Sääntöohjaus, hallintosäännön muuttaminen, kaupunginhallituksen sosiaali- ja terveydenhuollon sekä pelastustoimen uudistusjaoston perustaminen

Framställningen stämmer överens med förslaget.

Den nationella social- och hälsovårdsreformen har inletts. En förändrändring pågår fram till utgången av 2022, och under denna tid väljs förtroendevalda till de politiska organen för välfärdsområdena som ska inrättas, genom områdesval, välfärdsområdesfullmäktige i början av 2022. Beredningen i välfärdsområdet leds först av ett interimistiskt beredningsorgan bestående av tjänsteinnehavare, tills välfärdsområdesstyrelsen vald av välfärdsområdesfullmäktige inleder sin verksamhet.

I enlighet med den särlösning som föreskrivs i lag är Helsingfors i fortsättningen den enda kommunen som ansvarar för att ordna social- och hälsovården samt räddningsväsendet. I Helsingfors ordnas inga områdesval, utan Helsingfors stadsfullmäktige innehar samma position som områdesfullmäktige.

I Nyland inrättas fyra välfärdsområden, Helsingfors stad samt HUS struktur för specialsjukvård, HUS-sammanslutningen. HUS-sammanslutningens grundavtal ska behandlas i stadens organ senast i april 2022.

Sedan februari 2021 har i Helsingfors verkat en tjänsteinnehavarstyrgrupp, som lyder under kanslichefen och som samordnar förberedelsen inför vårdreformen. Eftersom reformen är förknippad med principiellt betydande frågor som ska avgöras, bland annat i samband med social- och hälsovården samt räddningsväsendet och arbetsfördelningen i förvaltningen i övrigt och samarbetet med HUS, kan det anses motiverat att man i detta skede tillsätter ett organ av förtroendevalda, stadsstyrelsens sektion, för att verkställa och styra reformen, på så sätt som man gjorde då socialverket och hälsovårdsverket slogssamman eller då stadens ledarskapssystem reformerades.

Syftet är att i samband med ändringen av förvaltningsstadgan 2022 föreslå att sektionen för reform av social- och hälsovården samt räddningsväsendet även ska ha som uppgift att fatta beslut som krävs för att verkställa reformen och som hör till behörigheten för de organ som ska grundas innan ändringarna i förvaltningsstadgan träder i kraft vid ingången av 2023.

Reformsektionen ska, liksom stadsstyrelsens övriga sektioner, välja nio ledamöter jämte ersättare. De som väljs till ordförande och vice ordförande bör vara medlem eller ersättare i stadsstyrelsen.

Kanslichefen ska vara föredragande i reformsektionen, liksom i stadsstyrelsens övriga sektioner ( 5 kap. 2 § 2 mom. i förvaltningsstadgan).

Förslaget har beretts i samarbete med stadgearbetsgruppen.

Efter stadsstyrelsens verkställighetsbeslut är det meningen att kanslichefen fattar ett beslut enligt vilket närvaro- och yttranderätt i sektionen ges åt sådana ersättare som representerar grupper som inte har en egentliga ledamöter i sektionen.

Ändring i förvaltningsstadgan

Till 2. kap i förvaltningsstadgan fogas en tillfällig 4a §.

Val av ledamöter i organet

I enlighet med 35 § i kommunallagen är den som är valbar till fullmäktige valbar till kommunstyrelsen, dock inte

1. den som är anställd hos kommunen och lyder direkt under kommunstyrelsen i kommunens centralförvaltning

2. den som är anställd hos kommunen och som är föredragande i en nämnd eller annars svarar för beredningen av ärenden som kommer att behandlas av kommunstyrelsen, eller

3. den som är ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i en affärsdrivande sammanslutning, om det är fråga om en sådan sammanslutning som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i kommunstyrelsen.

Ordföranden i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ för en sammanslutning som sköter bevakningen av personalens intressen i kommunen är inte valbar till kommunstyrelsen. Valbar är inte heller den som i egenskap av förhandlare för sammanslutningen eller i annan motsvarande egenskap svarar för intressebevakningen.

Ytterligare konstaterar stadsstyrelsen att det för kommunstyrelsen, nämnder och direktioner i tillämpliga delar gäller vad som bestäms om dessa organ (17 § 4 mom. i kommunallagen)

I enlighet med 4a § 1 mom. i jämställdhetslagen ska i statliga kommittéer, delegationer och andra motsvarande statliga organ, i välfärdsområdens och välfärdssammanslutningars organ och organ för samverkan mellan välfärdsområden samt i kommunala organ och organ för kommunal samverkan, med undantag för välfärdsområdesfullmäktige och kommunfullmäktige, kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera, om inte något annat följer av särskilda skäl. Enligt samma paragraf 3 mom. ska myndigheter och alla de parter som ombeds utse kandidater till de organ som avses i denna paragraf, i möjligaste mån föreslå både en man och en kvinna för varje post.

I enlighet med 60 § i kommunallagen blir de personer invalda som fått flest röster i ett val.

Valet av förtroendevalda ska förrättas proportionellt, om det krävs av minst så många närvarande ledamöter i organet som motsvarar den kvot som fås när antalet närvarande delas med antalet personer som ska väljas, ökat med ett. Om kvoten är ett brutet tal, ska den avrundas till närmaste högre hela tal.

Ersättare väljs i samma val som de ordinarie ledamöterna. Är ersättarna personliga, ska kandidaterna godkännas före valet och uppställas vid sidan av de föreslagna ordinarie ledamöterna. Är ersättarna inte personliga, blir de kandidater valda som näst efter de till ordinarie ledamöter utsedda personerna fått flest röster eller de största jämförelsetalen.

Vid proportionella val iakttas i tillämpliga delar det som i vallagen föreskrivs om kommunalval. Dessutom kan fullmäktige ge bestämmelser om förrättande av val. Proportionella val och, när så yrkas, även majoritetsval ska förrättas med slutna sedlar. Vid lika röstetal avgör lotten.

Kaupunginhallitus 13.09.2021 § 619

Päätös

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Olli Lahtinen, erityissuunnittelija, puhelin: 310 36055

Detta beslut publicerades 29.09.2021

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla uppgift om postadress och eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden i fråga får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

Hos den som har inlett ett ärende som gäller sökande av ändring tas det ut en rättegångsavgift i enlighet med lagen om domstolsavgifter (1455/2015).
Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00