Valtuustoaloite, yökaupunginosan tai -korttelien perustaminen

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Ledamoten Mari Holopainen och 14 övriga ledamöter föreslår i sin motion att staden underlättar arrangeringen av evenemang och främjar grundandet av en nattstadsdel eller nattkvarter i Helsingfors. ”Under covid-pandemin förlorade städerna mycket av det som deras anda baserar sig på: restauranger, konst och kultur tystnade tidvis. På grund av bullerbegränsningar har allt flera nattklubbar och konsertplatser varit tvungna att flytta bort redan före pandemin. Därför kunde Helsingfors, liksom övriga städer, grunda en nattstadsdel eller nattkvarter där det är lättare att ordna evenemang. I en nattstadsdel kan begränsningarna mildras. Gamla industriområden eller de kvarter i innerstaden som blir tomma i och med att shopping på nätet har blivit vanligare kunde göras till en stadsdel eller flera nya stadsdelar för evenemang. Där kunde musik spelas fritt och man kunde titta på filmer i utomhusbiografer under sommarnätter.”

Idén om att grunda en nattstadsdel eller nattkvarter är motiverad.
Även enligt stadsstrategin vill Helsingfors främja utvecklingen av nattliv och nattlig ekonomi. Det skulle också ligga i aktörernas intresse att sådan verksamhet koncentreras till ett område.

Det är viktigt att identifiera egenskaper och mål som gäller nattlig verksamhet för att lyckas i att planera en nattstadsdel eller nattkvarter.

Nattverksamhet brukar orsaka buller: Konsertplatser förorsakar strukturellt buller och oljud från publik. Dessutom hörs röster till exempel från uteserveringar och folkskaror som rör sig från en plats till en annan under kvällen och natten. Musikbuller är dessutom av sådan karaktär att det lätt sprider sig till flera kvarter. Därför kan en nattstadsdel eller nattkvarter inte placeras alltför nära bostäder eller inkvarteringsverksamhet utan det är ändamålsenligt att placera verksamheter som orsakar buller på separata områden. Det är också nödvändigt att utarbeta omfattande utredningar om hur buller sprider sig när verksamheter som orsakar buller planeras.

För att ett nattområde ska fungera väl bör det kunna nås med kollektivtrafik till regionalt skäliga kostnader. För att kollektivtrafiken skulle trafikera en längre tid under natten krävs ekonomiska insatser. I planeringen ska man även beakta renlighet och i synnerhet säkerhet. Säkerheten kan ökas bland annat genom att öka den sociala kontrollen. Trygghetskänslan kan ökas med hjälp av bra belysning.

Som bäst kan en nattstadsdel eller nattkvarter erbjuda även andra än fritidstjänster åt de stadsbor som jobbar sent på kvällen eller på natten. Om antalet tjänster som är öppna på kvällen och natten ökades mycket jämfört med dagens läge, skulle tjänsteutbudet bli mångsidigare och olika livsrytmer betjänas flexibelt. Dessutom skulle tjänster och funktioner som är öppna på natten öka trygghetskänslan i miljön.

I stadskärnan finns det områden där det inte alls finns bostadsbyggnader. Därför kan det vara möjligt att nattliga funktioner som orsakar buller placeras i centrum. I området ligger hotell och eventuellt enskilda bostäder som ändå kan begränsa möjligheten att placera funktioner som orsakar olägenheter i stadskärnan. Eftersom fastigheterna och affärslokalerna i stadskärnan är privatägda kan staden inte besluta att placera funktionerna i området. Till skillnad från de uppgifter som lyfts fram i medierna har antalet tomma affärslokaler i Helsingfors stadskärna minskat jämfört med början av året 2021.

I Helsingfors finns det inga gamla industriområden där det skulle finnas ett stort antal tomma byggnader. I vissa företagsområden, såsom i Kånala, har en del av byggnaderna övergått från industriell företagsverksamhet till övriga användningsändamål. Men det vore ändamålsenligare att verksamhetsplatser för t.ex. olika slags fritidsaktiviteter och övriga tjänster erbjöds någon annanstans än i företagsområden, där möten mellan det stora antalet kunder som tjänsterna för med sig och den tunga trafiken i området kan leda till problemsituationer. Vanligen kan företagsområden inte heller lätt nås med kollektivtrafiken, i synnerhet nattetid.

Det är motiverat att staden bidrar till att en nattstadsdel eller nattkvarter förvekligas och främjar nattlig ekonomi i större omfattning bland annat med hjälp av sin tillståndspraxis.
Staden kan också aktivt bidra till hur frågorna utvecklas t.ex. genom att samla ihop aktörer inom branschen och i samarbete med dem reda ut vad som krävs för att kunna förverkliga en nattstadsdel eller nattkvarter och vilka åtgärder staden ska vidta. En nattstadsdel eller nattkvarter blir dock verklighet i sista hand endast genom samarbete mellan privata aktörer inom branschen och de parter som äger lämpliga lokaler.

I Helsingfors stadsstrategi lyfts fram hur stor roll evenemangsindustrin har i att förstärka livskraften hos stadskärnor och de företag som är verksamma där. Målet är dessutom att göra det lättare att använda lokaler och områden för evenemang och kulturverksamhet samt att underlätta regleringen.

För att säkerställa en tillräcklig och tidsenlig evenemangsinfrastruktur på sitt område måste staden i sin planerings- och byggverksamhet beakta vad som krävs för att ordna evenemang.

Tillgänglighet och en fungerande infrastruktur spelar en viktig roll när man skapar upplevelser och ordnar evenemang. Dessutom är det viktigt att möjliggöra en mångsidig användning av evenemangsområdet och det offentliga rummet.

Vilka tillstånd som behövs för att ordna evenemang fastställs bland annat i Helsingfors stads byggnadsordning. Enligt den är konstruktioner för evenemang som varar högst två veckor befriade från att ansöka om ett åtgärdstillstånd i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. Ändå varar flera evenemang längre än det varför det krävs mer av anordnaren och av tillståndspraxis.

Avsikten är att ändra på bestämmelsen om hur långa evenemang får vara för att de kan befrias från åtgärdstillståndet i samband med att stadens byggnadsordning förnyas. Förnyelsen inleddes i början av 2022.

Svaret har beretts i samarbete med stadskansliets näringslivsavdelning och kommunikationsavdelning, stadsmiljösektorns enhet miljötjänster och byggnadstillsynstjänst, Helsingfors Stadslokaler Ab och Helsingfors evenemangsstiftelse.

Enligt 30 kap. 11 § 2 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsstyrelsen förelägga fullmäktige en motion som undertecknats av minst 15 ledamöter.

Kaupunginhallitus 11.04.2022 § 269

Päätös

Käsittely

04.04.2022 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Minna Maarttola, kehityspäällikkö, puhelin: 36307

Detta beslut publicerades 11.05.2022

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen