållet i Kårkulla samkommun. För närvarande finns det inom Kårkullas boendeservice 54 helsingforsare. Tre helsingforsare omfattas av långtidsrehabiliteringen på institution. I dagverksamheten deltar 46 helsingforsare. Dessutom har olika slags sakkunnig- och rehabiliteringstjänster för enskilda brukares behov skaffats hos Kårkullas rådgivning för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Helsingfors köpte omsorgstjänster av Kårkulla för 4,94 miljoner euro år 2020, 6,24 miljoner euro år 2019 och 4,75 miljoner euro år 2018.

Kårkulla samkommuns styrelse har 27.5.2021 beslutat om prisförhöjningar för planperioden 2022–2024. Priserna höjs med i medeltal 3,5 % jämfört med 2020 års priser. Kårkullas ekonomiplan för de två kommande åren ser ut att i hög grad basera sig på balansering av underskottet i ekonomin. I ekonomiplanen hänvisas det dessutom till effekterna av coronapandemin, personalkostnaderna och stegringen i de allmänna levnadskostnaderna, med vilka samkommunen motiverar sina förslag till mycket påtagliga prisförhöjningar.

Coronapandemins effekter på ekonomin och verksamheten är en utmaning för hela verksamhetsfältet, också kommunerna. Samkommunen kan inte överföra sin börda på kommunerna, eftersom den försämrade ekonomin till följd av coronapandemin tillsammans med vårdskulden innebär att kommunerna får ett väldigt tryck på att öka produktiviteten och stävja kostnaderna.

Helsingfors har under de senaste åren kritiskt granskat samkommunens nuvarande arrangemang och flyttat tillbaka en del av ansvaret för brukarnas servicehelheter. Samkommunens serviceutbud har inte format sig efter den föränderliga världens behov. Serviceutbudet och verksamhetskulturen motsvarar inte dagens behov och krav. Brukarnas behov har blivit mer invecklade och kräver ofta särskilda arrangemang, flexibilitet och skräddarsydda lösningar. Samkommunens serviceutbud är stelt, och i fråga om de tjänster som kräver särskild kompetens finns det en lucka. Exempelvis måste tjänsterna för en person inom autismspektret som behöver omfattande och krävande stöd och som beter sig negativt ordnas vid en finskspråkig enhet, eftersom tjänsteproduktionen är koncentrerad till en enda aktör som inte har tillräckligt med behövlig kompetens.

Helsingfors stad anser Kårkulla samkommuns plan att i sin organisation anställa brukare med intellektuell funktionsnedsättning vara utmärkt och glädjande. Det som dock inte nämns är hur dagverksamheten ska utvecklas och aktiva brukare tränas för den öppna arbetsmarknaden, vilket är den viktigaste åtgärden med avseende på sysselsättningsmålen. I fråga om företagshälsovården är det oklart för vem den ordnas (anställda med intellektuell funktionsnedsättning eller personer som deltar i arbetsverksamheten).

Helsingfors stad godkänner inte prisförhöjningarna i ekonomiplanen. Den kommunala ekonomins skrala läge och de ökande servicebehoven, inklusive vårdskulden, kräver hårda produktivitetsåtgärder och besparingar i kommunerna. Det är också skäl för samkommunen att undersöka och vidta åtgärder som ökar produktiviteten. Helsingfors är villigt till ett gott samarbete med samkommunen, men kräver en kostnadsneutral utveckling av dess verksamhet och serviceutbud, liksom också en stark dialog och flexibilitet i den föränderliga verksamhetsmiljön, bl.a. i vårdreformen, genom vilken Kårkulla samkommuns uppgifter, fastigheter och lokaler övergår till välfärdsområdena.